Etikett: klassisk design

  • Macintosh SE och SE/30 – kompakta klassiker från Apple

    Macintosh SE och SE/30 var kompakta men förvånansvärt kraftfulla persondatorer som markerade ett viktigt steg i Apples utveckling under slutet av 1980-talet. I ett litet allt-i-ett-format kombinerades klassisk Macintosh-design med interna hårddiskar, förbättrad lagring och – i SE/30-modellen – prestanda i klass med dåtidens arbetsstationer, vilket gjorde dem populära både på kontor och bland tekniskt avancerade användare.

    Apple lanserade Macintosh SE år 1987 som en vidareutveckling av de tidiga Macintosh-modellerna. Tillsammans med den senare Macintosh SE/30 kom serien att bli en viktig brygga mellan de första, mer begränsade Macarna och de kraftfullare arbetsstationer som följde under 1990-talet. Datorerna tillverkades mellan 1987 och 1991 och ersatte Macintosh Plus, som dock fortsatte säljas parallellt som ett billigare alternativ fram till 1990.

    Macintosh SE

    Macintosh SE var den första allt-i-ett-Macen som kunde utrustas med en intern hårddisk. Detta var inledningsvis ett tillval, och köparen kunde välja mellan antingen två diskettenheter eller en kombination av diskettenhet och hårddisk.

    Hårddisken var av SCSI-typ och fanns i storlekarna 20 eller 40 MB. Arbetsminnet låg på 1 MB som standard men kunde byggas ut till 4 MB. Processorn var en Motorola 68000 klockad till 8 MHz, samma som i tidigare Macintosh-modeller.

    En viktig nyhet var stödet för 1,44 MB-disketter. Detta gällde dock endast de modeller som var utrustade med hårddisk. Varianten med dubbla diskettenheter använde fortfarande 800 KiB-disketter, precis som föregångarna.

    Vid lanseringen kostade Macintosh SE cirka 2 900 amerikanska dollar i grundutförande med dubbla diskettenheter, och runt 3 900 dollar med hårddisk.

    Macintosh SE/30

    Våren 1989 presenterades Macintosh SE/30, den mest kraftfulla varianten i SE-serien. Den var utrustad med en Motorola 68030 på 16 MHz och hade full 32-bitars arkitektur, vilket innebar ett stort prestandalyft jämfört med Macintosh SE.

    SE/30 levererades med 1 MB minne som standard men kunde byggas ut till hela 128 MB, en mycket hög siffra för en kompakt dator vid den tiden. Till skillnad från SE var hårddisk standard, med val mellan 40 och 80 MB SCSI-lagring.

    Datorn kunde även utrustas med ett extra grafikkort för extern bildskärm. Detta gjorde det möjligt att använda färgskärm med upplösningen 640×480 och upp till 256 färger, samtidigt som den inbyggda 9-tums skärmen fortsatte visa klassisk svartvit grafik.

    Macintosh SE/30 var den kraftfullaste allt-i-ett-Macintosh som Apple tillverkade och riktade sig tydligt till professionella användare. Nypriset låg runt 6 500 amerikanska dollar. Modellen togs ur produktion 1991 och ersattes av Macintosh Classic II.

    Betydelse och eftermäle

    Macintosh SE och särskilt SE/30 har i efterhand fått ett starkt rykte bland samlare och entusiaster. De kombinerade kompakt design med ovanligt goda expansionsmöjligheter och hög driftsäkerhet. SE/30 används än i dag i retroprojekt, som klassiska Mac-servrar eller för historisk programvaruutveckling.

    Serien visar tydligt hur långt Apple kunde driva den ursprungliga Macintosh-designen och markerar slutpunkten för de riktigt kraftfulla svartvita allt-i-ett-Macarna innan färgskärmar och modulära konstruktioner tog över.

    Innehåll på youtube om Macintosh SE och SE/30

    Teknisk fakta
    Macintosh SE
    Processor 8 MHz Motorola 68000 (32 bitar / 16-bitars buss)
    Minne 1 MB, uppbyggbart till 4 MB
    Diskettenhet 800 KiB (1,44 MiB på modeller med inbyggd hårddisk)
    Hårddisk 20/40 MB SCSI (tillval)
    Bildskärm 9" 512 × 342 svartvit grafik
    Nypris ca $2900 (dubbla diskettenheter), ca $3900 (med hårddisk)
    Macintosh SE/30
    Processor 16 MHz Motorola 68030 (32 bitar / 32-bitars buss)
    Minne 1 MB, uppbyggbart till 128 MB
    Diskettenhet 1,44 MiB
    Hårddisk 40/80 MB SCSI (standard)
    Bildskärm 9" 512 × 342 svartvit grafik (extern skärm via expansionskort: upp till 640 × 480, 256 färger)
    Nypris ca $6500

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Sony SL-C7 – Betamaxens tekniska höjdpunkt

    En massiv, toppmatad videomagnetofon i metallgrått – men också ett tekniskt språng rakt in i framtiden. När Sony SL-C7 lanserades i början av 1980-talet kombinerade den tung industridesign med en nivå av elektronik och automatik som få hemmamaskiner tidigare hade uppvisat. Med logikstyrda knappar, färgbild vid sökning och avancerad bandnavigering blev den snabbt en milstolpe i Betamax-systemets historia och ett tydligt exempel på hur snabbt hemelektroniken utvecklades under videobandens guldålder.

    När Sony SL-C7 lanserades i början av 1980-talet var den fortfarande en massiv, tung och toppmatad videomagnetofon – mer som ett möbelstycke än hemelektronik. Ändå var detta en av de mest tekniskt avancerade videobandspelarna som gick att köpa för hemmabruk vid tiden. I efterhand betraktas C7 som en av de verkliga klassikerna i Betamax-historien.

    Elektronik i stället för muskelkraft

    Till skillnad från tidigare så kallade piano-key-maskiner använde SL-C7 helt logikstyrda elektroniska knappar. När användaren tryckte på Play, Spola eller Spela in var det inte den mekaniska kraften som gjorde jobbet, utan motorer och solenoider som styrdes elektroniskt.

    Detta möjliggjorde enknappsinspelning – Record behövde inte kombineras med Play. Det var bekvämt, men också riskabelt. Ett oavsiktligt tryck kunde spela över ett band. För att minska risken gjorde Sony inspelningsknappen nedsänkt och markerade den tydligt i rött.

    Bildsökning i färg och avancerad slow motion

    SL-C7 var den första Beta- eller VHS-maskinen som erbjöd färgbild vid bildsökning, något som tidigare ofta skedde i svartvitt. Den hade dessutom funktioner som låg långt före sin tid: reglerbar slow motion från halv hastighet ända till stillbild, tre gånger normal uppspelningshastighet samt en särskild knapp för bild-för-bild-framspolning.

    Den ovanliga reglaget för slow motion ändrade dessutom pausknappens funktion – längst till vänster gav den stillbild, och ju längre åt höger reglaget drogs desto långsammare spelades bilden upp.

    Timer, klocka och självinstruerande inställning

    Bakom ett genomskinligt lock på fronten satt klock- och timerinställningarna. Upp till fyra inspelningar kunde programmeras, upp till två veckor i förväg. Till skillnad från många konkurrenter angav man en exakt sluttid i stället för fasta inspelningslängder. Om sluttiden lämnades tom fortsatte inspelningen tills bandet tog slut.

    TV-tunern var helautomatisk. Med ett enda knapptryck kunde maskinen söka igenom etern, hitta starka sändningar och lagra dem på någon av de tolv kanalplatserna. Nackdelen var att kanalerna hamnade i slumpmässig ordning – tekniskt elegant men inte alltid pedagogiskt.

    APS och bandintelligens

    Under en nedre lucka fanns tre reglage: Audio Dub, End Alarm och APS (Automatic Program Search). End Alarm var en enkel summersignal som aktiverades när bandet tog slut. APS var betydligt mer sofistikerat.

    Vid varje inspelning lades en osynlig markering på bandet. Vid snabbspolning i APS-läge stannade spelaren automatiskt vid nästa markering. Det gav en form av bandnavigering som känns igen från långt senare videospelare.

    Fjärrkontroll med genomtänkt säkerhet

    SL-C7 levererades med infraröd fjärrkontroll som standard. Den gav full kontroll över uppspelning, inspelning och kanalval, även om slow-motion-funktionen inte kunde styras på distans.

    Fjärrkontrollen hade ett transparent skyddslock över inspelningsknappen – en enkel men mycket praktisk lösning som skyddade viktiga inspelningar från oavsiktlig radering.

    BetaStack – överdriven men imponerande teknik

    För den teknikentusiast som ville gå ännu längre kunde SL-C7 kopplas till den märkliga BetaStack-enheten. Den kunde hantera upp till fyra band i följd för uppspelning eller inspelning. Det var dyrt, stort och långt ifrån nödvändigt – men tekniskt imponerande och typiskt för tidens framtidstro.

    Tekniska egenskaper i korthet

    Maskinen tillverkades i både PAL- och SECAM-versioner och erbjöds i olika färger beroende på marknad. Den hade BNC-anslutning för video, RCA för ljud, över 300 linjers horisontell upplösning och god ljudkvalitet. Med en vikt på cirka 15,5 kilo och en effektförbrukning på 45 watt var det en stabil, stationär maskin snarare än ett flyttbart vardagsobjekt.

    Ett stycke teknikhistoria

    Även om Betamax till slut förlorade formatkriget blev SL-C7 ett tydligt exempel på vad systemet kunde erbjuda när utvecklingen drevs till sin spets. Kombinationen av avancerad elektronik, användarvänlig funktionalitet och genomtänkt design gjorde den till en referensmaskin i sin tid.

    I dag är Sony SL-C7 mer än en videobandspelare – den är ett teknikhistoriskt dokument från en period då hemelektronik snabbt tog steget från mekanik till intelligens, under ledning av ingenjörerna hos Sony.

    Innehåll på youtube om Sony SL C7 Betamax

    Teknisk fakta: Sony SL-C7 (Betamax)

    System
    Betamax (PAL- och SECAM-versioner)
    Kassettmatning
    Toppmatad
    Kanalplatser
    12
    Timer
    Upp till 4 program, upp till 2 veckor i förväg (daglig/veckovis)
    Bildsökning
    Färgbild vid sökning, separata sökknappar
    Slow motion
    Variabel (halv hastighet ned till stillbild) + bild-för-bild
    Snabb uppspelning
    3× (triple-speed fast play)
    Audio dubbing
    Ja
    Bandnavigering
    APS (Automatic Program Search) med cue-markeringar
    Fjärrkontroll
    Infraröd (RMT-200)
    Video in/ut
    BNC
    Audio in/ut
    RCA
    Horisontell upplösning
    > 300 linjer
    Signal/brus
    > 43 dB
    Frekvensomfång (audio)
    50 Hz – 10 000 Hz
    Sambandshastighet (band)
    18,73 mm/s
    Relativ bandhastighet
    5,83 m/s
    Fejdob diameter
    7,448 cm
    Bandbredd
    1/2 tum
    Nätspänning
    110–127 V / 220–240 V, 50/60 Hz
    Effektförbrukning
    45 W
    Drifttemperatur
    5 °C – 40 °C
    Förvaringstemperatur
    -20 °C – 65 °C
    Mått (B×H×D)
    485 × 163 × 379 mm
    Vikt
    15,5 kg (netto)

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare