Etikett: 5

  • Osborne 1 – den första framgångsrika portabla datorn

    Osborne 1 var en av de första kommersiellt framgångsrika portabla datorerna och lanserades 1981 av Osborne Computer Corporation. Trots sin vikt på över 11 kilo kunde datorn transporteras som en portfölj och var avsedd för användare som behövde arbeta med dator utanför kontoret. Maskinen drevs av operativsystemet CP/M och levererades med ett ovanligt stort paket av programvara, vilket bidrog starkt till dess popularitet. Osborne 1 blev snabbt en symbol för den tidiga eran av bärbara datorer och markerade ett viktigt steg i utvecklingen mot dagens laptops.

    När persondatorer började bli vanliga i slutet av 1970-talet var de nästan alltid stationära maskiner som stod fast på ett skrivbord. Men 1981 kom en dator som förändrade synen på hur en dator kunde användas: Osborne 1. Den räknas som den första kommersiellt framgångsrika portabla datorn, även om den vägde mer än många symaskiner.

    En dator man kunde bära med sig

    Osborne 1 lanserades den 3 april 1981 av Osborne Computer Corporation, grundat av teknikförfattaren Adam Osborne. Datorn marknadsfördes som en maskin man kunde ta med sig i arbete, på resa eller till möten.

    Den var långt ifrån vad vi idag skulle kalla en laptop.

    Vikt: cirka 11 kg (24,5 pund)
    Skärm: 5 tum monokrom CRT
    Processor: Zilog Z80, 4 MHz
    Minne: 64 kB RAM
    Lagring: två 5,25-tums diskettenheter
    Operativsystem: CP/M 2.2

    Maskinen hade inget batteri. Den måste anslutas till vägguttaget, men kunde bäras som en portfölj eftersom tangentbordet fungerade som lock.

    Reklamen hävdade att den var den enda datorn som fick plats under ett flygplanssäte.

    Programvaran var nästan mer värd än datorn

    En avgörande orsak till Osborne 1:s framgång var inte själva hårdvaran utan programvarupaketet som följde med.

    När datorn kostade 1795 dollar ingick program till ett värde på ungefär 1500 dollar, bland annat WordStar, SuperCalc samt CBASIC och MBASIC. Senare kunde även dBASE II följa med.

    Det gjorde att många köpare upplevde att de fick en stor del av värdet i mjukvaran, och att hårdvaran nästan blev “på köpet”.

    En liten skärm – men ändå användbar

    Den mest kritiserade detaljen var skärmen. Den var bara 5 tum och visade 52 tecken per rad, vilket var snålt även med dåtidens mått.

    Ändå tyckte många att den fungerade bättre än väntat. Texten var skarp och datorn passade för ordbehandling och programmering. Journalister började också använda Osborne 1 för att skriva och skicka material direkt från fältet, ofta via modem.

    Konkurrenterna dyker upp

    Osborne 1 blev snabbt populär och sålde 11 000 exemplar under de första åtta månaderna. Som mest nådde försäljningen 10 000 datorer per månad.

    Men konkurrensen kom snabbt. En av de starkaste rivalerna blev Kaypro II, som hade större 9-tums skärm, 80 tecken per rad och disketter med högre lagringskapacitet.

    Samtidigt skiftade marknaden när IBM PC lanserades 1981 och kompatibla datorer började dominera. CP/M-världen fick det svårare att hävda sig.

    Den berömda “Osborne-effekten”

    Osborne Computer Corporation råkade ut för ett fenomen som senare fick namnet Osborne-effekten.

    Företaget annonserade en förbättrad efterföljare, Osborne Executive, innan den var redo att levereras. Många kunder valde då att vänta, vilket fick försäljningen av Osborne 1 att falla.

    Företaget hade svårt att hantera tappet och gick i konkurs 1983.

    Idag används termen fortfarande för att beskriva risken med att presentera nästa generation för tidigt och därmed bromsa försäljningen av den produkt som faktiskt finns att köpa.

    En tung men banbrytande dator

    Osborne 1 kan kännas primitiv idag, men den visade att datorer kunde flytta ut från skrivbordet och följa med användaren. Den var en “släpbar” dator snarare än en laptop, men idén om portabilitet blev ett viktigt steg på vägen mot senare bärbara datorer.

    Den lämnade också efter sig en affärsmässig läxa som teknikbranschen fortfarande pratar om: tajmning kan vara lika avgörande som teknik.

    Youtube innehåll om Osborne 1

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • MS DOS 1.x

    Från en blinkande kommandoprompt på en diskettbaserad IBM PC till grunden för hela Windows-eran – MS-DOS blev operativsystemet som definierade 1980-talets datorrevolution. Med rötter i 86-DOS och inspiration från CP/M skapade Microsoft en plattform som snabbt spreds till över 70 tillverkare och gjorde den IBM-kompatibla PC:n till global standard. Trots sin tekniska enkelhet kom MS-DOS att forma både mjukvarumarknaden och den moderna persondatorns historia.

    När IBM lanserade sin första persondator 1981 förändrades datorvärlden i grunden. Bakom den nya maskinen låg ett textbaserat operativsystem som snart skulle bli synonymt med hela PC-eran: MS-DOS. Med sin enkla kommandoprompt och sina strikta regler – som 8.3-filnamn – blev det fundamentet för miljontals datorer och lade grunden för Microsofts globala dominans.

    MS-DOS, en förkortning av MicroSoft Disk Operating System, utvecklades för x86-baserade persondatorer och släpptes den 12 augusti 1981. IBM licensierade systemet under namnet PC DOS 1.0 för sin IBM Personal Computer 5150, medan Microsoft sålde det till andra tillverkare som MS-DOS. De två versionerna utvecklades parallellt under tolv år innan de gradvis skildes åt 1993.

    Ursprunget går tillbaka till 86-DOS, utvecklat av Tim Paterson på Seattle Computer Products. Systemet var inspirerat av CP/M från Digital Research men anpassat för Intel 8086-processorn och utrustat med filsystemet FAT12. Microsoft köpte rättigheterna 1981 för 25 000 dollar och anpassade systemet för IBM:s nya dator. Den modulära designen gjorde det möjligt för olika tillverkare att skriva egna hårdvarunära drivrutiner medan kärnan förblev gemensam – en avgörande faktor för spridningen.

    Den första versionen, DOS 1.0, var tekniskt enkel. Den kunde läsa och skriva 160 KB disketter, köra program i .COM- och .EXE-format och hantera batchfiler. Alla filer låg i rotkatalogen; det fanns inga katalogträd, inga hårddiskar och ingen omdirigering. Kommandotolken COMMAND.COM innehöll endast ett fåtal interna kommandon. Ändå räckte detta. Kombinationen av IBM:s hårdvara och Microsofts licensmodell skapade en plattform som andra företag kunde kopiera. Inom ett år hade Microsoft licensierat MS-DOS till över 70 företag.

    Version 1.1, som kom 1982, stödde dubbelsidiga disketter på 320 KB och markerade början på bred OEM-licensiering. Under 1980-talet växte systemet snabbt. Version 2.0 (1983) introducerade katalogträd, hårddiskstöd, omdirigering och en mer Unix-liknande filhantering. Version 3.x gav stöd för större diskar, nätverk och nya diskettformat. Version 4.x introducerade stöd för större partitioner och ett grafiskt DOS Shell, men led av buggar. Version 5.0 (1991) blev en stabil milstolpe med förbättrad minneshantering och en fullskärmseditor. Den sista fristående versionen, 6.22 från 1994, inkluderade diskkomprimering och avancerade systemverktyg.

    Samtidigt uppstod konkurrens. Digital Research lanserade DR-DOS som ett kompatibelt alternativ. IBM och Microsoft samarbetade kring OS/2, tänkt som efterträdare. Men när Windows 3.0 slog igenom 1990 började tyngdpunkten förskjutas. MS-DOS blev basen under grafiska Windows-versioner. Windows 95, 98 och Me använde DOS för uppstart och bakåtkompatibilitet, men användarna arbetade i ett grafiskt gränssnitt.

    Tekniskt var MS-DOS en monolitisk kärna, huvudsakligen skriven i x86-assembler. Tidiga versioner omfattade bara några tusen rader kod. Systemet var enanvändarbaserat och saknade multitasking, något som Microsoft istället erbjöd genom sitt Unix-baserade Xenix. Under 1990-talet blev DOS alltmer en underliggande komponent. Windows NT-linjen, som inte byggde på DOS, tog gradvis över, och 64-bitarsversioner av Windows avskaffade till slut all inbyggd DOS-emulering.

    Supporten för klassiska versioner upphörde 2001, och 2006 avslutades stödet för de sista DOS-baserade Windows-versionerna. Trots detta lever arvet kvar. 2014 och senare år publicerade Microsoft källkoden till tidiga versioner som 1.25, 2.0 och 4.00 under MIT-licens för utbildningsändamål, vilket gav nya generationer möjlighet att studera hur ett historiskt operativsystem var uppbyggt.

    MS-DOS var aldrig det mest avancerade systemet tekniskt sett. Det saknade fleranvändarstöd, skyddat minne och multitasking. Men det hade rätt kombination av enkelhet, kommersiell strategi och timing. Genom att bli standard på IBM-kompatibla datorer skapade det den plattform som Windows senare kunde ta över.

    Från en blinkande A-prompt på en 16 KB-maskin till grunden för en global mjukvaruindustri – MS-DOS var motorn bakom PC-revolutionen och en av de viktigaste byggstenarna i den moderna datorhistorien.

    Teknikfakta: MS-DOS och DOS 1.0–1.1
    Namn
    MS-DOS (MicroSoft Disk Operating System), IBM PC DOS
    Lansering
    1981 (PC DOS 1.0 samtidigt med IBM PC)
    Ursprung
    Bygger på 86-DOS (Tim Paterson), inspirerat av CP/M
    Målplattform
    x86 (Intel 8086/8088), initialt diskettbaserat
    Kärntyp
    Monolitisk
    Programmerat i
    x86-assembler (tidiga versioner)
    Gränssnitt
    Kommandorad (COMMAND.COM)
    Kärnkomponenter (DOS 1.x)
    IBMBIO.COM (I/O-drivrutiner), IBMDOS.COM (kärna/API), COMMAND.COM (tolk)
    Lagring (DOS 1.0)
    160 KB 5,25″ disketter (enkelsidigt)
    Lagring (DOS 1.1)
    320 KB 5,25″ disketter (dubbelsidigt)
    Filstruktur (DOS 1.x)
    Ingen kataloghierarki (endast rotkatalog)
    Stöd saknas i DOS 1.x
    Hårddiskar, katalogträd, pipes/omdirigering, laddningsbara drivrutiner
    Minimikrav (praktiskt)
    Minst 32 KB RAM för att kunna boota (bootsektor laddas vid 7C00h)
    Kommandon (DOS 1.0, interna)
    DIR, COPY, ERASE, PAUSE, REM, RENAME, TYPE
    Verktyg i paketet
    DEBUG, LINK, EDLIN (DOS 1.x), EXE2BIN (DOS 1.1)
    BASIC-roll
    BASIC.COM/BASICA.COM gav ROM-BASIC diskstöd och en tidig “IDE”-känsla
    Efterföljare
    Windows tog över gradvis; DOS blev bas/bootlager i tidiga Windows-versioner
    Historisk betydelse
    Standardiserade IBM-kompatibla PC:n och möjliggjorde klonmarknaden

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare