Etikett: ljudteknik

  • Sony Walkman TPS-L2 – apparaten som gjorde musiken bärbar

    Sommaren 1979 förändrades människors relation till musik för alltid. Med lanseringen av Walkman TPS-L2 gjorde Sony det möjligt att bära med sig sitt eget soundtrack, avskilt från omvärlden och tillgängligt när som helst. Det som först avfärdades som en märklig idé utan inspelningsfunktion kom snabbt att bli en global succé och lade grunden för hela den moderna kulturen kring portabel musik.

    Den 1 juli 1979 inleddes en teknisk och kulturell förändring som skulle påverka hur människor lyssnar på musik än i dag. I Japan började Sony Walkman TPS-L2 säljas – en blå- och silverfärgad portabel kassettspelare i metall, helt utan inspelningsfunktion. Fokus låg på en enda sak: att lyssna på musik i stereo, personligt och mobilt.

    Detta ögonblick brukar ses som födelsen av den moderna portabla musikspelaren.

    Från bandspelare till livsstil

    Före Walkman var musik något som främst upplevdes gemensamt, via hemmastereon eller bilradion. Portabla bandspelare existerade, men de var stora, dyra och ofta avsedda för professionellt bruk. Sonys egen Pressman riktade sig till journalister, saknade stereoljud och var inte anpassad för vardagslyssning.

    Bakom Walkman-idén stod tre nyckelpersoner: Akio Morita och Masaru Ibuka, Sonys grundare, samt ingenjören Kozo Ohsone. Ibuka använde själv en professionell bandspelare på resor men upplevde den som alltför tung. Han bad därför Sonys bandspelaravdelning att ta fram en mindre variant för privat bruk.

    Ohsone modifierade en Pressman genom att ta bort inspelningsfunktionen och lägga till stereoljud. Resultatet blev en lätt, kompakt musikspelare – början på något helt nytt.

    En idé som först hånades

    När Walkman presenterades möttes den av skepsis. Kritiker ifrågasatte varför någon skulle vilja ha en bandspelare som inte kunde spela in. Trots detta valde Sony att satsa fullt ut och producerade 30 000 enheter inför lanseringen.

    Marknadsföringen var okonventionell. Unga människor rörde sig genom Tokyos shoppingdistrikt och lät förbipasserande prova hörlurarna. Journalister fick åka runt i bussar och uppleva staden medan de lyssnade på musik via Walkman. Effekten blev omedelbar. En månad efter lanseringen var spelaren slutsåld i Japan.

    Tekniken som definierade en generation

    Walkman TPS-L2 kombinerade enkelhet med smarta lösningar. Den hade två hörlursuttag så att två personer kunde lyssna samtidigt. Den unika ”hotline”-knappen aktiverade en inbyggd mikrofon som dämpade musiken tillfälligt, så att användarna kunde prata med varandra utan att ta av hörlurarna.

    Spelaren drevs av två AA-batterier och levererades med de lätta stereohörlurarna MDR-3L2, som vägde omkring 50 gram – en drastisk kontrast mot dåtidens tunga hörlurar. När uppföljaren Walkman II lanserades togs hotline-funktionen bort, eftersom lyssnandet alltmer blivit en individuell upplevelse.

    Ett namn som nästan försvann

    Namnet Walkman var omstritt internt. Sonys ledning oroade sig för att det lät för japanskt och skulle fungera dåligt internationellt. Därför lanserades produkten under olika namn: Soundabout i USA, Stowaway i Storbritannien och Freestyle i Sverige.

    Trots detta började både press och konsumenter använda namnet Walkman, och Sony valde snart att prägla det direkt i metallluckan på spelaren. Därmed föddes ett av världens mest kända varumärken.

    Var Walkman verkligen först?

    Det råder viss oenighet om huruvida Walkman var den allra första portabla musikspelaren. Uppfinnaren Andreas Pavel hade redan tidigare utvecklat Stereobelt, ett bärbart stereo-system. Frågan ledde senare till rättstvister mellan Pavel och Sony.

    Även så är många överens om att Sony var först med att göra den portabla musiken till en global massmarknadsprodukt.

    Arvet efter TPS-L2

    Walkman TPS-L2 förändrade inte bara tekniken utan också vardagen. Musik blev något man kunde bära med sig, avskilt från omgivningen. Den lade grunden för Discman, MP3-spelare, iPod och dagens mobilbaserade musikstreaming.

    Från kassettband till flashminne kan utvecklingslinjen spåras tillbaka till sommaren 1979. Walkman TPS-L2 var startpunkten för det personliga ljudets tidsålder.

    Innehålle på youtube om Sony TPS-L2

    Faktaruta

    Sony Walkman TPS-L2

    Lansering (Japan)
    1 juli 1979
    Introduktion (USA)
    Juni 1980
    Kännetecken
    Portabel kassettspelare i stereo, metallchassi (blå/silver)
    Hörlursuttag
    Två (två kan lyssna samtidigt)
    ”Hotline”-knapp
    Inbyggd mikrofon som dämpar musiken så att man kan prata
    Marknadsnamn
    Soundabout (USA), Stowaway (UK), Freestyle (Sverige) – blev snart ”Walkman”
    Bakom modellen
    Akio Morita, Masaru Ibuka och Kozo Ohsone
    Arv
    Bidrog till idén om personlig, bärbar musik
  • Sound Burger – vinylens fickspelare som trotsade tiden

    I början av 1980-talet, när vinylskivor fortfarande hörde hemma i vardagsrummet och bärbar musik betydde kassettband, presenterade Audio-Technica en idé som verkade nästan absurd: en skivspelare man kunde ta med sig. Resultatet blev Sound Burger – en kompakt, batteridriven konstruktion som trotsade både tekniska begränsningar och invanda föreställningar om hur vinyl skulle användas. Fyra decennier senare har denna märkliga lilla maskin gått från experimentell kuriositet till kultförklarad designikon, och visar hur djärv ingenjörskonst kan överleva långt bortom sin egen tid.

    I början av 1980-talet, när kassettband och bärbar musik dominerade, tog det japanska företaget Audio-Technica ett djärvt steg. De skapade Sound Burger – en portabel skivspelare som bröt mot nästan alla etablerade idéer om hur vinyl skulle användas. Resultatet blev en teknisk udda fågel som långt senare skulle uppnå kultstatus.

    En ovanlig idé i rätt tid

    När Sound Burger lanserades 1983 var vinyl fortfarande ett huvudformat för musik, men skivspelare hörde hemma i vardagsrummet. Att göra dem portabla var tekniskt svårt: skivor är känsliga för vibrationer, nålar kräver stabilitet och mekaniken tar plats. Ändå lyckades Audio-Technica skapa en spelare som bokstavligen klämde sig runt skivan i stället för att vila under den.

    I USA marknadsfördes modellen AT770 som Mister Disc, komplett med hopfällbara hörlurar och batteridrift. Den kunde spela både LP-skivor och singlar och riktade sig till nyfikna musiklyssnare snarare än traditionella hi-fi-entusiaster.

    Tekniken bakom konstruktionen

    Sound Burger använde remdrift och en dynamiskt balanserad tonarm, vilket minskade risken för att nålen skulle hoppa vid rörelse. Tallriken var liten, bara runt nio centimeter i diameter, vilket sparade utrymme men krävde noggrann hastighetskontroll för att hålla rätt varvtal.

    Ljudmässigt var den ingen referensspelare, men tillräckligt bra för hörlurslyssning. Framför allt visade den att vinyl inte nödvändigtvis behövde vara stationär – en tanke som var ovanlig långt före dagens nostalgivåg.

    Från bortglömd kuriositet till kultobjekt

    Under 1990-talet försvann Sound Burger i takt med att CD och senare digitala format tog över. Men bland samlare levde den vidare som ett exempel på kreativ ingenjörskonst från en experimentell era.

    När vinylskivor fick en renässans på 2010-talet ökade intresset för äldre, ovanliga spelare. Sound Burger nämndes allt oftare som ett av de mest säregna försöken att tänja på formatets gränser.

    Återkomsten i modern tappning

    År 2022 återlanserades Sound Burger i en uppdaterad version. Den klassiska formen behölls, men insidan moderniserades: uppladdningsbart batteri via USB-C, Bluetooth för trådlös ljudöverföring och förbättrad elektronik. Den limiterade jubileumsutgåvan sålde slut snabbt, vilket visade att intresset var större än nostalgiskt kuriosa.

    Den efterföljande modellen, AT-SB727, gjorde spelaren tillgänglig för en bredare publik och markerade att idén fungerade även i en trådlös samtid.

    Varför Sound Burger fortfarande fascinerar

    Sound Burger är inte bara en skivspelare. Den är ett exempel på hur tekniska begränsningar kan inspirera till kreativa lösningar. Den visar också att innovation inte alltid handlar om bättre prestanda, utan om att ifrågasätta hur och var teknik används.

    I en tid då musik oftast är osynlig och strömmas från molntjänster erbjuder Sound Burger en påtaglig upplevelse: roterande vinyl, mekanisk precision och direkt kontakt med ljudets ursprung.

    En liten maskin med stor betydelse

    Som produkt var Sound Burger aldrig tänkt att ersätta traditionella skivspelare. I stället blev den en symbol för experimentlusta och designmod. Att den fortfarande väcker intresse fyra decennier senare säger något om hur stark kombinationen av teknik, form och kultur kan vara.

    Sound Burger påminner oss om att även gammal teknik kan få nytt liv – om man vågar se den med nya ögon.

    Youtube innehåll om sound burger.

    Faktaruta

    Namn
    Sound Burger
    Tillverkare
    Audio-Technica (Japan)
    Typ
    Portabel skivspelare (phonograph/turntable)
    Första lansering
    1983
    Originalmodell
    AT770 (såld i USA som “Mister Disc”)
    Återlansering
    2022 (AT-SB2022), följt av bredare version 2023 (AT-SB727)
    Hastigheter
    33⅓ och 45 varv/min
    Drivning
    Remdrift (belt-drive)
    Moderna funktioner
    USB-C-laddning, uppladdningsbart batteri, Bluetooth-ljud