Etikett: vintage tech

  • När framtiden inte riktigt kom: HP Jornada 728 och slutet på Handheld PC-eran

    Under en kort men intensiv period runt millennieskiftet sågs Handheld PC som framtidens mobila arbetsverktyg – små, fullfjädrade datorer med riktigt tangentbord och löften om produktivitet överallt. När HP lanserade Jornada 728 väcktes hoppet om att plattformen äntligen skulle ta steget in i en ny generation. I stället kom modellen att symbolisera något helt annat: ett sista, försiktigt andetag för en teknik som världen redan var på väg att lämna bakom sig.

    I början av 2000-talet befann sig den mobila datorvärlden i snabb förändring. Nya Pocket PC-modeller dök upp i rask takt med bättre skärmar, modernare gränssnitt och tydliga steg framåt i användarupplevelse. För ägare av Handheld PC-enheter fanns en stilla förhoppning: att samma tekniska framsteg så småningom även skulle nå HPC-plattformen och att trotjänare som Jornada 720 värdigt skulle kunna gå i pension.

    När Hewlett Packard tillkännagav Jornada 728 verkade den drömmen äntligen bli verklighet. I praktiken visade sig dock 728:an vara något helt annat – ett försiktigt steg i en tid som krävde språng.

    Samma kropp, ny kostym

    Vid första anblicken är Jornada 728 i princip identisk med sin föregångare Jornada 720. Samma storlek, samma vikt på cirka 1,1 pund, samma tangentbord och samma placering av portar, kortplatser och reglage. Den tydligaste visuella skillnaden är färgen: den mörkblå designen ersattes av en tvåtonad grå färgsättning som HP kallade Granite och Charcoal. Det var ett medvetet val att återanvända ett beprövat chassi, men det bidrog också till känslan av att detta inte var en verkligt ny produkt.

    Batteriet – den stora förbättringen

    Den mest påtagliga tekniska förbättringen finns i batteriet. Jornada 720 klarade runt 9 timmars användning, medan Jornada 728 utlovade upp till 14 timmar – utan att vikten ökade. För användare som körde PCMCIA-kort eller Microdrive-lagring var detta en klart märkbar fördel och utan tvekan en välkommen förbättring.

    Mer minne, men begränsad effekt

    Jornada 728 levererades med 64 MB RAM, vilket var 32 MB mer än standardkonfigurationen för 720. Det extra minnet gav större flexibilitet för dokument och program, men i praktiken var skillnaden inte dramatisk. Eftersom samma uppgradering gick att göra på en 720 till låg kostnad var det svårt att se detta som ett starkt argument för att köpa en helt ny enhet.

    Skärmen som tiden sprang ifrån

    Skärmen var däremot oförändrad. Båda modellerna använder en 640×240-skärm med 65 000 färger och CSTN-teknik. Visserligen upplevdes läsbarheten utomhus som något bättre i 728, troligen tack vare mjukvarujusteringar, men tekniken i sig var redan ålderstigen. Samtidigt hade TFT-skärmar tagit stora kliv framåt i både Pocket PC- och HPC-världen, vilket gjorde att Jornada 728 kändes tekniskt daterad redan vid lansering.

    Mjukvaran – den största besvikelsen

    Den verkliga akilleshälen var mjukvaran. Jornada 728 kör samma Handheld PC 2000 baserat på Windows CE 3.0 som Jornada 720, med samma programversioner och samma grafiska gränssnitt. De förbättringar som Pocket PC-plattformen fått under åren – uppdaterade applikationer, modernare gränssnitt och bättre webbstöd – hade inte följt med till HPC-sidan. Resultatet blev en användarupplevelse som kändes föråldrad redan från start.

    Priset avslöjar problemet

    En jämförelse av kostnaderna gör situationen tydlig. En Jornada 728 kostade runt 999 dollar. En Jornada 720 kunde uppgraderas med extra minne och ett bättre batteri till i princip samma totalpris. För befintliga 720-ägare fanns det därför varken ekonomiska eller tekniska skäl att byta.

    Ett värdigt avslut, men inget nytt kapitel

    Jornada 728 fick dessutom ett kort liv. Produktionen upphörde snabbt när Hewlett-Packard i praktiken drog sig ur Handheld PC-segmentet. Enheterna fanns kvar hos återförsäljare, ofta till lägre priser, men riktningen var tydlig: framtiden låg inte längre hos HPC-plattformen.

    Slutsats

    HP Jornada 728 är en stabil och välbyggd Handheld PC med mycket god batteritid. Samtidigt är den ett tydligt exempel på hur snabbt teknik kan åldras. För nya användare kunde den fungera som en gedigen introduktion till Handheld PC-världen. För entusiaster och befintliga ägare blev den däremot en symbol för slutet på en era – ögonblicket då Handheld PC slutade utvecklas och långsamt gled över från framtidslöfte till teknikhistoria.

    Systemkrav (vid lansering)
    Windows 95, 98, Millennium, NT4, 2000 eller XP
    ActiveSync 3.1 eller senare

    Innehåll på youtube om HP Jornada 728

    Teknisk fakta
    Modell HP Jornada 728
    Plattform / OS Handheld PC 2000 (Windows CE 3.0)
    Skärm 640×240, 65 k färger, CSTN (2D-acceleration)
    RAM (totalt) 64 MB
    Batteritid Upp till 14 timmar
    Vikt ca 1,1 pund (≈ 0,5 kg)
    Kortplatser CompactFlash, PCMCIA, Smart Card
    Synk / Anslutning Microsoft ActiveSync 3.1 eller senare
    PC-systemkrav (då) Windows 95/98/ME, NT4, 2000, XP

  • När spelkonsolen ville bli dator – CompuMate och 1980-talets teknikdröm

    Tänk dig att din spelkonsol plötsligt kunde bli en dator. I början av 1980-talet var det en lockande idé, och CompuMate SV010 var ett av de mest ambitiösa försöken att förverkliga den. Med tangentbord, kassettlagring och programmering i BASIC förvandlade detta ovanliga tillbehör Atari 2600 från ren spelmaskin till ett kreativt experiment i hemdatorns barndom.

    I början av 1980-talet var gränsen tydlig mellan spelkonsoler och hemdatorer. Spelkonsoler var billiga och enkla, byggda för ett enda syfte: spel. Hemdatorer var dyrare men erbjöd något helt nytt – möjligheten att programmera själv. CompuMate SV010 var ett ovanligt och visionärt försök att förena dessa två världar.

    Tillbehöret utvecklades av Spectravideo och gjorde det möjligt att använda spelkonsolen Atari 2600 som en enkel hemdator. Lanseringen skedde i januari 1983, vid en tidpunkt då intresset för datorer i hemmet exploderade.

    Ett tangentbord till vardagsrummet

    CompuMate var ingen dator i traditionell mening. Den saknade egen processor och grafik och förlitade sig helt på Atari 2600:s befintliga hårdvara. Genom att anslutas till kassettplatsen och handkontrollportarna gav den konsolen ett membrantangentbord, extra minne och egna program lagrade i ROM.

    Plötsligt kunde samma apparat som dagen innan körde arkadspel också användas för att skriva text, rita bilder och komponera musik. Det var ett tydligt exempel på hur tillverkare försökte förlänga livslängden på spelkonsoler genom att ge dem nya roller i hemmet.

    Programmering för nybörjare

    I CompuMates inbyggda minne fanns tre program som alla var utformade för att vara lättillgängliga även för barn och nybörjare.

    Ett rit- och animationsprogram lät användaren skapa enkla bilder och korta bildsekvenser med låg upplösning men stor kreativ frihet. Ett musikprogram fungerade som en enkel synt och innehöll välkända melodier som exempel. Den mest ambitiösa delen var dock BASIC-tolken, som gjorde det möjligt att skriva egna program, spara dem på kassettband och ladda dem igen senare.

    För många användare blev detta den allra första kontakten med programmering.

    Olika namn, samma idé

    Internationellt såldes produkten som Spectravideo CompuMate, men i Västtyskland marknadsfördes den via postorderföretaget Quelle under namnet Universum Heimcomputer. Namnbytet visar hur starkt ordet ”dator” lockade konsumenter under denna period.

    I Brasilien gick utvecklingen ännu längre, där flera lokala kloner tillverkades. Det var vanligt under 1980-talet, särskilt i länder med importrestriktioner, och visar att idén bakom CompuMate uppfattades som värdefull även utanför huvudmarknaderna.

    Varför blev den ingen succé?

    Trots sitt nyskapande upplägg fick CompuMate ett begränsat genomslag. Atari 2600 var tekniskt sett redan ålderstigen och saknade den prestanda som krävdes för mer avancerade datorprogram. Samtidigt dök riktiga hemdatorer som Commodore 64 och ZX Spectrum upp till konkurrenskraftiga priser.

    Dessutom sammanföll lanseringen med den stora nordamerikanska spelkraschen 1983, vilket kraftigt minskade intresset för nya tillbehör till spelkonsoler.

    Ett viktigt steg i datorhistorien

    Även om CompuMate inte blev någon försäljningsframgång har den en självklar plats i datorhistorien. Den representerar ett tidigt försök att göra teknik kreativ och tillgänglig, snarare än passiv och konsumtionsinriktad.

    Idén att billiga enheter ska kunna användas för programmering och skapande lever vidare i moderna projekt som enkortsdatorer och utbildningsplattformar. CompuMate visar att även mycket begränsad hårdvara kan inspirera till nyfikenhet, lärande och kreativitet – något som fortfarande är lika relevant idag.

    Innehåll på youtube om CompuMate

    Fakta: CompuMate SV010
    Typ: Hemdatorstillägg (periferienhet) till Atari 2600
    Tillverkare: Spectravideo International
    Lansering: 6 januari 1983 (Winter CES, Las Vegas)
    Tangentbord: 42 tangenter (membran / “sensor touch”)
    CPU: Använder Atari 2600:s MOS 6507 (~1,19 MHz)
    Minne: 2 KB RAM, 16 KB ROM
    Bild: 10 rader × 12 tecken
    Grafik: 40×40 pixlar, 10 valbara färger
    Lagring: Kassettband via 3,5 mm ljudkontakt
    Program i ROM: Magic Easel (rit/animation), Music Composer, BASIC
    Regionala namn: “Universum Heimcomputer” (Tyskland)