Etikett: 1983

  • Pssst! – när Robbie the Robot försvarade sin blomma på ZX Spectrum

    När Pssst! släpptes till ZX Spectrum 1983 var datorspel fortfarande något man beställde med kupong, betalade med postanvisning och laddade från kassettband. Bakom den färgglada ytan dolde sig ett snabbt och smart actionspel där Robbie the Robot skulle försvara sin växande blomma mot anfallande insekter. Det blev ännu ett tidigt bevis på att Ultimate Play the Game kunde pressa imponerande spelglädje ur den lilla brittiska hemdatorn.

    År 1983 var datorspel fortfarande något man ofta beställde via post, betalade med postanvisning och väntade på i brevlådan. Inga nedladdningar, inga trailers på Youtube och inga recensioner i realtid. Ofta fick man nöja sig med en liten, kornig skärmbild i en datortidning och hoppas att spelet var lika bra som reklamen lovade.

    Ett av de spel som lockade många ZX Spectrum-ägare var Pssst!, utgivet av Ultimate Play the Game i juni 1983. Spelet kom på kassettband, precis som de flesta hemdatatorspel under det tidiga 1980-talet. Bara laddningen var en liten ritual: bandspelaren kopplades in, volymen justerades, och skärmen fylldes av färgade linjer medan Spectrum-datorn pep och gnisslade sig igenom inläsningen.

    När laddningsbilden till Pssst! väl dök upp var det ett löfte om vad som väntade. För sin tid såg spelet färgstarkt, lekfullt och välgjort ut. På ZX Spectrum var färghanteringen begränsad, och många spel led av det ökända problemet med så kallad “colour clash”, där färger kunde blöda in i varandra när figurer rörde sig över skärmen. Pssst! lyckades ändå ge ett rent och tydligt intryck med stora, charmiga figurer och ett snabbt tempo.

    Robbie the Robot och den dyrbara blomman

    I spelet styr man Robbie the Robot, vars uppdrag är att skydda en växande planta från insekter. Plantan står i mitten av skärmen och växer långsamt uppåt. Målet är enkelt: håll skadedjuren borta tillräckligt länge för att plantan ska slå ut i blom.

    Men det är lättare sagt än gjort.

    Från skärmens kanter kommer olika insekter krypande och flygande mot plantan. Robbie måste snabbt ta sig till rätt sprayburk, hämta den och använda rätt bekämpningsmedel mot rätt insekt. Det är här spelets kärna finns. Man kan bara bära en sprayburk åt gången, vilket gör varje beslut viktigt. Tar man fel burk kan dyrbara sekunder gå förlorade, och under tiden närmar sig insekterna plantan.

    Ett enkelt spel med smart mekanik

    Det geniala med Pssst! är att spelidén är mycket enkel att förstå men snabbt blir stressig och taktisk. Olika fiender kräver olika vapen.

    Larver rör sig ganska förutsägbart över skärmen och kan stoppas med rätt spray. Humlor studsar diagonalt och blir svårare att fånga in. Getingar är betydligt mer aggressiva och söker sig snabbt direkt mot plantan. Varje insekt har sin egen svaghet, och använder man fel spray kan den bara bli tillfälligt stoppad – eller inte påverkas alls.

    Det gör att spelet inte bara handlar om reaktionsförmåga. Spelaren måste hela tiden läsa av skärmen, bedöma hoten och välja rätt prioritet. Ska man stoppa larven som nästan är framme? Ska man byta spray innan getingen hinner attackera? Vågar man lämna plantan obevakad för att hämta rätt burk?

    Det är klassisk arkaddesign i miniatyr: enkelt, snabbt och beroendeframkallande.

    Ultimate Play the Game före storhetstiden

    Pssst! var Ultimate Play the Games andra spel efter Jetpac, som också släpptes 1983. Bakom spelet stod bröderna Chris och Tim Stamper, som senare skulle bli mycket viktiga namn i brittisk spelhistoria. Ultimate Play the Game utvecklades senare till företaget Rare, känt för spel som Sabre Wulf, Knight Lore, GoldenEye 007, Banjo-Kazooie och många andra.

    Redan i Pssst! märks det som skulle bli ett kännetecken för Ultimate: hög teknisk kvalitet, snygg presentation och spel som kändes mer polerade än mycket annat på marknaden. På en tid då många spel fortfarande såg ganska enkla ut stack Ultimate ut med tydliga figurer, välgjorda animationer och ett professionellt helhetsintryck.

    Kassett, väntan och förväntan

    För den som växte upp med hemdatorer på 1980-talet var själva köpet en del av upplevelsen. Att klippa ut en kupong ur Sinclair User, fylla i beställningen, skicka pengar och sedan vänta på posten var något helt annat än dagens digitala spelbutiker.

    När kassetten väl kom hem fanns det ingen snabb uppdatering att ladda ner om något inte fungerade. Ingen nätvideo visade exakt hur spelet såg ut. Man satte i bandet, tryckte på play och hoppades att laddningen skulle lyckas.

    Det gav spelen en särskild laddning. När Pssst! till slut startade var det inte bara ännu ett spel i ett bibliotek. Det var något man hade väntat på.

    Ett spel från en annan tid – men med tidlös idé

    Sett med moderna ögon är Pssst! ett mycket enkelt spel. En skärm, en figur, en planta och ett antal insekter. Men just därför fungerar det fortfarande som ett fint exempel på tidig brittisk spelutveckling. Spelet behövde inte mellansekvenser, uppgraderingssystem eller långa instruktioner. Det räckte med en tydlig idé och bra genomförande.

    Det är också ett spel som fångar mycket av ZX Spectrum-eran: färgstarka figurer, snabba reflexer, begränsad hårdvara och stor uppfinningsrikedom. Varje byte av sprayburk blir ett litet taktiskt val. Varje insekt som närmar sig plantan höjer pulsen. Varje blommande planta känns som en liten seger.

    Pssst! är kanske inte lika känt som Jetpac, Knight Lore eller andra senare Ultimate-titlar, men det är ett viktigt litet stycke spelhistoria. Det visar hur mycket charm och spelglädje som kunde rymmas i 16 eller 48 kilobyte – och hur en robot, några sprayburkar och en hotad blomma kunde bli ett minnesvärt äventyr på en svart gummitangentsdator från 1980-talet.

    Youtube innehåll om spelet Psst

    Fakta: Pssst!

    Titel: Pssst!

    Utvecklare: Tim och Chris Stamper

    Utgivare: Ultimate Play the Game

    Släpptes: Juni 1983

    Plattform: ZX Spectrum

    Genre: Actionspel

    Spelare: En spelare eller två spelare via hotseat

    Huvudperson: Robbie the Robot

    Uppdrag: Skydda en växande blomma från insekter med hjälp av olika sprayburkar.

    Fakta: Pssst!

    Titel: Pssst!

    Utvecklare: Tim och Chris Stamper

    Utgivare: Ultimate Play the Game

    Släpptes: Juni 1983

    Plattform: ZX Spectrum

    Genre: Actionspel

    Spelare: En spelare eller två spelare via hotseat

    Huvudperson: Robbie the Robot

    Uppdrag: Skydda en växande blomma från insekter med hjälp av olika sprayburkar.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Tulip System I – den nederländska datorn som hann före IBM

    När IBM PC började dominera persondatorvärlden fanns det europeiska tillverkare som redan försökte bygga snabbare och mer avancerade alternativ. Ett av de mest intressanta exemplen var nederländska Tulip System I från 1983 – en 16-bitarsdator med Intel 8086, ovanligt mycket minne, avancerad grafik och stöd för både CP/M-86 och MS-DOS. Trots att den aldrig blev lika berömd som IBM:s dator visar Tulip System I hur innovativ och konkurrenskraftig Europas tidiga datorindustri faktiskt var.

    När man talar om persondatorns genombrott på 1980-talet hamnar ofta IBM PC i centrum. IBM:s namn blev nästan synonymt med den moderna kontorsdatorn, och många senare PC-datorer byggdes för att vara kompatibla med just IBM:s modell. Men i Nederländerna fanns ett företag som vågade gå sin egen väg – och som dessutom var tidigt ute med en kraftfull 16-bitarsdator.

    Datorn hette Tulip System I och lanserades 1983 av det nederländska företaget Tulip Computers, som tidigare hade hetat Compudata Systems. Företaget hade börjat som importör av bland annat Exidy Sorcerer, men tog steget från att sälja andras datorer till att utveckla en egen maskin. Resultatet blev en dator som på flera sätt låg före sin tid.

    Tulip System I byggde på Intel 8086, samma processorfamilj som låg till grund för PC-eran, men här kördes processorn i 8 MHz. Det var snabbt för sin tid. Jämfört med IBM PC XT, som lanserades 1983 med en lägre klockfrekvens, framstod Tulips maskin som ett kraftfullt alternativ. Den var inte bara tänkt som en enkel hemdator, utan som en seriös arbetsdator för den som behövde mer prestanda.

    Minnet började på 128 kilobyte, men kunde byggas ut hela vägen till 896 kilobyte. Det var mer än den klassiska gränsen på 640 kilobyte som ofta förknippas med IBM PC. För användare som arbetade med större program, databaser eller programmering var detta en viktig fördel. Datorn kunde också utrustas med en Intel 8087, en matematisk hjälpprocessor som gjorde beräkningar betydligt snabbare. Med den kunde maskinen närma sig prestanda som vid tiden kunde uppfattas som mycket avancerad.

    En annan stark sida var lagringen. Tulip System I hade stöd för SASI, ett gränssnitt som kan ses som en föregångare till SCSI. Det gjorde att datorn kunde levereras med hårddisk på 5 eller 10 megabyte, vilket var mycket användbart i en tid då många datorer fortfarande var helt beroende av disketter. Även diskettstationerna var ovanligt generösa: de kunde lagra 400 eller 800 kilobyte, bland annat tack vare att Tulip använde fler sektorer per spår än IBM:s motsvarande lösningar.

    Grafiken var också mer avancerad än man kanske väntar sig av en tidig 1980-talsdator. Tulip System I använde bland annat en Motorola 6845 för textvisning och en NEC μPD7220 som grafisk hjälpprocessor. Det innebar att datorn kunde visa vanlig text i 80 × 24 tecken, men också olika grafiklägen, till exempel 384 × 288 och 768 × 288 i färg samt 768 × 576 i monokromt läge. NEC-kretsen kunde dessutom hjälpa till med ritoperationer i hårdvara, som linjer, cirklar, ellipser och fyllda former. För grafiska program och tekniska tillämpningar var detta en tydlig styrka.

    Programvarumässigt började Tulip System I med CP/M-86, ett operativsystem för 16-bitarsprocessorer som var en vidareutveckling av det välkända CP/M. Men när MS-DOS snabbt blev allt viktigare bytte Tulip riktning. Datorn kunde köra MS-DOS 2.0, men eftersom den inte var en fullständig IBM PC-klon behövdes en enklare IBM BIOS-emulator. Den gjorde att vissa PC-program, som exempelvis WordStar, kunde köras. För programmerare fanns stöd för bland annat MS-Basic, MS-Pascal och MS-Fortran, och på privat initiativ portades även program som TeX och Turbo Pascal.

    Det intressanta med Tulip System I är att den visar hur öppen och experimentell datormarknaden fortfarande var i början av 1980-talet. IBM PC hade ännu inte hunnit bli den självklara standard som den senare blev. Flera företag försökte hitta egna lösningar, ofta med bättre teknik på vissa områden än IBM:s original. Tulip valde en kraftfull processor, gott om minne, bra grafikmöjligheter och avancerad lagring. På pappret var det en imponerande maskin.

    Samtidigt blev just standardisering avgörande. IBM PC-kompatibilitet blev så viktig att även tekniskt starka datorer kunde få svårt att konkurrera om de inte var tillräckligt kompatibla. Tulip System I kunde visserligen köra MS-DOS och en del PC-program, men den var inte en fullständig IBM PC-klon. Det gjorde att Tulip senare, liksom många andra tillverkare, gick vidare mot mer direkt IBM-kompatibla datorer.

    I efterhand framstår Tulip System I som en fascinerande europeisk datorhistoria. Den var snabb, tekniskt ambitiös och byggd av ett företag som ville skapa något eget snarare än att bara kopiera IBM. Den visar också att persondatorns historia inte bara skrevs i USA. I Nederländerna fanns ett företag som redan 1983 byggde en 16-bitarsmaskin med hög prestanda, stor minneskapacitet och avancerad grafik.

    Tulip System I blev kanske aldrig lika känd som IBM PC, men den är ett tydligt exempel på den innovationskraft som fanns i Europas tidiga datorindustri. Den var ett försök att bygga en professionell, modern och kraftfull persondator – innan PC-standarden helt hade låst marknaden.

    Youtube innehålle om Tulip PC

    Teknisk faktaruta: Tulip System I

    Tillverkare Tulip Computers / Compudata Systems
    Lanseringsår 1983
    Datortyp 16-bitars persondator
    Processor Intel 8086
    Klockfrekvens 8 MHz
    Matematisk hjälpprocessor Intel 8087 som tillval
    Minne 128 KB, utbyggbart till 896 KB
    Operativsystem CP/M-86 och senare MS-DOS 2.0
    Grafik Motorola 6845 och NEC μPD7220
    Textläge 80 × 24 tecken
    Grafiklägen 384 × 288 och 768 × 288 i färg, 768 × 576 monokromt
    Lagring Disketter på 400 KB eller 800 KB
    Hårddisk 5 MB eller 10 MB som tillval
    Hårddiskgränssnitt SASI, föregångare till SCSI
    Anslutningar RS-232 och parallellport

    Kort sagt: Tulip System I var en avancerad europeisk 16-bitarsdator som kombinerade snabb Intel 8086-processor, ovanligt stor minneskapacitet, kraftfull grafik och tidigt stöd för hårddisk.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare