Etikett: membrantangentbord

  • Magnavox Odyssey² – spelkonsolen som ville vara dator

    Magnavox Odyssey² var en spelkonsol som föddes i en tid då gränsen mellan leksak och dator ännu var oklar. När den lanserades 1978 utmanade den rådande synen på vad ett TV-spel kunde vara genom att kombinera spelkassetter med ett inbyggt tangentbord och ambitionen att även fungera som ett pedagogiskt verktyg. Resultatet blev en ovanlig och experimentell konsol som i efterhand framstår som ett tidigt försök att förena underhållning, teknik och lärande i vardagsrummet.

    När man talar om de tidiga spelkonsolerna nämns ofta Atari 2600 och Intellivision. Mindre omtalad, men tekniskt och idéhistoriskt mycket intressant, är Magnavox Odyssey². Den lanserades 1978 och tillhör den andra generationen spelkonsoler. Till skillnad från sina konkurrenter försökte den inte bara vara ett TV-spel, utan något som också påminde om en enkel hemdator.

    En ny generation efter den första Odyssey

    Magnavox hade redan skrivit in sig i teknikhistorien med världens första kommersiella hemkonsol, Magnavox Odyssey från 1972. Med Odyssey² tog företaget ett tydligt steg vidare. Den nya konsolen använde utbytbara ROM-kassetter, vilket gjorde det möjligt att sälja ett stort och varierat spelutbud, där varje spel hade egen grafik, logik och ljud.

    När konsolen lanserades i Europa marknadsfördes den av Philips under namnet Philips Videopac G7000. Namnbytet var medvetet: Philips ville distansera produkten från rena spelmaskiner och framhäva dess mer “datorlika” egenskaper.

    Tangentbordet som särskilde systemet

    Det mest utmärkande draget hos Odyssey² var det inbyggda membrantangentbordet med bokstäver och siffror. Tangentbordet användes för att mata in kommandon, välja alternativ i spel och köra enkla undervisningsprogram. Magnavox släppte till och med en kassett, Computer Intro!, som var tänkt att introducera användaren till grundläggande programmering.

    I praktiken var Odyssey² ingen fullfjädrad dator, men den marknadsfördes som ett seriöst och lärorikt alternativ till andra spelkonsoler. Detta speglar en tid då gränsen mellan spel, utbildning och hemdatorer ännu inte var tydligt dragen.

    Teknik och begränsningar

    Konsolen byggde på en Intel 8048-mikrokontroller, en 8-bitars processor som även användes i industriella tillämpningar. Arbetsminnet var extremt begränsat, räknat i hundratals byte, och grafiken klarade en upplösning på 160×200 bildpunkter med en fast palett på 16 färger.

    Jämfört med konkurrenter som Atari 2600 och Intellivision ansågs grafiken ofta vara Odyssey²:s svagaste punkt. Däremot fanns innovativa tillval, bland annat en extern tal- och ljudmodul som kunde generera syntetiskt tal, något som var mycket ovanligt i slutet av 1970-talet.

    Spel och nyskapande idéer

    Odyssey² fick ett spelbibliotek som delvis skilde sig från konkurrenternas. Särskilt uppmärksammad blev The Master Strategy Series, där traditionella brädspel kombinerades med TV-spel. Det mest kända exemplet är Quest for the Rings!, som blandade elektroniskt spel med spelbräde, kort och figurer och därmed förebådade senare tiders hybridspel.

    Systemet är också känt för K.C. Munchkin!, ett spel som starkt påminde om Pac-Man. Likheterna ledde till juridiska problem, och spelet drogs så småningom tillbaka.

    Olika öden i olika delar av världen

    I USA sålde Odyssey² relativt bra men hamnade i skuggan av Atari 2600 och Intellivision. I Europa blev Videopac G7000 däremot en stor framgång, med ett betydligt större spelutbud än i Nordamerika. Där släpptes även specialmodeller, bland annat en version med inbyggd svartvit bildskärm.

    I Brasilien blev konsolen mycket populär och fick en stark lokal förankring. Spel översattes och anpassades kulturellt, ibland med helt nya berättelser. I Japan däremot lanserades systemet sent och sålde dåligt, vilket gör japanska exemplar mycket sällsynta idag.

    Ett alternativt spår i spelhistorien

    Magnavox Odyssey² tillverkades fram till 1984 och sålde totalt omkring två miljoner exemplar. Den försvann i samband med den stora spelkraschen i Nordamerika, men lämnade efter sig ett tydligt avtryck.

    I efterhand framstår Odyssey² som ett experimentellt mellanting mellan spelkonsol och hemdator. Den var inte tekniskt starkast och hade inte flest spel, men den visade hur bred och utforskande spelindustrin var innan tydliga standarder hade etablerats. Det är just denna ambition och egenart som gör att Odyssey² fortfarande väcker intresse bland teknikhistoriker och retroentusiaster.

    Youtube innehåll om Magnavox Odyssey²

    Magnavox Odyssey² – faktaruta
    Typ Hemmavideospelskonsol (andra generationen)
    Utvecklare Magnavox / Philips
    Tillverkare Magnavox / Philips
    Lansering 1978
    Namn i Europa Philips Videopac G7000
    CPU Intel 8048 (8-bit)
    Grafik 160×200, 16 färger (fast palett)
    Ljud Mono (via 8244/8245-kretsen)
    Media ROM-kassetter (vanligen 2–8 KB)
    Kontroller Två digitala 8-vägs joysticks + membrantangentbord
    Tillval Tal-/ljudmodul (“The Voice”), schackmodul
    Livslängd 1978–1984

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Cambridge Z88 – den tysta pionjären bland bärbara datorer

    När Cambridge Z88 lanserades 1987 presenterades den som en extremt portabel dator – lättare än en liter mjölk och driven av vanliga AA-batterier. Med tyst membrantangentbord, åtta textraders LCD-skärm och inbyggd ordbehandlare blev den snabbt en favorit bland journalister och resenärer. I en tid då bärbara datorer ofta vägde flera kilo och krävde nätström visade Z88 vägen mot framtidens mobilitet – långt före sin tid.

    Cambridge Z88 – den tysta pionjären bland bärbara datorer

    När Cambridge Z88 lanserades 1987 markerade den ett viktigt ögonblick i datorhistorien – en ultraportabel, batteridriven skrivmaskinsersättare skapad av teknikvisionären Clive Sinclair. Med en vikt på under ett kilo, 20 timmars batteritid och ett nästan ljudlöst membrantangentbord var Z88 långt före sin tid och förebådade den moderna laptopens födelse.

    Trots sitt blygsamma yttre var Z88 en kraftfull följeslagare för journalister, forskare och affärsresenärer. Den drevs av en energisnål Z80-processor, hade inbyggt operativsystem, ordbehandlare, kalkylprogram och till och med stöd för BASIC-programmering. Skärmen visade åtta textrader och datorn kunde dessutom köras på vanliga AA-batterier – ett stort steg mot verklig mobilitet när bärbara datorer vanligtvis vägde över 5 kilo.

    Tekniskt var den avancerad med möjligheten att utökas upp till 3,5 MB RAM – imponerande för sin tid – och skrivskyddade EPROM- eller flashminneskort. Den var också helt tyst, något som gjorde den attraktiv för arbete i bibliotek, laboratorier och på resande fot.

    Även om Cambridge Z88 aldrig slog igenom kommersiellt blev den kultförklarad bland teknikentusiaster. Idag ses den som en banbrytande produkt och ett tydligt exempel på hur visionärt ingenjörskap kan forma framtiden. Dess fokus på låg energiförbrukning, mobilitet och funktion framför yta känns igen i dagens ultrabooks och surfplattor.

    Cambridge Z88 var helt enkelt en laptop innan världen var redo för laptops.

    Cambridge Z88 – tekniska fakta

    • Lanseringsår: 1987
    • Typ: Notebook-dator (tidig bärbar)
    • Processor: CMOS Z80A @ 3,2768 MHz
    • Operativsystem: OZ (inbyggt i ROM)
    • Internminne: 32 kB RAM
    • ROM: 128 kB EPROM/ROM (system + program)
    • Max minnesutbyggnad: upp till ca 3,5 MB RAM via kort
    • Skärm: 640 × 64 teckenbaserad LCD (8 textrader)
    • Lagring: proprietära RAM-, EPROM- och flash-kort (3 kortplatser)
    • Tangentbord: nästan ljudlöst membrantangentbord
    • Strömförsörjning: 4 × AA-batterier (upp till ~20 timmars drift)
    • Vikt: ca 0,9 kg
    • Standardprogram: PipeDream (ordbehandling/kalkyl/databas), verktyg och BBC BASIC

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Sinclair ZX81 – Hemdatorn som förändrade allt

    När Sinclair ZX81 kom 1981 blev den många familjers allra första dator – en liten svart plastlåda med 1 kilobyte minne som kopplades till tv:n i vardagsrummet. Trots sina extrema begränsningar lärde den en hel generation att programmera, skapade en våg av hemmabyggda spel och gjorde hemdatorn till en del av vardagen istället för en dyr leksak för företag och entusiaster.


    När Sinclair ZX81 lanserades 1981 kostade den mindre än ett par snygga skor. Den såg ut som en svart plastlåda med en nästan oanvändbar tangentmatta – men den öppnade dörren till datorvärlden för hundratusentals människor. I en tid då hemdatorer ofta kostade lika mycket som en begagnad bil, gjorde ZX81 det möjligt för vanliga familjer att köpa sin första dator. Resultatet blev en teknisk revolution som inspirerade en hel generation programmerare och spelutvecklare.

    ZX81 kunde egentligen väldigt lite jämfört med dagens teknik. Den hade bara 1 kilobyte internminne – ungefär lika mycket som krävs för att skriva några textmeddelanden. Den använde en svartvit TV som bildskärm och sparade program på kassettbandspelare. Trots det lyckades entusiaster skapa spel, matematikprogram och till och med schackspel på mindre än tusen byte kod.

    Datorn såldes både färdigmonterad och som byggsats, vilket tilltalade både teknikintresserade och nyfikna nybörjare. För många blev ZX81 den första kontakten med programmering. I Storbritannien ledde det till att en stor del av 1980-talets unga lärde sig BASIC-kod från köksbordet – en utveckling som senare bidrog till att Storbritannien blev ett av Europas ledande länder inom spel- och IT-utveckling.

    Till skillnad från amerikanska hemdatorer som såldes för spel, marknadsfördes Sinclair ZX81 som ett ”inlärningsverktyg”. Den lilla datorn gav användarna möjlighet att skriva egna program från grunden. Tangenterna var tryckkänsliga och saknade mekanisk känsla, vilket gjorde skrivandet svårt och ibland frustrerande. Men samtidigt väckte det kreativitet – när varje rad kod tog tid, tänkte man efter innan man skrev.

    Trots tekniska begränsningar sålde ZX81 över 1,5 miljoner exemplar. Den såldes via postorder och i bokhandelskedjan W. H. Smith – vilket gjorde den till den första datorn som vanligen såldes på huvudgatan i brittiska städer. Snart växte en hel marknad fram med tillbehör som bättre tangentbord, minnesexpanderare och otaliga program på kassettband.

    ZX81 blev en symbol för att teknik inte måste vara dyr eller komplicerad. Den inspirerade framtida spelutvecklare, ingenjörer och datorpionjärer. Många som började sin resa med den lilla svartvita lådan fortsatte senare att forma IT- och spelindustrin globalt.

    I dag ses Sinclair ZX81 som ett ikoniskt exempel på hur begränsad teknik kan driva innovation. Den hade inga ljud, inga färger – och bara fyra chip. Men den hade något viktigare: förmågan att få människor att tänka, skapa och programmera själva.

    Exempel på vad entusiaster lyckades göra på 1 KB:

    • Ett schackspel med regler i endast 672 byte kod
    • 3D-spel (’3D Monster Maze’) med labyrint och monster
    • Simuleringar, matematiska verktyg och hobbyprogram

    Slutsats:
    Sinclair ZX81 var inte den kraftfullaste datorn – men kanske den mest inflytelserika. Den lade grunden för hemdatortekniken, väckte programmeringsintresset hos tusentals och visade att framtiden kunde skrivas i svartvit kod på en vanlig TV.

    Fakta: Sinclair ZX81

    Lanseringsår: 1981 (Storbritannien)

    Utvecklare: Sinclair Research

    Tillverkning: Timex, Dundee i Skottland

    Mål: Billig hemdator för vanliga hushåll och nybörjare

    Pris vid lansering: £49,95 som byggsats, £69,95 färdigmonterad

    Sålda enheter: Över 1,5 miljoner världen över

    Processor: Zilog/NEC Z80A @ 3,25 MHz

    Minne: 1 KB RAM (officiellt expanderbart till 16 KB, inofficiellt upp till 56 KB användbart)

    Lagring: Bandspelare med kassett (ca 250–300 bit/s)

    Video: Monokrom bild på vanlig tv via RF-modulator

    Upplösning: 24 rader × 32 tecken eller ca 64 × 48 semigrafik-pixlar

    Tangentbord: 40-tangenters membrantangentbord med BASIC-nyckelord på tangenterna

    Operativmiljö: Inbyggd Sinclair BASIC i 8 KB ROM

    Strömförsörjning: 9 V DC, ca 420 mA

    Efterföljare: Sinclair ZX Spectrum

    Betydelse: Gjorde hemdatorer till en massmarknad i Storbritannien, inspirerade tusentals att lära sig programmera och lade grunden för många spel- och mjukvaruföretag.

    Filmer på youtube om Zx80 och ZX81

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare