Etikett: lcd skärm

  • När datorn fick plats i fickan – historien om Sharp PC-1211

    När Sharp PC-1211 lanserades 1980 förändrades synen på vad en dator kunde vara. Plötsligt behövde en dator inte längre stå på ett skrivbord – den kunde rymmas i fickan. Med QWERTY-tangentbord, BASIC-programmering, LCD-skärm och möjlighet att spara program på kassett blev PC-1211 en milstolpe mellan den avancerade miniräknaren och den moderna bärbara datorn.

    I dag är det självklart att en dator kan rymmas i fickan. En vanlig mobiltelefon har mer beräkningskraft än stora datorhallar hade för några årtionden sedan. Men i början av 1980-talet var tanken fortfarande närmast futuristisk. En dator var något som stod på ett skrivbord, vägde flera kilo och ofta krävde extern skärm, tangentbord och nätström.

    Därför var Sharp PC-1211 något mycket speciellt när den kom 1980. Den såg vid första anblicken ut som en avancerad miniräknare, men den var mer än så. Den hade ett riktigt QWERTY-tangentbord, kunde programmeras i BASIC och hade ett alfanumeriskt LCD-fönster där både siffror och text kunde visas. Det gjorde att den med rätta kunde kallas fickdator.

    Sharp PC-1211 såldes även i USA av Radio Shack/Tandy under namnet TRS-80 Pocket Computer PC-1. Den var nära besläktad med Sharp PC-1210, som hade mindre programminne. Skillnaden mellan modellerna låg alltså framför allt i hur mycket program och data användaren kunde lagra.

    Från programmerbar miniräknare till riktig fickdator

    Under 1970-talet hade programmerbara miniräknare blivit allt mer avancerade. Hewlett-Packard HP-65 från 1974 var ett viktigt exempel. Den kunde programmeras, men den var fortfarande i grunden en kalkylator. Programmen bestod ofta av knapptryckningar eller relativt begränsade instruktioner.

    Sharp PC-1211 tog ett steg längre. Den använde BASIC, ett högnivåspråk som många tidiga hemdatorer också använde. Det betydde att användaren kunde skriva program som mer liknade vanlig datorkod. Ett enkelt program kunde innehålla rader med kommandon, variabler, beräkningar och utskrifter på skärmen.

    Det var en avgörande skillnad. PC-1211 var inte bara ett verktyg för beräkningar. Den kunde användas som en liten personlig dator.

    En dator byggd för fickan

    Sharp PC-1211 var mycket liten även med dagens mått. Den mätte ungefär 175 × 70 × 17 millimeter. Trots det innehöll den två processorer, RAM-minne, displaykretsar, tangentbord, LCD-skärm och anslutning för tillbehör.

    Skärmen var en 24-teckens alfanumerisk LCD-display med punktmatris. Det gjorde att den kunde visa både text och tal. I kalkylatorläge kunde den visa tal i vetenskaplig notation med mantissa och exponent.

    Det mest fascinerande är kanske hur strömsnål konstruktionen var. PC-1211 drevs av fyra knappcellsbatterier och hade en angiven batteritid på flera hundra timmar. Det var möjligt tack vare CMOS-teknik, som drog mycket mindre ström än många tidigare elektroniska lösningar.

    Två processorer som delade på arbetet

    Inuti PC-1211 fanns två 4-bitars processorer. Den ena hanterade bland annat tangentbordet, BASIC-tolkningen och manuell användning. Den andra tog hand om display, aritmetik, kassettfunktioner, skrivare och ljudsignal.

    Det kan låta märkligt att en liten fickdator behövde två processorer, men lösningen var praktisk. Genom att dela upp arbetsuppgifterna kunde Sharp bygga en kompakt och energisnål dator med de komponenter som fanns tillgängliga vid tiden.

    PC-1211 hade tre RAM-kretsar, medan PC-1210 bara hade en. Därför kunde PC-1211 lagra betydligt större program: 1424 programsteg jämfört med 400 programsteg i PC-1210.

    Program på kassettband

    En av de saker som tydligt visar att PC-1211 var mer än en miniräknare var möjligheten att spara program externt. Med tillbehöret CE-121 kunde användaren koppla in en kassettbandspelare och spara sina program på vanliga ljudkassetter.

    Det låter långsamt och omständligt i dag, men vid den här tiden var kassettband ett vanligt lagringsmedium även för hemdatorer. För en fickdator var det en imponerande möjlighet. Man kunde skriva ett program, spara det, läsa in det senare och fortsätta arbeta.

    Det fanns även skrivartillbehör, bland annat CE-122. Tillsammans med kassettinterface och skrivare blev PC-1211 ett litet komplett datorsystem som faktiskt fick plats i en väska.

    En marknad föds

    Sharp PC-1210 och PC-1211 kom vid en brytpunkt. Under 1970-talet hade företag som Hewlett-Packard och Texas Instruments tävlat om att bygga de mest avancerade programmerbara fickräknarna. Men i början av 1980-talet började marknaden förändras.

    Nu handlade det inte längre bara om avancerade kalkylatorer. Det handlade om små datorer. Sharp var tidigt ute, och snart följde andra tillverkare efter. Casio kom med modeller som FX-702P, och Matsushita/Panasonic lanserade handhållna datorer. Hewlett-Packard gick in på marknaden med HP-75C 1982 och Texas Instruments följde med Compact Computer 40 1983.

    Sharp hade därmed hjälpt till att skapa en ny produktkategori: den prisvärda handhållna datorn.

    Varför PC-1211 blev historiskt viktig

    Sharp PC-1211 var inte kraftfull jämfört med senare datorer. Den hade liten skärm, begränsat minne och en processorarkitektur som i dag känns mycket enkel. Men det historiska värdet ligger inte i rå prestanda.

    Det viktiga var formen och idén.

    PC-1211 visade att en dator kunde vara personlig, bärbar och programmerbar utan att kräva ett skrivbord. Den förenade miniräknarens smidighet med hemdatorns programmerbarhet. För tekniker, studenter, ingenjörer och entusiaster innebar det att man kunde bära med sig ett programmerbart verktyg överallt.

    I efterhand kan man se den som en tidig länk i kedjan mellan miniräknaren, hemdatorn, handdatorn och dagens smarta telefoner.

    Ett tekniskt tidsdokument

    Sharp PC-1211 är också ett fint exempel på japansk elektronikindustri när den var som mest innovativ. Konstruktionen var kompakt, avancerad och energieffektiv. De två kretskorten inuti apparaten visar hur mycket ingenjörskonst som krävdes för att pressa in datorfunktioner i ett så litet format.

    I en tid då en dator ofta fortfarande uppfattades som något stort och dyrt visade Sharp att datorn kunde bli liten, personlig och tillgänglig.

    Sharp PC-1211 var därför mer än en produkt. Den var ett tecken på vart utvecklingen var på väg. Datorn hade börjat krympa. Snart skulle den inte bara stå på skrivbordet, utan följa med användaren överallt.

    Sammanfattning

    Sharp PC-1211 var en av de första maskinerna som verkligen gjorde datorn fickvänlig. Den kombinerade BASIC-programmering, QWERTY-tangentbord, batteridrift och extern lagring i ett format som tidigare mest hade förknippats med miniräknare. Därför räknas den som en milstolpe i utvecklingen från programmerbara kalkylatorer till bärbara datorer.

    Youtube innehåll med PC-1210 , PC-1211 och TRS-80 Pocket Computer PC-1

    Faktaruta: Sharp PC-1211

    Tillverkare: Sharp Corporation

    Lansering: 1980

    Typ: Fickdator

    Programmeringsspråk: BASIC

    Tangentbord: QWERTY

    Skärm: 24-teckens alfanumerisk LCD

    Programminne: 1424 programsteg

    Minne: Tre TC5514P RAM-kretsar

    Processorer: Två 4-bitars CMOS-processorer

    Strömförsörjning: Fyra knappcellsbatterier

    Tillbehör: Kassettinterface och skrivare

    Alternativt namn: TRS-80 Pocket Computer PC-1

    Mått: Cirka 175 × 70 × 17 mm

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Sharp Font Writer FW-560 – när ordbehandling var en egen dator

    Sharp Font Writer FW-560 är ett exempel på en tid då ordbehandling var en egen teknikgren, skild från den allmänna persondatorn. Med avancerad typografi, inbyggd skrivare och stöd för både text och kalkylblad visar maskinen hur specialiserade datorer under 1990-talet kunde erbjuda hög funktionalitet, stabilitet och professionellt resultat i ett enda system.

    I mitten av 1990-talet, innan bärbara datorer blev vardagsföremål och långt innan molntjänster och pekskärmar, fanns en särskild kategori maskiner som fyllde ett mycket tydligt behov: fristående ordbehandlare. Ett av de mest avancerade exemplen var Sharp Font Writer FW-560, lanserad omkring 1995.

    FW-560 var varken en vanlig skrivmaskin eller en fullständig PC, utan något mitt emellan. Den var konstruerad för ett enda syfte: att producera text och dokument med hög kvalitet, snabbt och tillförlitligt.

    En specialiserad dator i ordets rätta bemärkelse

    Sharp FW-560 hade ett internt minne på 30 kilobyte, vilket kan låta obetydligt i dag, men var fullt tillräckligt för dess uppgift. Maskinen kompletterades med en 3,5-tums diskettstation som stödde både 720 kB och 1,44 MB MS-DOS-kompatibla disketter. Dokument kunde därmed sparas, arkiveras och flyttas mellan system, något som då var en avgörande funktion i kontorsmiljöer.

    Trots sin begränsade hårdvara erbjöd FW-560 funktioner som annars förknippades med betydligt kraftfullare datorer.

    WYSIWYG – vad du såg var vad du fick

    En av FW-560:s största styrkor var dess högupplösta LCD-skärm på 480×64 bildpunkter. Skärmen kunde justeras för bättre läsbarhet och visade dokumenten i WYSIWYG-läge (What You See Is What You Get). Det innebar att textens layout på skärmen i stort sett motsvarade det färdiga utskriftsresultatet, något som fortfarande inte var självklart vid den här tiden.

    Typografi som konkurrensmedel

    Sharp lade stor vikt vid presentation och typografi. FW-560 innehöll fem inbyggda typsnitt: Courier, Dutch, Swiss, Script och Futura. Användaren kunde välja mellan tjugo storlekar, från 8 till 48 punkter, inklusive kondenserade varianter. Därtill fanns flera textstilar, skuggmönster och understrykningstyper samt ett omfattande teckenset med över 700 tecken och symboler.

    Detta gjorde maskinen särskilt lämpad för brev, rapporter och presentationsdokument där utseendet var viktigt.

    Tyst, snabb och professionell utskrift

    Den inbyggda skrivaren klarade upp till 70 tecken per sekund i normalläge och 40 tecken per sekund i finläge. Den stödde papper med en bredd på upp till 11,7 tum och arbetade betydligt tystare än äldre skrivmaskiner, vilket gjorde den väl lämpad för kontorsmiljöer.

    Mer än bara ordbehandling

    Trots sitt fokus på text var FW-560 förvånansvärt mångsidig. Den hade inbyggd stavningskontroll med en ordlista på cirka 80 000 ord och en kraftfull tesaurus. Den kunde konvertera WordPerfect-filer, vilket förenklade samarbete med PC-användare.

    Maskinen innehöll även ett kalkylblad med kompatibilitet mot Lotus 1-2-3, inklusive autosumma, ett tjugotal funktioner och sortering. Därutöver fanns en adressbok med 32 fält samt stöd för etikettutskrift.

    Ett tidsdokument från den digitala övergångsperioden

    Sharp Font Writer FW-560 representerar en tid då datoriseringen ännu inte var helt standardiserad. Specialiserade maskiner kunde vara snabbare, stabilare och enklare att använda än tidens persondatorer. För många användare var en dedikerad ordbehandlare ett tryggare och mer effektivt alternativ än en PC med operativsystem, drivrutiner och risk för systemkrascher.

    Att detta exemplar är i utmärkt skick och komplett med originalförpackning, dokumentation, originalfaktura och prislista från oktober 1995 gör det till ett ovanligt välbevarat teknikföremål. Donationen från David Robertson ger dessutom en personlig historisk dimension.

    Från vardagsverktyg till kulturarv

    I dag är Sharp FW-560 inte längre ett arbetsredskap, utan ett teknikhistoriskt föremål. Den påminner oss om hur snabbt den digitala utvecklingen har gått och om en tid då ordbehandling var en egen disciplin, med maskiner byggda för ett enda ändamål men utförda med imponerande ingenjörskonst.

    Video på youtube om FW-560

    Teknisk faktaruta: Sharp Font Writer FW-560

    • Typ: Personlig ordbehandlare / “word processor” med kalkylblad
    • Tillverkare: Sharp
    • År: 1995
    • Internminne: 30 KB
    • Lagring: 3,5" diskettstation (MS-DOS-kompatibel), 720 KB och 1,44 MB format
    • Skärm: LCD, 480×64 punkter, justerbar, WYSIWYG-visning
    • Typsnitt: 5 inbyggda (Courier, Dutch, Swiss, Script, Futura)
    • Teckenstorlekar: 20 val (ca 8–48 punkt, inkl. kondenserat)
    • Tecken/symboler: 512 tecken + 216 symboler
    • Utskrift: 70 cps (Normal), 40 cps (Fine), pappersbredd upp till 11,7"
    • Ordbehandling: Stavningskontroll (80 000 ord) + tesaurus, klipp/klistra, sök/ersätt, ramar
    • Filkompatibilitet: WordPerfect-konvertering
    • Kalkylblad: Lotus 1-2-3-konvertering, autosumma, 27 funktioner, sortering
    • Övrigt: Adressbok/databas (32 fält), etikettutskrift

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Cambridge Z88 – den tysta pionjären bland bärbara datorer

    När Cambridge Z88 lanserades 1987 presenterades den som en extremt portabel dator – lättare än en liter mjölk och driven av vanliga AA-batterier. Med tyst membrantangentbord, åtta textraders LCD-skärm och inbyggd ordbehandlare blev den snabbt en favorit bland journalister och resenärer. I en tid då bärbara datorer ofta vägde flera kilo och krävde nätström visade Z88 vägen mot framtidens mobilitet – långt före sin tid.

    Cambridge Z88 – den tysta pionjären bland bärbara datorer

    När Cambridge Z88 lanserades 1987 markerade den ett viktigt ögonblick i datorhistorien – en ultraportabel, batteridriven skrivmaskinsersättare skapad av teknikvisionären Clive Sinclair. Med en vikt på under ett kilo, 20 timmars batteritid och ett nästan ljudlöst membrantangentbord var Z88 långt före sin tid och förebådade den moderna laptopens födelse.

    Trots sitt blygsamma yttre var Z88 en kraftfull följeslagare för journalister, forskare och affärsresenärer. Den drevs av en energisnål Z80-processor, hade inbyggt operativsystem, ordbehandlare, kalkylprogram och till och med stöd för BASIC-programmering. Skärmen visade åtta textrader och datorn kunde dessutom köras på vanliga AA-batterier – ett stort steg mot verklig mobilitet när bärbara datorer vanligtvis vägde över 5 kilo.

    Tekniskt var den avancerad med möjligheten att utökas upp till 3,5 MB RAM – imponerande för sin tid – och skrivskyddade EPROM- eller flashminneskort. Den var också helt tyst, något som gjorde den attraktiv för arbete i bibliotek, laboratorier och på resande fot.

    Även om Cambridge Z88 aldrig slog igenom kommersiellt blev den kultförklarad bland teknikentusiaster. Idag ses den som en banbrytande produkt och ett tydligt exempel på hur visionärt ingenjörskap kan forma framtiden. Dess fokus på låg energiförbrukning, mobilitet och funktion framför yta känns igen i dagens ultrabooks och surfplattor.

    Cambridge Z88 var helt enkelt en laptop innan världen var redo för laptops.

    Youtube innehåll om Z88

    Cambridge Z88 – tekniska fakta

    • Lanseringsår: 1987
    • Typ: Notebook-dator (tidig bärbar)
    • Processor: CMOS Z80A @ 3,2768 MHz
    • Operativsystem: OZ (inbyggt i ROM)
    • Internminne: 32 kB RAM
    • ROM: 128 kB EPROM/ROM (system + program)
    • Max minnesutbyggnad: upp till ca 3,5 MB RAM via kort
    • Skärm: 640 × 64 teckenbaserad LCD (8 textrader)
    • Lagring: proprietära RAM-, EPROM- och flash-kort (3 kortplatser)
    • Tangentbord: nästan ljudlöst membrantangentbord
    • Strömförsörjning: 4 × AA-batterier (upp till ~20 timmars drift)
    • Vikt: ca 0,9 kg
    • Standardprogram: PipeDream (ordbehandling/kalkyl/databas), verktyg och BBC BASIC

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare