Etikett: äldre laptop

HP Compaq nw8240 var en bärbar arbetsstation från en tid då laptoppar på allvar började kunna ersätta stationära datorer för professionellt arbete. Med högupplöst 15,4-tumsskärm, Pentium M-processor, ATI FireGL-grafik och ett ovanligt tunt format visade den att kraft, kvalitet och portabilitet faktiskt kunde förenas i samma maskin.

I dag är det lätt att ta kraftfulla bärbara datorer för givna. En modern laptop kan redigera video, köra 3D-program, hantera stora bildfiler och samtidigt väga mindre än många äldre kontorsmaskiner. Men i mitten av 2000-talet var detta fortfarande något av en teknisk balansakt. En bärbar arbetsstation skulle helst vara lika kraftfull som en stationär dator, men samtidigt gå att bära med sig utan att kännas som en tegelsten.

HP Compaq nw8240 var ett tydligt exempel på hur den balansen började bli möjlig.

En arbetsstation i laptopformat

HP Compaq nw8240 lanserades som en mobil arbetsstation, alltså en bärbar dator byggd för mer krävande användare än den vanliga kontorsarbetaren. Den riktade sig till personer som arbetade med grafik, CAD, 3D-modellering, teknisk visualisering och andra tunga program.

Det som gjorde modellen intressant var inte bara prestandan, utan hur HP lyckades pressa in den i ett relativt tunt och lätt format. Med en vikt på omkring 2,6 kilo och en tjocklek på strax över en tum var nw8240 smidigare än många andra mobila arbetsstationer från samma tid. Den var fortfarande ingen ultrabook i modern mening, men jämfört med många konkurrenter var den både elegant och portabel.

Föregångaren, HP Compaq nw8200, var kraftfull men betydligt klumpigare. Med nw8240 fick serien en modernare formgivning, tunnare chassi och bättre ergonomi.

Skärmen – hög upplösning långt före sin tid

En av datorns mest imponerande delar var skärmen. HP Compaq nw8240 kunde utrustas med en 15,4-tums WUXGA-skärm med upplösningen 1920 × 1200 pixlar. Det var mycket hög upplösning för en bärbar dator vid den här tiden.

Bildförhållandet var 16:10, vilket gav mer vertikalt arbetsutrymme än dagens vanliga 16:9-skärmar. För den som arbetade med ritningar, bildbehandling, programmering eller stora dokument var detta en stor fördel. Man fick plats med mycket information på skärmen samtidigt.

Nackdelen var att text och ikoner kunde bli ganska små på en 15,4-tumsskärm. Det här var innan högupplösta skärmar kombinerades med riktigt bra skalning i operativsystemen. Resultatet blev en mycket skarp bild, men inte alltid den mest bekväma för trötta ögon.

Grafik för proffs

Grafikkortet var ett ATI Mobility FireGL V5000 med 128 MB grafikminne. Det låter blygsamt i dag, men på sin tid var detta ett seriöst grafikkort för professionellt bruk.

FireGL-serien var inte främst byggd för spel, utan för arbetsprogram. Det viktiga var drivrutiner, stabilitet och certifiering för professionella applikationer. Program för 3D, CAD och visualisering behövde fungera pålitligt, inte bara snabbt i syntetiska tester.

För användare som arbetade med exempelvis tekniska modeller, animation eller grafisk produktion var detta en viktig skillnad mot enklare konsumentgrafik.

Pentium M – effektiv prestanda före Core-eran

Processorn i nw8240 var en Intel Pentium M, i vissa konfigurationer modell 770 på 2,13 GHz och i andra modell 780 på 2,3 GHz. Pentium M var en viktig processor i datorhistorien eftersom den visade att hög klockfrekvens inte var allt.

Under samma period marknadsfördes stationära Pentium 4-datorer ofta med mycket höga GHz-tal. Pentium M gick en annan väg. Den var effektivare per klockcykel och drog mindre ström. Det gjorde den särskilt lämpad för bärbara datorer.

I praktiken kunde en Pentium M på drygt 2 GHz ofta kännas mycket snabb jämfört med stationära processorer med högre klockfrekvens. Den gav bra heltalsprestanda, hygglig flyttalsprestanda och betydligt bättre batteritid än många äldre lösningar.

Minne, lagring och anslutningar

Standardminnet låg på 1 GB DDR2, med möjlighet att bygga ut till 2 GB. För Windows XP Professional och tidens professionella program var det en fullt användbar mängd minne, även om tunga projekt snabbt kunde äta upp resurserna.

Hårddisken var ofta på 60 GB och snurrade i 7200 varv per minut. Det var viktigt. Många bärbara datorer använde långsammare 4200- eller 5400-varvsdiskar, vilket kunde göra hela systemet segt. En snabbare 7200-varvsdisk gjorde datorn mer responsiv och bättre lämpad för exempelvis video, grafik och stora arbetsfiler.

Anslutningsmässigt var nw8240 välutrustad. Den hade bland annat Gigabit Ethernet, modem, FireWire, S-video, tre USB 2.0-portar, seriell port, ljudanslutningar och kortläsare för SD och MMC. Trådlöst nätverk sköttes av Intel PRO/Wireless 2915ABG med stöd för 802.11a/b/g, och Bluetooth fanns också.

Det märks att datorn byggdes i en övergångstid. Den hade moderna funktioner som trådlöst nätverk och Bluetooth, men också äldre portar som modem, S-video och seriell port. För yrkesanvändare var det en styrka, eftersom äldre mätinstrument, projektorer och specialutrustning ofta krävde just sådana anslutningar.

Ergonomi och byggkvalitet

HP lade tydligt arbete på ergonomin. Tangentbordet var rymligt och datorn hade både pekplatta och styrpinne. Det gav användaren möjlighet att välja det pekdon som passade bäst.

En särskilt praktisk detalj var den fysiska knappen för att stänga av trådlöst nätverk. I dag kan en sådan funktion kännas självklar eller rentav gammaldags, men för användare som reste mycket eller arbetade i känsliga miljöer var det en tydlig fördel.

Batteriet placerades baktill, vilket gjorde att många portar hamnade på sidorna. Det kunde vara lite opraktiskt på ett skrivbord, men bidrog till att hålla datorn tunnare.

Batteritid och värme

HP angav upp till omkring fyra timmars batteritid, vilket var bra för en så pass kraftfull dator vid den här tiden. Vid lättare arbete, som ordbehandling eller enklare surfning, kunde batteritiden vara god. Vid tyngre grafiska arbetsuppgifter sjönk den naturligtvis.

Det är här man ser kompromissen i en mobil arbetsstation. När datorn användes för enklare uppgifter höll den sig relativt sval. Vid tung 3D-rendering eller andra krävande beräkningar ökade både strömförbrukning och värmeutveckling. Ventilationen fick arbeta hårdare, och värmeutblåset kunde bli rejält varmt.

Detta är en klassisk egenskap hos mobila arbetsstationer: de kan leverera mycket kraft, men fysikens lagar går inte att trolla bort.

En dator från en viktig brytpunkt

HP Compaq nw8240 är intressant eftersom den kom i en tid då bärbara datorer började bli verkliga ersättare för stationära arbetsmaskiner. Den var inte bara en dator för e-post och dokument, utan en maskin som kunde användas för avancerad grafik och tekniskt arbete.

Samtidigt visar den tydligt sin tid. Windows XP Professional, DVD-brännare, FireWire, modem, seriell port och 802.11g placerar den i mitten av 2000-talet. Men skärmen, grafikkortet, byggkvaliteten och det relativt tunna formatet pekade framåt.

Slutsats

HP Compaq nw8240 var ingen vanlig bärbar dator. Den var ett försök att göra en professionell arbetsstation tillräckligt lätt, tunn och elegant för att faktiskt kunna följa med användaren.

Den kombinerade en högupplöst 15,4-tumsskärm, professionell ATI FireGL-grafik, snabb Pentium M-processor, 7200-varvs hårddisk och ett rikt utbud av portar. Resultatet blev en dator som passade ingenjörer, grafiker, 3D-användare och andra som behövde mer än en vanlig kontorslaptop.

I dag är den förstås tekniskt föråldrad, men historiskt är den intressant. Den visar hur tillverkarna började lösa den svåra frågan: hur bygger man en dator som är kraftfull nog för professionellt arbete, men ändå tillräckligt smidig för att bäras med?

HP Compaq nw8240 var ett av svaren.

Youtube innehåll om HP Compaq Nw8240 och NX8220