HP-85 var en av de första persondatorerna som på allvar riktade sig till ingenjörer och yrkesverksamma istället för hobbyanvändare. Med skärm, skrivare och lagring inbyggt i samma enhet erbjöd den en komplett arbetsstation långt före sin tid. Den användes i laboratorier, industriprojekt och tekniska beräkningar – och visar hur datorn tidigt blev ett praktiskt verktyg i det dagliga arbetet.
När persondatorer började slå igenom i slutet av 1970-talet tänkte de flesta på hobbyister, spel och enkla program. Men Hewlett-Packard hade en helt annan målgrupp i sikte. Med lanseringen av HP-85 skapade de en dator som var byggd för ingenjörer, forskare och tekniker – ett arbetsverktyg snarare än en leksak.
Företaget beskrev själva visionen så här: datorn skulle följa sin ägare från jobbet till hemmet. Det var en tidig bild av det vi idag tar för givet: den personliga arbetsdatorn.
Allt i ett – långt före sin tid
HP-85 var inte som andra datorer från samma era. Medan exempelvis Apple II och TRS-80 ofta krävde externa tillbehör, levererades HP-85 som ett komplett system.
Den hade en inbyggd CRT-skärm, en termoskrivare direkt i chassit och en bandstation för lagring. Tangentbord och dator var integrerade i ett enda kompakt hölje, vilket gjorde den mycket praktisk i laboratorier och industrimiljöer. Man behövde inte koppla ihop flera enheter – allt var redo direkt vid uppstart.
BASIC – direkt vid start
HP-85 startade direkt i ett programmeringsläge med BASIC lagrat i ROM. Det innebar att användaren kunde börja skriva program direkt utan att först ladda något operativsystem.
Språket var dessutom ovanligt kraftfullt. Det stödde flyttal med hög precision, inbyggda vetenskapliga funktioner som trigonometri och logaritmer, samt hantering av matriser. Detta gjorde datorn särskilt lämpad för tekniska och vetenskapliga beräkningar.
En dator för mätning och styrning
I praktiken användes HP-85 ofta som ett system för mätning och instrumentstyrning. Genom olika expansionsmoduler kunde den kopplas till laboratorieutrustning.
Vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm användes en HP-85 för att mäta belastning i tryckkärl. Datorn kopplades till sensorer via ett BCD-interface, och ett BASIC-program samlade in och analyserade data. Detta var långt innan dagens specialiserade dataloggers blev vanliga.
Tekniken under huven
Trots en låg klockfrekvens på omkring 625 kHz var HP-85 tekniskt avancerad. Den använde en specialdesignad processor och hade minne på upp till 64 kB i senare modeller.
Datorn kunde byggas ut med olika moduler, till exempel för seriell kommunikation eller GPIB, vilket gjorde den flexibel i professionella miljöer. Senare modeller som HP-85B förbättrade både minne och lagringsfunktioner.
Ett verkligt exemplar – och dess historia
Ett bevarat exemplar med serienummer 2204A55033 visar hur robust dessa maskiner var. Enheten tillverkades 1982 och användes vid KTH i Stockholm. Den var fortfarande i drift långt senare och servades i USA så sent som 1996.
Insidan av maskinen är nästan helt dammfri, vilket tyder på noggrann service. Bandstationen hade reparerats, troligen genom att ersätta slitna delar med krympslang och lim – en kreativ men effektiv lösning.
Problem med tiden – bokstavligen
En svag punkt i HP-85 var bandstationens mekanik. Gummikomponenter kunde med tiden brytas ner och bli klibbiga, vilket gjorde att lagringen slutade fungera.
Trots detta har många entusiaster lyckats reparera systemen. Genom rengöring och enkla ersättningslösningar har dessa datorer kunnat fortsätta fungera långt efter sin ursprungliga livslängd.
Varför HP-85 var viktig
HP-85 var inte den mest spridda persondatorn, men den representerade ett viktigt steg i datorhistorien. Den var en av de första verkligt integrerade persondatorerna och riktade sig tydligt till professionella användare.
Den kombinerade beräkning, programmering och mätning i ett enda system och visade hur datorer kunde användas som praktiska verktyg i arbete – inte bara för hobby eller spel.
Ett arv som lever kvar
Idag kan HP-85 ses som en föregångare till moderna arbetsstationer och inbyggda system. Idén om en dator som startar direkt i ett arbetsläge och är redo att användas finns kvar i många moderna lösningar.
Det var en maskin som inte bara räknade – den arbetade tillsammans med sin användare.
Youtube innehålle om HP 85
Teknisk faktaruta: HP 85
| Modell | Hewlett-Packard HP-85 |
| Lansering | 1980 |
| Typ | Vetenskaplig persondator / instrumentstyrenhet |
| Processor | HP Capricorn, cirka 625 kHz |
| Minne | 16 kB RAM i grundmodellen |
| ROM | 32 kB, med BASIC-tolk inbyggd |
| Skärm | 5-tums inbyggd CRT, 16 rader × 32 tecken, grafikläge 256 × 192 pixlar |
| Lagring | Inbyggd DC100-bandstation, cirka 210 kB per kassett |
| Skrivare | Inbyggd termoskrivare |
| Programspråk | HP BASIC i ROM |
| Expansionsmöjligheter | Fyra bakre modulfack för minne, ROM och gränssnitt som RS-232 och HP-IB/GPIB |
| Användningsområde | Tekniska beräkningar, laboratoriemätningar, datainsamling och instrumentstyrning |
| Särdrag | Allt-i-ett-konstruktion med skärm, tangentbord, lagring och skrivare i samma enhet |
