Etikett: Kultdator

  • BeBox – datorn som var före sin tid

    BeBox var en djärv och ovanlig dator som lanserades 1995 med målet att visa hur framtidens persondatorer skulle fungera. Med dubbla processorer, ett specialutvecklat operativsystem och experimentella anslutningar låg den flera år före sin tid – men trots teknisk briljans blev den en kortlivad parentes i datorhistorien.

    BeBox – datorn som var före sin tid

    När de flesta hemdatorer på 1990-talet fortfarande kämpade med enkelkärniga processorer och begränsad multitasking dök en ovanlig maskin upp på marknaden: BeBox. Den byggdes för att visa hur framtidens datorer kunde fungera – snabba, parallella och multimediefokuserade.

    Trots att bara omkring 1 800 exemplar tillverkades har BeBox blivit något av en legend bland teknikintresserade.

    En radikal idé 1995

    BeBox lanserades hösten 1995. Det som gjorde den unik var att den hade två processorer i en tid då nästan alla persondatorer bara hade en. Operativsystemet var konstruerat från grunden för att utnyttja flera processorer samtidigt.

    Istället för att anpassa ett äldre system till ny teknik byggdes allt runt modern flertrådning, snabb I/O-hantering och låg fördröjning i ljud och grafik. Resultatet blev en dator som upplevdes ovanligt responsiv.

    Blinkande lampor som visade prestanda

    På framsidan satt två vertikala LED-staplar. De visade hur hårt respektive processor arbetade i realtid. När datorn belastades började lamporna blinka intensivt.

    Det var mer än en visuell effekt – det var en demonstration av parallell databehandling. Man kunde bokstavligen se hur arbetsuppgifter fördelades mellan processorerna.

    GeekPort – för experiment och uppfinningar

    BeBox hade också en ovanlig anslutning kallad GeekPort. Den gav direkt tillgång till digitala och analoga signaler samt strömförsörjning.

    Det gjorde datorn attraktiv för utvecklare, hobbyingenjörer och elektronikintresserade. Man kunde koppla in egna projekt, sensorer eller styrkretsar utan extra expansionskort.

    Byggd för multimedia

    Operativsystemet var särskilt optimerat för ljud och video. Låg latens i ljudhantering och effektiv grafikbehandling var centrala mål. Detta var flera år innan sådana egenskaper blev självklara i konsumentdatorer.

    Många idéer som senare blev standard i moderna operativsystem – som avancerad multitasking och trådad systemdesign – testades tidigt här.

    Varför misslyckades den?

    Tekniskt var BeBox imponerande. Kommersiellt var den däremot svag.

    Programutbudet var begränsat och konkurrensen från etablerade plattformar var enorm. När marknaden inte tog fart valde företaget att sluta tillverka hårdvaran och i stället fokusera på mjukvara.

    Produktionen upphörde redan 1997.

    Ett arv som lever kvar

    Även om BeBox försvann lever idéerna vidare. Den visade att persondatorer kunde byggas för parallell bearbetning långt innan det blev norm.

    Idag är BeBox ett samlarobjekt och ett stycke datorhistoria. Den påminner om en tid då små teknikföretag vågade utmana jättarna – och ibland låg flera år före sin samtid.

    Youtube innehåll om BeBox

    Teknisk faktaruta: BeBox

    Tillverkare Be Inc.
    Typ Arbetsstation
    Operativsystem BeOS
    Lansering 3 oktober 1995 (Dual603-66)
    Uppgraderad modell 5 augusti 1996 (Dual603e-133)
    CPU 2× PowerPC 603 @ 66 MHz
    eller 2× PowerPC 603e @ 133 MHz
    Minne Upp till 256 MB (8× 72-pin SIMM)
    Expansionsplatser 3× PCI, 5× ISA
    Lagring (gränssnitt) Intern SCSI, intern IDE, extern SCSI-2
    I/O (urval) 4× seriell, PS/2-mus, 2× joystick, MIDI (2 in/2 ut), RCA in/ut, mic/hörlur
    Särdrag GeekPort (37-pin, analog/digital I/O + ström)
    ”Blinkenlights” som visar CPU-belastning
    Mått (B×H×D) 39,8 × 21,0 × 46,1 cm
    Utgång ur produktion Januari 1997
    Sålda enheter Ca 1 000 (66 MHz) + ca 800 (133 MHz)



    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Atari Falcon030 – Ataris sista och mest avancerade hemdator

    Atari Falcon030 var Ataris sista och mest tekniskt avancerade hemdator. Den lanserades 1992 och kombinerade en 32-bitars processor med en inbyggd signalprocessor för ljud och realtidsberäkningar – något som var ovanligt i persondatorer vid den tiden. Trots sin korta livstid fick Falcon en särskild plats bland entusiaster och musiker, och har i efterhand blivit en kultförklarad maskin från slutet av den klassiska 68k-eran.

    När Atari Corporation lanserade Atari Falcon030 år 1992 var det tänkt som företagets mest kraftfulla hemdator. Det blev också den sista persondatorn från Atari. Falcon var en vidareutveckling av Atari ST-serien, men med betydligt modernare teknik. Trots sina avancerade funktioner lades den ner redan 1993, när Atari valde att satsa helt på spelkonsolen Atari Jaguar.

    En kraftfull och ovanlig konstruktion

    I centrum satt en Motorola 68030-processor på 16 MHz. Det var en 32-bitars processor som även användes i mer professionella system under början av 1990-talet. Falcon hade dock inte en helt renodlad 32-bitars arkitektur, eftersom den använde en 16-bitars databuss. Det begränsade prestandan jämfört med vissa konkurrenter.

    Det som verkligen gjorde Falcon unik var den inbyggda Motorola 56001 DSP-processorn. En DSP, Digital Signal Processor, är specialiserad på snabb bearbetning av ljud- och signaldata. Detta gjorde Falcon ovanligt lämpad för musikproduktion, ljudredigering och avancerade beräkningar i realtid. Få hemdatorer i samma prisklass hade något liknande inbyggt.

    Grafik med stor flexibilitet

    Falcon introducerade grafiksystemet VIDEL, som var programmerbart och betydligt mer flexibelt än tidigare Atari-modeller. Datorn kunde visa upp till 65 536 färger samtidigt i ett så kallat true color-läge. Den kunde också anslutas till olika typer av skärmar, inklusive TV och VGA-monitorer.

    En nackdel var att grafiken delade arbetsminne med resten av systemet. Vid höga upplösningar eller färglägen kunde detta påverka prestandan negativt. Trots det var Falcon tekniskt imponerande och erbjöd möjligheter som låg före många konkurrenter inom hemmamarknaden.

    Ljud och musik – Falcons starkaste sida

    Falcon blev särskilt populär inom musikvärlden. Den hade 16-bitars ljud med upp till 50 kHz samplingsfrekvens och åtta stereokanaler. Dessutom fanns inbyggda MIDI-portar, något som var mycket uppskattat av musiker.

    Tack vare DSP-processorn kunde ljud bearbetas i realtid utan att belasta huvudprocessorn lika mycket. Det gjorde Falcon till en kraftfull plattform för musikprogram och hemmastudior under 1990-talet. Företaget Emagic köpte senare rättigheterna till hårdvarudesignen och tog fram egna varianter anpassade för studiobruk.

    Operativsystem och användning

    Falcon levererades med Atari TOS i ROM, Ataris klassiska operativsystem. Senare följde även MultiTOS, som gav stöd för multitasking. Det gjorde systemet mer modernt och bättre anpassat för mer avancerade arbetsuppgifter.

    Maskinen sålde dock i relativt små volymer. Den riktade sig främst till entusiaster och kreativa användare snarare än till den breda massmarknaden. Samtidigt tog PC och Macintosh snabbt över som standardplattformar för både arbete och hem.

    En kortlivad men minnesvärd dator

    Falcon tillverkades bara under en kort period. När Atari omstrukturerade verksamheten valde man att lämna datorbranschen för att satsa på spelkonsoler. Det fanns planer på en ännu kraftfullare modell baserad på Motorola 68040, men den nådde aldrig marknaden.

    Idag ses Atari Falcon030 som en kultdator. Den representerar slutet på en epok då mindre datortillverkare kunde experimentera med djärva tekniska lösningar. För retroentusiaster och musiker är den fortfarande ett fascinerande exempel på hur innovativ en hemdator kunde vara i början av 1990-talet.

    Innehåll på youtube om Atari Falcon030

    Atari Falcon030 – fakta
    Tillverkare Atari Corporation
    Typ Persondator
    Lanserad 1992
    Avvecklad 1993
    Operativsystem TOS / MultiTOS (MiNT)
    CPU Motorola 68030, 16 MHz
    DSP Motorola 56001, 32 MHz
    RAM 1, 4 eller cirka 14 MB
    Grafik VIDEL video controller
    Ljud 16-bit upp till 50 kHz, DMA; Yamaha Y3439-F (PSG)

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare