Etikett: kalkylblad

  • Sharp Font Writer FW-560 – när ordbehandling var en egen dator

    Sharp Font Writer FW-560 är ett exempel på en tid då ordbehandling var en egen teknikgren, skild från den allmänna persondatorn. Med avancerad typografi, inbyggd skrivare och stöd för både text och kalkylblad visar maskinen hur specialiserade datorer under 1990-talet kunde erbjuda hög funktionalitet, stabilitet och professionellt resultat i ett enda system.

    I mitten av 1990-talet, innan bärbara datorer blev vardagsföremål och långt innan molntjänster och pekskärmar, fanns en särskild kategori maskiner som fyllde ett mycket tydligt behov: fristående ordbehandlare. Ett av de mest avancerade exemplen var Sharp Font Writer FW-560, lanserad omkring 1995.

    FW-560 var varken en vanlig skrivmaskin eller en fullständig PC, utan något mitt emellan. Den var konstruerad för ett enda syfte: att producera text och dokument med hög kvalitet, snabbt och tillförlitligt.

    En specialiserad dator i ordets rätta bemärkelse

    Sharp FW-560 hade ett internt minne på 30 kilobyte, vilket kan låta obetydligt i dag, men var fullt tillräckligt för dess uppgift. Maskinen kompletterades med en 3,5-tums diskettstation som stödde både 720 kB och 1,44 MB MS-DOS-kompatibla disketter. Dokument kunde därmed sparas, arkiveras och flyttas mellan system, något som då var en avgörande funktion i kontorsmiljöer.

    Trots sin begränsade hårdvara erbjöd FW-560 funktioner som annars förknippades med betydligt kraftfullare datorer.

    WYSIWYG – vad du såg var vad du fick

    En av FW-560:s största styrkor var dess högupplösta LCD-skärm på 480×64 bildpunkter. Skärmen kunde justeras för bättre läsbarhet och visade dokumenten i WYSIWYG-läge (What You See Is What You Get). Det innebar att textens layout på skärmen i stort sett motsvarade det färdiga utskriftsresultatet, något som fortfarande inte var självklart vid den här tiden.

    Typografi som konkurrensmedel

    Sharp lade stor vikt vid presentation och typografi. FW-560 innehöll fem inbyggda typsnitt: Courier, Dutch, Swiss, Script och Futura. Användaren kunde välja mellan tjugo storlekar, från 8 till 48 punkter, inklusive kondenserade varianter. Därtill fanns flera textstilar, skuggmönster och understrykningstyper samt ett omfattande teckenset med över 700 tecken och symboler.

    Detta gjorde maskinen särskilt lämpad för brev, rapporter och presentationsdokument där utseendet var viktigt.

    Tyst, snabb och professionell utskrift

    Den inbyggda skrivaren klarade upp till 70 tecken per sekund i normalläge och 40 tecken per sekund i finläge. Den stödde papper med en bredd på upp till 11,7 tum och arbetade betydligt tystare än äldre skrivmaskiner, vilket gjorde den väl lämpad för kontorsmiljöer.

    Mer än bara ordbehandling

    Trots sitt fokus på text var FW-560 förvånansvärt mångsidig. Den hade inbyggd stavningskontroll med en ordlista på cirka 80 000 ord och en kraftfull tesaurus. Den kunde konvertera WordPerfect-filer, vilket förenklade samarbete med PC-användare.

    Maskinen innehöll även ett kalkylblad med kompatibilitet mot Lotus 1-2-3, inklusive autosumma, ett tjugotal funktioner och sortering. Därutöver fanns en adressbok med 32 fält samt stöd för etikettutskrift.

    Ett tidsdokument från den digitala övergångsperioden

    Sharp Font Writer FW-560 representerar en tid då datoriseringen ännu inte var helt standardiserad. Specialiserade maskiner kunde vara snabbare, stabilare och enklare att använda än tidens persondatorer. För många användare var en dedikerad ordbehandlare ett tryggare och mer effektivt alternativ än en PC med operativsystem, drivrutiner och risk för systemkrascher.

    Att detta exemplar är i utmärkt skick och komplett med originalförpackning, dokumentation, originalfaktura och prislista från oktober 1995 gör det till ett ovanligt välbevarat teknikföremål. Donationen från David Robertson ger dessutom en personlig historisk dimension.

    Från vardagsverktyg till kulturarv

    I dag är Sharp FW-560 inte längre ett arbetsredskap, utan ett teknikhistoriskt föremål. Den påminner oss om hur snabbt den digitala utvecklingen har gått och om en tid då ordbehandling var en egen disciplin, med maskiner byggda för ett enda ändamål men utförda med imponerande ingenjörskonst.

    Video på youtube om FW-560

    Teknisk faktaruta: Sharp Font Writer FW-560

    • Typ: Personlig ordbehandlare / “word processor” med kalkylblad
    • Tillverkare: Sharp
    • År: 1995
    • Internminne: 30 KB
    • Lagring: 3,5" diskettstation (MS-DOS-kompatibel), 720 KB och 1,44 MB format
    • Skärm: LCD, 480×64 punkter, justerbar, WYSIWYG-visning
    • Typsnitt: 5 inbyggda (Courier, Dutch, Swiss, Script, Futura)
    • Teckenstorlekar: 20 val (ca 8–48 punkt, inkl. kondenserat)
    • Tecken/symboler: 512 tecken + 216 symboler
    • Utskrift: 70 cps (Normal), 40 cps (Fine), pappersbredd upp till 11,7"
    • Ordbehandling: Stavningskontroll (80 000 ord) + tesaurus, klipp/klistra, sök/ersätt, ramar
    • Filkompatibilitet: WordPerfect-konvertering
    • Kalkylblad: Lotus 1-2-3-konvertering, autosumma, 27 funktioner, sortering
    • Övrigt: Adressbok/databas (32 fält), etikettutskrift

  • Atari Portfolio – världens första palmtop-PC

    Atari Portfolio var världens första dator i fickformat som var kompatibel med IBM PC. När den lanserades 1989 imponerade den med MS-DOS-stöd, kalkylblad och adressbok – allt drivet av tre AA-batterier. Den blev en kultklassiker och visade att framtidens dator kunde få plats i handen.

    1989 släppte Atari något som på ytan såg ut som en liten fickdator, men som i själva verket var ett helt IBM PC-kompatibelt system. Atari Portfolio blev världens första palmtop-PC, byggd på DIP Researchs design, och satte standarden för vad en dator i fickformat kunde vara.

    Den kunde köra MS-DOS 2.11-kompatibel mjukvara, hade inbyggda kontorsprogram och kunde till och med slå telefonnummer via sin lilla högtalare. För många var den en första glimt av framtiden: en dator som fick plats i handen.

    Historia

    Den tekniska grunden kom från brittiska DIP Research Ltd, som utvecklade DIP Pocket PC – en prototyp av en MS-DOS-kompatibel handdator. Atari såg potentialen och licensierade tekniken, byggde om den med ny design och började massproducera.

    I vissa länder lanserades den under namnet PC Folio, på grund av varumärkesproblem. DIP fortsatte att utveckla elektronik, expansioner och mjukvara, medan Atari stod för distributionen.

    DIP:s team gick senare vidare och utvecklade även Sharp PC-3000/3100 innan bolaget köptes upp av Phoenix Technologies 1994.

    Teknologi

    Atari Portfolio byggde på en Intel 80C88-processor på 4,9 MHz. Den hade 128 KB RAM och 256 KB ROM, där operativsystemet, BIOS och ett antal kontorsprogram låg lagrade.

    Skärmen var en monokrom LCD utan bakgrundsbelysning med upplösningen 240×64 pixlar (40×8 tecken). En liten högtalare fanns också, inte bara för klick och ljud – utan även för att spela upp DTMF-toner, vilket gjorde att man kunde ringa upp telefonnummer direkt från adressboken genom att hålla luren mot datorn.

    Drivkraften var tre AA-batterier, men minnet behölls vid batteribyte. Det fanns även nätadapter som tillbehör.

    Operativsystem och program

    Portfolio körde DIP Operating System 2.11, en variant av MS-DOS 2.11. Den var inte helt PC-kompatibel på hårdvarunivå, men de flesta textbaserade DOS-program kunde köras.

    Inbyggda PIM-appar (Personal Information Management) inkluderade:

    • Kalkylblad (Lotus 1-2-3 kompatibelt)
    • Textredigerare
    • Adressbok med DTMF-uppringning
    • Kalender med alarm
    • Miniräknare

    För lagring användes Bee Card-minneskort, i storlekar från 32 KB upp till flera MB. Dessa sattes in i en sidoplats och kunde läsas med en särskild PC-kortläsare.

    Expansioner och tillbehör

    På sidan fanns en expansionsport där man kunde ansluta moduler:

    • Memory Expander+: utökade RAM med 256 KB (upp till 640 KB totalt).
    • Smart Parallel Port (HPC-101): för filöverföring och skrivare.
    • Serial Port (HPC-102): för seriell kommunikation.
    • Modemmoduler, minneskort och ROM-kort med extra program som schack, finansverktyg eller språklexikon.

    Tillbehör som kablar, nätaggregat, ROM-kort och programmoduler gjorde att Portfolio kunde anpassas efter användarens behov.

    ROM-versioner

    Fyra olika ROM-versioner släpptes, där senare uppdateringar fixade buggar och gav bättre stöd för stora minneskort. Varianter anpassades också för olika språk och tangentbord.

    Arvet efter Portfolio

    Atari Portfolio var ingen storsäljare på konsumentmarknaden, men den var tekniskt banbrytande. Den visade att en IBM PC-kompatibel dator kunde krympas ner till fickformat och inspirerade kommande generationer av handdatorer och palmtops.

    Den fick också en viss kultstatus – bland annat användes den av karaktären John Connor i filmen Terminator 2 (1991) för att hacka en bankomat.

    Fakta: Atari Portfolio

    • Lansering: Juni 1989
    • Tillverkare: Atari Corporation (teknik av DIP Research)
    • CPU: Intel 80C88, 4.9152 MHz
    • RAM: 128 KB (varav 4 KB videominne)
    • ROM: 256 KB (BIOS, DOS 2.11 och program)
    • Skärm: 240×64 pixlar, monokrom LCD, ingen bakbelysning
    • Lagring: Bee Card-minneskort (32 KB–4 MB)
    • Batteri: 3×AA, minnet behålls vid byte, nätadapter som tillval
    • Portar: Expansionsport, Bee Card-plats
    • Mått & vikt: ca fickformat, <300 g
    • Inbyggda program: Kalkylblad, textredigerare, adressbok med DTMF-uppringning, kalender med alarm, miniräknare
    • Operativsystem: DIP Operating System 2.11 (MS-DOS 2.11-kompatibelt)
    • Tillbehör: Serial/Parallel-moduler, minnesexpansioner, ROM-kort (t.ex. Utility, Finance, Chess), kablar, modemmoduler

    Atari Portfolio i populärkulturen

    Atari Portfolio fick dessutom en oväntad roll i filmhistorien. I Terminator 2: Judgment Day (1991) används den av John Connor för att hacka en bankomat och senare ett säkerhetssystem. Den lilla palmtopen får därmed symbolisera hur framtidens teknologi kunde ge enorm makt i fickformat – och i filmens värld blev det till och med ett verktyg som bidrog till att rädda mänskligheten.

    Youtbube videos om Atari Portfolio

    Atari portfolio används för hacka en bankomat i filmen Terminator