Etikett: LED-display

  • HP 9800-serie

    HP 9800-serien lanserades i början av 1970-talet som ”programmerbara räknare”, men var i praktiken några av världens första skrivbordsdatorer. Med inbyggt programspråk, grafik och interaktiv användning lade de grunden för persondatorn – flera år innan begreppet ens blivit allmänt känt.

    I början av 1970-talet var datorer stora, dyra och oftast placerade i särskilda datorrum. De krävde utbildad personal, bokningssystem och omfattande infrastruktur. Mot denna bakgrund lanserade Hewlett-Packard något som kom att förändra synen på vad en dator kunde vara: HP 9800-serien.

    Maskinerna kallades officiellt programmerbara räknare, men i praktiken var de fullskaliga datorer avsedda att stå direkt på skrivbordet. Flera år innan persondatorn slog igenom hade HP redan gjort datorn personlig, åtminstone för ingenjörer, forskare och lärare.

    En dator som låtsades vara en räknare

    Den första modellen, HP 9810A från 1971, ersatte företagets tidigare HP 9100. Det verkliga genombrottet kom dock 1972 med HP 9830A. Den var utrustad med ett komplett BASIC-språk lagrat i ROM, alfanumeriskt tangentbord, möjlighet till extern lagring och stöd för grafik, matriser och avancerad matematik.

    Att Hewlett-Packard fortsatte kalla maskinen för räknare var ingen slump. På många företag var det betydligt enklare att få inköp godkänt av en ”calculator” än av en ”computer”. Marknadsföringen var därmed lika strategisk som teknisk.

    Gemensam hårdvaruplattform

    De tre första modellerna i serien, HP 9810, 9820 och 9830, byggde alla på samma grundläggande hårdvaruarkitektur. Trots att de introducerades bara tre till fyra år efter HP 9100 upplevs deras elektronik som betydligt modernare. Här tog HP ett tydligt steg bort från specialbyggda räknarkretsar och närmade sig en generell datorarkitektur.

    Processor

    HP 9800-serien använde en 16-bitars processor med en klockfrekvens på cirka 8 MHz. Processorn var mikroprogrammerad och kunde utföra 75 olika instruktioner. Mikroprogrammet lagrades i bipolär ROM och bestod av 256 ord om 28 bitar, fördelade över sju integrerade kretsar. Instruktionsuppsättningen var tydligt inspirerad av HP 2100-seriens minidatorer.

    Processorn hade fyra huvudregister: A, B, E och P. P-registret fungerade som programräknare. A- och B-registren var ackumulatorer, där A kunde användas för både binära och decimala operationer medan B endast stödde binära. E-registret var ett fyrabitars tillägg som användes vid skiftning av BCD-data. Därutöver fanns ett femte register, Q, som först innehöll aktuell instruktion och därefter användes som arbetsregister.

    ROM, firmware och utbyggnad

    Utöver mikroprogram-ROM användes n-kanals MOS-ROM för att lagra kalkylatorns firmware. När projektet inleddes var kretskortsburen ROM, som i HP 9100, fortfarande billigare än integrerade kretsar. HP valde ändå att satsa på MOS-teknik, ett beslut som visade sig vara framtidssäkert.

    ROM-kretsarna var på 4 kilobit och utvecklades internt av HP eftersom kommersiella komponenter inte uppfyllde kraven. De var organiserade som 512 ord om 8 bitar. Minnesarkitekturen gjorde det möjligt att installera utbyggnadsblock med specialfunktioner. På HP 9810 användes dessa bland annat för tangentfunktioner och periferistyrning. På HP 9820 gav varje block funktioner till grupper om tio tangenter. HP 9830 kunde använda upp till åtta block, men tack vare QWERTY-tangentbordet tillförde blocken i stället nya språkkommandon.

    RAM och minnesteknik

    Arbetsminnet bestod av Intel 1103, ett dynamiskt PMOS-RAM på 1 kilobit per krets. Systemet innehöll särskild hårdvara som uppdaterade minnet minst varannan millisekund. Denna typ av RAM fanns inte tillgänglig när HP 9100 konstruerades och markerar ett tydligt tekniksprång mellan generationerna.

    Före sin tid

    HP 9800-serien introducerade funktioner som i dag upplevs som självklara men som då var banbrytande. Maskinerna startade direkt i ett interaktivt läge där användaren kunde skriva uttryck, köra program och redigera kod utan inloggning eller väntetid.

    Markörstyrd textredigering, funktionsknappar med utbytbara etiketter och inbyggda grafikkommandon gjorde systemen ovanligt användarvänliga. Att rita diagram och matematiska funktioner krävde inga externa program eller stordatorer, allt fanns i maskinen.

    Kontaktlöst tangentbord

    Tangentborden var kontaktlösa och byggde på en transformatorprincip. Under varje tangent fanns en tryckt spole på kretskortet och i tangenten satt en metallskiva. När tangenten trycktes ned förändrades transformatorns egenskaper, vilket detekterades av en komparator. Avsaknaden av mekaniska kontakter gav mycket hög driftsäkerhet och lång livslängd.

    Konstruktion och kylning

    HP 9800-serien byggdes i kraftiga plåtkapslingar avsedda för professionellt bruk. Konstruktionen var lättare än HP 9100 men fortfarande robust. Den tätare komponentpackningen och den högre arbetshastigheten ökade värmeutvecklingen, vilket gjorde att en fläkt infördes som standard.

    Alla kretskort, inklusive nätaggregatet, anslöts via kantkontakter. För att minska risken för monteringsfel var kortutdragarna färgkodade och matchade motsvarande färg på kortplatserna, ett tidigt exempel på servicevänlig industridesign.

    Användes där det verkligen gällde

    HP 9800-datorerna användes i praktiska och ofta kritiska sammanhang. Inom flyg- och rymdindustrin användes de för tekniska beräkningar och simuleringar. Skolor och universitet tog dem i bruk i undervisning. Den amerikanska kustbevakningen använde dem för navigations- och kommunikationssystem.

    Deras kombination av portabilitet, robusthet och självständighet gjorde dem särskilt lämpade för miljöer där tillgång till stordatorer eller tillförlitliga kommunikationslinjer saknades.

    Programmering med BASIC och HPL

    De flesta modeller i serien programmerades i BASIC, ett språk anpassat för ingenjörers behov och tätt integrerat med maskinvaran. För vissa modeller erbjöds även HPL, High-Performance Language, ett registerbaserat språk optimerat för numeriska beräkningar.

    Grafikkommandona som följde med plotterutbyggnaderna kom senare att ligga till grund för ett gemensamt grafiksystem som återanvändes i flera andra HP-datorer och intelligenta terminaler.

    Bron till persondatorn

    HP 9800-serien utgjorde en viktig länk mellan minidatorernas värld och den framväxande persondatorn. Erfarenheterna från serien ledde vidare till HP Series 80 och senare till UNIX-baserade arbetsstationer i HP 9000-familjen.

    Under en kort period konkurrerade systemen med andra skrivbordsdatorer som IBM 5100, Tektronix 4051 och Wang 2200, innan marknaden slutligen togs över av persondatorer som Apple II och IBM PC.

    Ett bortglömt pionjärarbete

    I dag är HP 9800-serien relativt okänd utanför museer och samlarkretsar. Ändå lade den grunden för mycket av det som senare blev självklart: interaktiv programmering, grafik på skrivbordet och datorer som kunde användas direkt av ingenjörer, lärare och studenter.

    HP 9800 var inte bara en räknare som blev en dator. Den var en dator innan världen riktigt hade lärt sig att tänka i de banorna.

    Innehåll på youtube om HP 9800 serien

    Är flera avsnitt så mer finns på https://www.youtube.com/watch?v=LweofUSLSRo&list=PLzvLbUxGuZ-zv0jpoUe048ecMPVAJiPDA


    Fakta: HP 9800-serien

    Tillverkare
    Hewlett-Packard (HP)
    Lansering
    1971 (HP 9810A), 1972 (HP 9830A)
    Typ
    Programmerbar räknare / skrivbordsdator
    Processor
    Arkitektur baserad på HP 2100/1000 med stack
    Minne
    Ca 16–64 KB
    System & språk
    ROM-baserat BASIC; utbyggbart med ROM-kassetter (vissa modeller även HPL)
    Lagring
    Magnetkort eller kassettband beroende på modell; vissa system kunde kompletteras med disk
    Kännetecken
    Interaktiv programmering, funktionsknappar, grafik/plotterstöd, snabb termisk skrivare som tillval
    Utfasning
    Sent 1970-tal (familjen levde vidare i efterföljare som HP Series 80)



  • TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments lanserade TI-2500 Datamath 1972 förändrades allt. För första gången kunde man ersätta den klassiska räknestickan med en elektronisk kalkylator som fick plats i handen. Med sin röda LED-display, uppladdningsbara batterier och futuristiska design blev Datamath inte bara ett tekniskt genombrott – den blev startskottet för den moderna fickräknaren och ett av 1970-talets mest banbrytande elektroniksteg.

    TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments år 1972 lanserade TI-2500, även kallad Datamath, markerade det början på en ny era inom vardaglig elektronik. På en tid då kalkylatorer främst var stora och stationära lyckades TI skapa något revolutionerande: en elektronisk miniräknare som fick plats i handen. Med LED-display, uppladdningsbart batteri och ett pris som trots sin exklusivitet lockade teknikentusiaster, blev Datamath snabbt en symbol för övergången från mekanisk till digital beräkning.

    Genombrottet i fickformat

    Datamath presenterades ursprungligen i april 1972 till ett rekommenderat pris på 149,95 USD och började levereras under sommaren i exklusiva varuhus som Neiman-Marcus i Dallas. Den officiella lanseringen skedde den 21 september 1972, då priset sänktes till 119,95 USD – fortfarande en stor investering för en privatperson på den tiden. Trots det sålde modellen väl, och blev snabbt populär både bland företagskunder och hemanvändare som ville ta del av framtiden.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Den första versionen av TI-2500 använde sex uppladdningsbara NiCd-batterier och var utrustad med LED-modulbaserad display med åtta siffror. Under huven satt den banbrytande TMS0119-kretsen – ett exempel på vad Texas Instruments kallade “Calculator-on-a-chip”. Funktionen CE/D-knappen gjorde det möjligt att återkalla siffror utan att aktivera hela displayen, vilket säkrade längre batteritid. För att spara energi släcktes delar av displayen automatiskt efter några sekunders inaktivitet.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Trots att kalkylatorn ur dagens perspektiv kan uppfattas som stor, var 139 x 76 x 42 mm synnerligen kompakt för tiden. Vikten låg på cirka 322 gram, vilket var avsevärt lättare än stationära modeller som ofta krävde nätström. TI-2500 saknade avancerade funktioner som fanns i senare vetenskapliga modeller, men kunde utföra de fyra grundläggande räknesätten och erbjöd snabbhet och tillförlitlighet.

    Föregångare till framtiden

    Datamath var inte bara en produkt – den var ett tekniksprång. Den visade att avancerad elektronik kunde paketeras kompakt och masstillverkas. På bara fem månader ersattes version 1 med version 2, och TI fortsatte utveckla kalkylatorer under hela 1970-talet. Modellen banade väg för senare ikoner inom både affärs- och vetenskapsinriktade kalkylatorer.

    Regionalt ursprung och global effekt

    Även om TI-2500 främst tillverkades i USA, producerades tidiga exemplar även i Europa. En ovanlig version tillverkad i Italien finns dokumenterad. Liknande modeller lanserades under andra namn, till exempel av Longines Symphonette.

    Ett samlarobjekt idag

    Den första versionen av TI-2500 är idag ett eftertraktat samlarobjekt och symboliserar ett av de viktigaste stegen inom portabel beräkningsteknik. Dess påverkan kan jämföras med övergången från skrivmaskin till laptop – ett fundamentalt teknikskifte.

    Innovation med lång effekt

    TI-2500 blev startskottet för den moderna elektroniska kalkylatorn och markerade att digital precision kunde ersätta mekanik och manuellt arbete. Från att endast ha funnits i laboratorier och kontor, blev avancerade beräkningar plötsligt tillgängliga för alla – i fickformat.

    Tekniska fakta – Texas Instruments TI-2500 “Datamath” (Version 1)

    Modell Texas Instruments TI-2500 “Datamath”, Version 1
    Tillverkare Texas Instruments
    Lanseringsdatum 21 september 1972
    Typ Fyra-funktions fickkalkylator (addition, subtraktion, multiplikation, division)
    Display LED-moduler, 8 siffror
    Huvudkrets TMS0119 “Calculator-on-a-chip”
    Strömförsörjning 6× AA NiCd (intern batteripack), extern nätdel AC9100
    Mått 5,5″ × 3,0″ × 1,7″ (ca 139 × 76 × 42 mm)
    Vikt Ca 11,4 oz (≈ 322 g)
    Introduktionspris 119,95 USD (SRP efter prissänkning från 149,95 USD)
    Ursprungsland USA (även tidiga serier tillverkade i Europa)
  • HP-35 – när fickräknaren ersatte räknestickan

    När HP lanserade HP-35 år 1972 revolutionerades vetenskapliga beräkningar. För första gången kunde forskare, ingenjörer och studenter utföra avancerad matematik direkt ur fickan – utan räknesticka eller stor skrivbordsdator. Med funktioner som trigonometri, logaritmer och exponenter i ett kompakt format markerade HP-35 ett historiskt genombrott och blev snabbt ett ikoniskt verktyg som förändrade hur beräkningar gjordes världen över.

    När Hewlett-Packard lanserade HP-35 år 1972 förändrades det tekniska landskapet i grunden. För första gången kunde ingenjörer, forskare och studenter bära med sig en vetenskaplig kalkylator i fickan – en digital ersättare till räknestickan som hade dominerat i över ett sekel. Med trigonometriska funktioner, logaritmer och exponentberäkningar i ett handhållet format satte HP-35 en ny standard för beräkningsverktyg och blev snabbt känd som ”räknestickans död”.

    Trots att den kostade 395 dollar – motsvarande över 2 500 USD i dagens pengavärde – sålde modellen över 100 000 exemplar under första året och mer än 300 000 innan den fasades ut 1975. Att packa tio siffrors precision, LED-skärm och avancerad elektronik i ett 15 cm långt och 255 gram tungt chassi var en ingenjörsbragd. Intern bearbetning skedde helt seriellt – en lösning som sparade kretsyta men krävde extrema optimeringar av mikrokoden. Det mest imponerande? Hela funktionaliteten fick plats i endast 767 instruktioner.

    HP-35 blev inte bara ett verktyg – den blev ett tekniksprång. Den flög med astronauter till Skylab, inspirerade generationer av utvecklare och markerade starten på en helt ny kalkylatorkultur där effektivitet och precision fick plats i skjortfickan.

    HP-35 – Teknisk fakta

    Lanseringsår: 1972
    Typ: Vetenskaplig fickkalkylator
    Indata: RPN (Reverse Polish Notation)
    Display: Röd LED, 15 tecken (10-siffrig mantissa + exponent)
    Processorarkitektur: Seriell 1-bit
    Minnesstruktur: 4-register stack + 1 minnesregister
    ROM: 768 bytes × 10 bitar
    Strömförsörjning: 3x NiCd-batterier eller 115/230 V AC (5 W)
    Dimensioner: 148 × 81 × 18–33 mm
    Vikt: Ca 255 g (kalkylator), 142 g (laddare)
    Batteritid: Ca 3 timmar
    Funktioner: Aritmetik, trigonometri, logaritmer, exponenter, π, rot, 1/x, xʸ
    Pris vid lansering: $395 USD (motsv. över $2 500 idag)
    Totalt sålda enheter: Över 300 000 (1972–1975)
    Användning i rymden: Skylab 3 och Skylab 4 (1973–1974)
    Berömmelse: Första vetenskapliga fickkalkylatorn – ersatte räknestickan

    Video på youtube om miniräknaren HP 35

  • Texas Instruments SR-52

    Texas Instruments SR-52, lanserad den 16 september 1975, var en av de mest avancerade programmerbara miniräknarna i sin tid. Med ett inbyggt magnetkortsläsarsystem, 224 programsteg, 20 minnesregister och AOS (Algebraic Operating System) satte den en ny standard för vetenskapliga kalkylatorer. SR-52 var en teknisk milstolpe som lade grunden för efterföljare som TI-59 och bidrog till att definiera den moderna programmerbara räknarens arkitektur.

    Tekniska specifikationer

    EgenskapDetalj
    Lanseringsdatum16 september 1975
    Pris (SRP 1975)$395 (motsvarande ca $2 200 år 2023)
    DisplayteknikLED-stick (DIS234G)
    Displaystorlek10 + 2 siffror
    Dimensioner164 × 84 × 44 mm (6.5″ × 3.3″ × 1.7″)
    Vikt284 g (10 oz)
    StrömförsörjningBP1A-batteri, AC9130A/DC9105 adapter
    TillverkningslandUSA (DTA)
    Precision12/13 siffror
    LogiksystemAOS (Algebraic Operating System) – 10 pågående operationer, 9 parentesnivåer
    Minnesregister20
    Programsteg224
    Integrerade kretsarTMC0501, TMC0524, TMC0562, TMC0563, TMC0595, 2×TMC0599, SN97211
    UtbyggbarhetKompatibel med PC-100 “Printed Cradle” termisk skrivare/plotter
    TillverkadVecka 51, år 1975

    Funktioner och innovationer

    SR-52 var den första bärbara räknaren från TI med magnetkortsläsare, vilket gjorde det möjligt att spara och läsa program direkt från magnetkort – en revolution i mitten av 1970-talet.
    Den kunde lagra upp till 224 programsteg och 20 register, vilket placerade den i samma klass som HP:s dåvarande flaggskepp HP-65 och senare HP-67.

    Den använde TI:s AOS-logik, vilket gjorde det möjligt att skriva ut uttryck i algebraisk form med parenteser, till skillnad från HP:s RPN-logik (Reverse Polish Notation).

    Hårdvara och arkitektur

    SR-52 byggde på TMS0500-arkitekturen, samma modulära system som användes i SR-50 och vidareutvecklades i TI-59.
    Inuti enheten fanns en TMC0501E Arithmetic Chip i samverkan med flera specialiserade ROM- och registerkretsar:

    • TMC0524 SCOM – styrning och program-ROM
    • TMC0562/TMC0563 BROM – 3K × 13 bitars instruktionsminne
    • TMC0599 (×2) – multiregisterchips för program/data
    • TMC0595 – styrde magnetkortsläsaren

    Denna arkitektur gjorde SR-52 till en av de mest komplexa handhållna räknarna som någonsin tillverkats under 1970-talet.

    Program och PPX-52

    År 1976 lanserade Texas Instruments PPX-52 (Professional Program Exchange) – en tidig form av användarcommunity där ägare i USA, Kanada och Mexiko kunde dela och utbyta program.
    Tjänsten sammanförde entusiaster och professionella användare, och fortsatte tills PPX-59 tog över 1977 efter lanseringen av TI-59.

    Alla PPX-52-nyhetsbrev finns idag bevarade genom Datamath Calculator Museum.

    Precision och beräkningsnoggrannhet

    Även om SR-52 officiellt hade 12-siffrig precision, avslöjade samlare senare att den internt kunde hantera 13 signifikanta siffror i vissa operationer – en dold funktion som först dokumenterades 2009 av Palmer Hanson i artikeln “Twelve or Thirteen Digits on the SR-52.”

    Beräkningarna jämfördes även med TI:s tidigare SR-50, och analyser visade att SR-52 bibehöll samma exakta konstanter i trigonometriska funktioner tack vare identiska ROM-data.

    Historisk betydelse

    SR-52 var mer än bara en miniräknare – den var en övergång mellan bordsdator och handhållen dator.
    Den representerade kulmen på TI:s TMS0500-era och visade vägen för TI-58/59-serien, som ytterligare förfinade konceptet med utbytbara ROM-moduler och programmerbar flexibilitet.

    Med sitt robusta format, sina magnetkort och sin enorma funktionalitet är Texas Instruments SR-52 idag en ikon inom teknisk beräkningshistoria och en samlarfavorit världen över.