Etikett: Luxor Datorer AB

År 1983 stod den på skrivbord i skolor, företag och myndigheter runt om i Sverige. Luxor ABC 806 var mer än en 8-bitarsdator – den var en symbol för en tid då svensk datorindustri konkurrerade på allvar. Med Z80-processor, färggrafik och inbyggd BASIC blev den ett kraftfullt arbetsverktyg i övergången mellan 1970-talets mikrodatorer och den framväxande PC-eran.

När svenska företag och skolor datoriserades under 1980-talet stod ofta en maskin från Motala på skrivbordet. ABC 806 lanserades 1983 av Luxor Datorer AB och var en vidareutveckling av ABC 80 och ABC 800. Den representerar en tid då Sverige hade en egen konkurrenskraftig datorindustri och då 8-bitarsdatorn var ett seriöst arbetsredskap.

En svensk arbetsmaskin

ABC 806 var konstruerad som en separat systemenhet med externt tangentbord och bildskärm. Standardtangentbordet var ABC 77, även om vissa exemplar bestod av delade enheter som ABC22 och ABC55. Datorn vägde cirka 5 kg och mätte 500 × 350 × 70 mm. Den matades via bildskärmen genom en DC/DC-switchad kraftenhet, vilket minskade antalet separata nätaggregat.

Maskinen var avsedd för kontorsarbete, skolundervisning, datakommunikation och tekniska applikationer. Den byggdes för kontinuerlig drift och specificerades till omkring 4 000 timmars MTBF, vilket visar att den sågs som professionell utrustning snarare än hobbydator.

Hjärnan: Z80 och 3 MHz

I centrum satt en Zilog Z80 A-processor med 8-bitars ordlängd och 3 MHz klockfrekvens. Z80 var en av 1980-talets mest spridda mikroprocessorer och användes i allt från hemdatorer till industriella system.

ABC 806 kunde köra CP/M, vilket öppnade tillgång till ett brett programutbud för ordbehandling, databaser och programmering. Det gjorde modellen attraktiv i en tid när programvaruekosystemet började bli avgörande för en dators livslängd.

Minnesarkitektur och flexibilitet

Den totala minneskapaciteten uppgick till 196 kB. ROM bestod av 24 kB BASIC-interpretator, 4 kB DOS samt 4 kB skrivare- och terminalrutiner. RAM bestod av 32 kB användarminne.

Utöver detta fanns 128 kB grafikminne. Det intressanta var att detta minne även kunde användas som datalagring, exempelvis som en RAM-disk eller för att ladda andra operativsystem. Man kunde alltså offra grafikprestanda för mer arbetsminne, en lösning som visar på kreativ ingenjörskonst inom 8-bitarsarkitekturens begränsningar.

Grafik och text

ABC 806 kunde arbeta i flera grafiklägen upp till 512 × 240 bildpunkter. I färgläge kunde åtta färger användas: rött, grönt, blått, gult, cyan, magenta, vitt och svart.

Textläget var 80 tecken per rad och 24 rader, vilket var standard i professionella sammanhang. Teckengeneratorn stödde svenska tecken enligt standard och hade attribut som dubbel höjd, valfri för- och bakgrundsfärg samt blinkande markör. Grafik och text kunde kombineras på ett sätt som gjorde datorn användbar både för administrativa och tekniska uppgifter.

Kommunikation och expansion

Datorn var utrustad med två seriella kommunikationsinterface med programmerbar överföringshastighet mellan 50 och 19200 baud. Den kunde arbeta både synkront och asynkront och var avsedd för skrivare, modem och datakommunikation.

Genom ABC-bussen kunde externa enheter som diskettstationer och expansionskort anslutas. Detta modulära tänkande gjorde systemet framtidssäkrare än många samtida hemdatorer.

Inbyggd klocka och ljud

ABC 806 hade en fast inbyggd kalender med batteribackup, något som inte var självklart 1983. Den hade också en programstyrd ljudgenerator, vilket möjliggjorde signaler och enklare ljudfunktioner i program.

BASIC direkt vid start

Precis som sina föregångare startade systemet direkt i BASIC II från ROM. Användaren kunde omedelbart börja programmera utan diskett eller extra programvara. Detta var särskilt viktigt i skolmiljö, där enkel tillgång till programmering främjade experimenterande och lärande.

En brytpunkt i svensk datorhistoria

ABC 806 följdes av Luxor ABC 16, som var Luxors försök att ta steget in i MS-DOS-världen. Men konkurrensen från internationella IBM-kompatibla datorer blev hård, och den svenska 8-bitarslinjen gick mot sitt slut.

Idag är ABC 806 ett teknikhistoriskt dokument över en period då Sverige utvecklade egna datorplattformar. Den visar hur ingenjörer arbetade kreativt med begränsade resurser och hur en nationell datorindustri kunde blomstra – om än under en relativt kort men betydelsefull epok.

Innehåll ifrån youtube om ABC 800 serien