Etikett: 4-bitars processor

När Sharp PC-1211 lanserades 1980 förändrades synen på vad en dator kunde vara. Plötsligt behövde en dator inte längre stå på ett skrivbord – den kunde rymmas i fickan. Med QWERTY-tangentbord, BASIC-programmering, LCD-skärm och möjlighet att spara program på kassett blev PC-1211 en milstolpe mellan den avancerade miniräknaren och den moderna bärbara datorn.

I dag är det självklart att en dator kan rymmas i fickan. En vanlig mobiltelefon har mer beräkningskraft än stora datorhallar hade för några årtionden sedan. Men i början av 1980-talet var tanken fortfarande närmast futuristisk. En dator var något som stod på ett skrivbord, vägde flera kilo och ofta krävde extern skärm, tangentbord och nätström.

Därför var Sharp PC-1211 något mycket speciellt när den kom 1980. Den såg vid första anblicken ut som en avancerad miniräknare, men den var mer än så. Den hade ett riktigt QWERTY-tangentbord, kunde programmeras i BASIC och hade ett alfanumeriskt LCD-fönster där både siffror och text kunde visas. Det gjorde att den med rätta kunde kallas fickdator.

Sharp PC-1211 såldes även i USA av Radio Shack/Tandy under namnet TRS-80 Pocket Computer PC-1. Den var nära besläktad med Sharp PC-1210, som hade mindre programminne. Skillnaden mellan modellerna låg alltså framför allt i hur mycket program och data användaren kunde lagra.

Från programmerbar miniräknare till riktig fickdator

Under 1970-talet hade programmerbara miniräknare blivit allt mer avancerade. Hewlett-Packard HP-65 från 1974 var ett viktigt exempel. Den kunde programmeras, men den var fortfarande i grunden en kalkylator. Programmen bestod ofta av knapptryckningar eller relativt begränsade instruktioner.

Sharp PC-1211 tog ett steg längre. Den använde BASIC, ett högnivåspråk som många tidiga hemdatorer också använde. Det betydde att användaren kunde skriva program som mer liknade vanlig datorkod. Ett enkelt program kunde innehålla rader med kommandon, variabler, beräkningar och utskrifter på skärmen.

Det var en avgörande skillnad. PC-1211 var inte bara ett verktyg för beräkningar. Den kunde användas som en liten personlig dator.

En dator byggd för fickan

Sharp PC-1211 var mycket liten även med dagens mått. Den mätte ungefär 175 × 70 × 17 millimeter. Trots det innehöll den två processorer, RAM-minne, displaykretsar, tangentbord, LCD-skärm och anslutning för tillbehör.

Skärmen var en 24-teckens alfanumerisk LCD-display med punktmatris. Det gjorde att den kunde visa både text och tal. I kalkylatorläge kunde den visa tal i vetenskaplig notation med mantissa och exponent.

Det mest fascinerande är kanske hur strömsnål konstruktionen var. PC-1211 drevs av fyra knappcellsbatterier och hade en angiven batteritid på flera hundra timmar. Det var möjligt tack vare CMOS-teknik, som drog mycket mindre ström än många tidigare elektroniska lösningar.

Två processorer som delade på arbetet

Inuti PC-1211 fanns två 4-bitars processorer. Den ena hanterade bland annat tangentbordet, BASIC-tolkningen och manuell användning. Den andra tog hand om display, aritmetik, kassettfunktioner, skrivare och ljudsignal.

Det kan låta märkligt att en liten fickdator behövde två processorer, men lösningen var praktisk. Genom att dela upp arbetsuppgifterna kunde Sharp bygga en kompakt och energisnål dator med de komponenter som fanns tillgängliga vid tiden.

PC-1211 hade tre RAM-kretsar, medan PC-1210 bara hade en. Därför kunde PC-1211 lagra betydligt större program: 1424 programsteg jämfört med 400 programsteg i PC-1210.

Program på kassettband

En av de saker som tydligt visar att PC-1211 var mer än en miniräknare var möjligheten att spara program externt. Med tillbehöret CE-121 kunde användaren koppla in en kassettbandspelare och spara sina program på vanliga ljudkassetter.

Det låter långsamt och omständligt i dag, men vid den här tiden var kassettband ett vanligt lagringsmedium även för hemdatorer. För en fickdator var det en imponerande möjlighet. Man kunde skriva ett program, spara det, läsa in det senare och fortsätta arbeta.

Det fanns även skrivartillbehör, bland annat CE-122. Tillsammans med kassettinterface och skrivare blev PC-1211 ett litet komplett datorsystem som faktiskt fick plats i en väska.

En marknad föds

Sharp PC-1210 och PC-1211 kom vid en brytpunkt. Under 1970-talet hade företag som Hewlett-Packard och Texas Instruments tävlat om att bygga de mest avancerade programmerbara fickräknarna. Men i början av 1980-talet började marknaden förändras.

Nu handlade det inte längre bara om avancerade kalkylatorer. Det handlade om små datorer. Sharp var tidigt ute, och snart följde andra tillverkare efter. Casio kom med modeller som FX-702P, och Matsushita/Panasonic lanserade handhållna datorer. Hewlett-Packard gick in på marknaden med HP-75C 1982 och Texas Instruments följde med Compact Computer 40 1983.

Sharp hade därmed hjälpt till att skapa en ny produktkategori: den prisvärda handhållna datorn.

Varför PC-1211 blev historiskt viktig

Sharp PC-1211 var inte kraftfull jämfört med senare datorer. Den hade liten skärm, begränsat minne och en processorarkitektur som i dag känns mycket enkel. Men det historiska värdet ligger inte i rå prestanda.

Det viktiga var formen och idén.

PC-1211 visade att en dator kunde vara personlig, bärbar och programmerbar utan att kräva ett skrivbord. Den förenade miniräknarens smidighet med hemdatorns programmerbarhet. För tekniker, studenter, ingenjörer och entusiaster innebar det att man kunde bära med sig ett programmerbart verktyg överallt.

I efterhand kan man se den som en tidig länk i kedjan mellan miniräknaren, hemdatorn, handdatorn och dagens smarta telefoner.

Ett tekniskt tidsdokument

Sharp PC-1211 är också ett fint exempel på japansk elektronikindustri när den var som mest innovativ. Konstruktionen var kompakt, avancerad och energieffektiv. De två kretskorten inuti apparaten visar hur mycket ingenjörskonst som krävdes för att pressa in datorfunktioner i ett så litet format.

I en tid då en dator ofta fortfarande uppfattades som något stort och dyrt visade Sharp att datorn kunde bli liten, personlig och tillgänglig.

Sharp PC-1211 var därför mer än en produkt. Den var ett tecken på vart utvecklingen var på väg. Datorn hade börjat krympa. Snart skulle den inte bara stå på skrivbordet, utan följa med användaren överallt.

Sammanfattning

Sharp PC-1211 var en av de första maskinerna som verkligen gjorde datorn fickvänlig. Den kombinerade BASIC-programmering, QWERTY-tangentbord, batteridrift och extern lagring i ett format som tidigare mest hade förknippats med miniräknare. Därför räknas den som en milstolpe i utvecklingen från programmerbara kalkylatorer till bärbara datorer.

Youtube innehåll med PC-1210 , PC-1211 och TRS-80 Pocket Computer PC-1