Etikett: gammal dator

  • Amstrad NC100 – enkel teknik i en brytningstid

    I början av 1990-talet kämpade den brittiska datortillverkaren Amstrad för sin överlevnad. PC-marknaden hade blivit brutal, marginalerna krympte och teknikutvecklingen gick snabbare än företaget mäktade med. Svaret blev en serie små, portabla datorer som medvetet gick mot strömmen. NC100 var ingen kraftfull nymodighet, men ett försök att återvinna användarnas förtroende genom enkelhet, tillgänglighet och fokus på praktisk nytta.

    I början av 1990-talet befann sig den brittiska datortillverkaren Amstrad i ett tydligt vägskäl. Företaget, som under 1980-talet hade gjort sig känt för billiga och lättillgängliga hemdatorer och PC-maskiner, tappade snabbt mark. En serie problem med opålitliga hårddiskar från Seagate skadade förtroendet, samtidigt som större tillverkare pressade priserna i ett intensivt priskrig. År 1992 var Amstrad inte längre den självklara utmanaren på PC-marknaden.

    Företagets grundare, Alan Sugar, satsade då på en ny idé: små, portabla datorer som inte försökte konkurrera med kontors-PC:n, utan istället erbjuda något enklare och mer fokuserat.

    NC-serien – medvetet omodern

    Resultatet blev NC100, NC150 och NC200. Tekniskt sett var de redan vid lanseringen konservativa. Samtliga byggde på den åttabitarsprocessor som många trodde var på väg bort, Z80 från Zilog. Men valet var inte nostalgiskt utan praktiskt: låg strömförbrukning, stabil drift och välkänd arkitektur gjorde det möjligt att skapa billiga och pålitliga maskiner.

    Ett ovanligt drag var att datorerna levererades med BBC BASIC som standard. Det innebar att användaren inte bara konsumerade färdiga program, utan även kunde skriva egna. I en tid när datorer i allt högre grad blev slutna system var detta ett tydligt arv från hemdatorernas mer experimentella era.

    NC100 – text före allt annat

    NC100 var den enklaste modellen och också den mest särpräglade. Den kostade 199 pund och hade ungefär samma storlek som ett A4-ark. Tangentbordet var fullstort, men skärmen var smal och placerad längs ovankanten. Den visade 80 tecken i åtta rader och var tydligt anpassad för textarbete snarare än grafik.

    Maskinen var utrustad med både RS-232-serieport och Centronics-parallellport, vilket gjorde det möjligt att ansluta skrivare, modem och annan kringutrustning. Standardminnet låg på 64 kilobyte, men kunde byggas ut till 1 megabyte via ett instickskort, vilket var relativt generöst för en bärbar dator i denna klass.

    Fem minuter till användning

    Amstrads marknadsföring betonade enkelheten. Företaget lovade att användaren skulle kunna komma igång på fem minuter, annars väntade pengarna tillbaka. För att uppfylla detta hade NC100 fyra färgkodade funktionsknappar som gav direkt åtkomst till inbyggda program som ordbehandlare, kalkylator, kalender och adressbok.

    I praktiken fungerade NC100 mer som en avancerad elektronisk skrivbok än som en traditionell dator. Den startade snabbt, drog lite ström och var fokuserad på vardagliga uppgifter som skrivande och organisering.

    Ett lågmält arv

    Ett exemplar från 1992, med modellbeteckningen NC100 och serienummer 23107711 A2UK-N, levererat med originalfodral och nätadapter, är i dag ett tydligt tidsdokument. NC100 var ingen teknisk revolution och den räddade inte Amstrads långsiktiga affärer, men den pekade fram mot ett annat sätt att tänka kring datorer.

    I efterhand kan NC100 ses som en tidig föregångare till senare minimalistiska och portabla skrivmaskinsliknande datorer. Den påminde om att användbarhet, snabb tillgång och fokus ibland kan vara viktigare än prestanda och specifikationer.

    Innehåll på youtube om Amstrand NC serien

    Faktaruta: Amstrad NC100 (1992)

    • Produkt: Amstrad NC100 (notebook/”notepad computer”)
    • Lanseringspris: £199
    • Processor: Zilog Z80 (8-bit)
    • Skärm: 80 kolumner × 8 rader (”letterbox”-format)
    • Tangentbord: Fullstort
    • Portar: RS-232 (seriell) och Centronics (parallell)
    • Minne: 64 kB inbyggt, utbyggbart till 1 MB med minneskort
    • Inbyggda program: ordbehandlare, kalkylator, kalender/diary, adressbok
    • Programmering: BBC BASIC inbyggt
    • Exemplar (1992): modell NC100, serienummer 23107711 A2UK-N
    • Tillbehör: mjukt fodral och nätadapter
  • HP 9000 – arbetsstationerna som byggde Unix-eran

    HP 9000 var under flera decennier en självklar arbetskamrat i datarum, laboratorier och teknikföretag världen över. När persondatorer fortfarande kämpade med begränsat minne och instabil programvara levererade Hewlett-Packard kraftfulla Unix-maskiner som kunde arbeta dygnet runt utan avbrott. Serien blev känd för sin tillförlitlighet, sin tekniska elegans och sin roll bakom kulisserna i forskning, industri och samhällskritiska system. För många ingenjörer och systemadministratörer var HP 9000 inte bara en dator – den var ryggraden i hela verksamheten.

    HP 9000 var en långlivad serie arbetsstationer och servrar från Hewlett-Packard, skapad för professionella användare som behövde stabilitet, fleranvändarstöd och hög prestanda långt innan vanliga PC-datorer klarade liknande uppgifter. Serien introducerades 1984 och levde i olika former fram till 2000-talet, med både skrivbordsarbetsstationer och mycket stora serversystem.

    Unix som hemmamark

    Det som gjorde HP 9000 speciell var kopplingen till HP-UX, HP:s egen Unix-variant. För företag och universitet blev detta en trygg plattform för allt från utveckling och forskning till affärskritiska databaser. I praktiken innebar det fleranvändardrift, nätverk och fjärrinloggning som standard samt system som kunde rulla mycket länge utan omstarter.

    Från Motorola till PA-RISC och vidare

    HP 9000 speglar hur datorarkitekturer förändrades över tid. De tidiga modellerna byggde på Motorola 68000-familjen, samma processorlinje som fanns i flera klassiska hemdatorer, men här i en betydligt mer professionell och utbyggbar miljö. Senare gick HP över till sina egna RISC-processorer i form av PA-RISC, som blev seriens ryggrad under många år. På 2000-talet tillkom även system baserade på Itanium-arkitekturen innan HP successivt fasade ut hela produktlinjen.

    Arbetsstationerna – ingenjörens skrivbordsmaskin

    HP 9000-arbetsstationer stod ofta på skrivbord i CAD-miljöer, laboratorier och på universitet. De användes för tung kompilering, simuleringar, tekniska beräkningar och grafik. Grafiska Unix-miljöer som VUE och senare CDE gjorde det möjligt att arbeta visuellt samtidigt som man hade full kraft i terminalen, en kombination som var mycket uppskattad i professionella sammanhang.

    Servrarna – byggda för att aldrig stanna

    På serversidan sträckte sig HP 9000 från relativt små maskiner till enorma system med många processorer, stora mängder minne och avancerad I/O. De användes ofta för databaser, telekomplattformar, myndighetssystem och stora affärssystem. I dessa miljöer var hög prestanda viktigt, men tillförlitlighet och lång drifttid var ännu viktigare.

    Mer än bara HP-UX

    Även om HP-UX var standard kunde många HP 9000-modeller köra andra operativsystem. Olika Unix-varianter, BSD-system och i vissa fall Linux-portar förekom, vilket gjorde plattformen intressant även för forskning och experimentella projekt.

    Slutet på en epok

    HP 9000-servrarna fasades ut först, medan arbetsstationerna levde vidare några år längre. När serien slutligen försvann markerade det också ett större skifte i branschen: de klassiska Unix-arbetsstationerna ersattes i stor utsträckning av Linux på x86-hårdvara.

    Varför HP 9000 fortfarande spelar roll

    HP 9000 var mer än bara en produktserie. Den var en central del av infrastrukturen bakom modern IT inom industri, forskning och stora organisationer. Serien visar hur en datorfamilj kunde leva i flera decennier genom tekniska generationsskiften och ändå behålla sin kärnidé: en stabil Unix-plattform för seriöst arbete.

    Iinnehåll ifrån youbue om HP 9000

    HP 9000 – faktaruta
    Tillverkare
    Hewlett-Packard (HP)
    Typ
    Professionella arbetsstationer och servrar
    Introducerad
    1984
    Operativsystem
    Främst HP-UX (Unix)
    Processorer
    Motorola 68000, HP FOCUS, PA-RISC, Itanium, Xeon (xw-serien)
    Namn & modeller
    Serie-/klassnamn som Series 200/300/400/500/600/700/800 samt B-, C-, J-klass m.fl.
    Användning
    CAD, forskning, tekniska beräkningar, utveckling, databaser och affärskritiska serversystem
    Efterträdare
    Integrity (servrar), HP Z (arbetsstationer)
    Kort sagt: en av de mest betydelsefulla Unix-plattformarna i proffsvärlden under 1980–2000-talet.