Etikett: NiCd-batteri

  • TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments lanserade TI-2500 Datamath 1972 förändrades allt. För första gången kunde man ersätta den klassiska räknestickan med en elektronisk kalkylator som fick plats i handen. Med sin röda LED-display, uppladdningsbara batterier och futuristiska design blev Datamath inte bara ett tekniskt genombrott – den blev startskottet för den moderna fickräknaren och ett av 1970-talets mest banbrytande elektroniksteg.

    TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments år 1972 lanserade TI-2500, även kallad Datamath, markerade det början på en ny era inom vardaglig elektronik. På en tid då kalkylatorer främst var stora och stationära lyckades TI skapa något revolutionerande: en elektronisk miniräknare som fick plats i handen. Med LED-display, uppladdningsbart batteri och ett pris som trots sin exklusivitet lockade teknikentusiaster, blev Datamath snabbt en symbol för övergången från mekanisk till digital beräkning.

    Genombrottet i fickformat

    Datamath presenterades ursprungligen i april 1972 till ett rekommenderat pris på 149,95 USD och började levereras under sommaren i exklusiva varuhus som Neiman-Marcus i Dallas. Den officiella lanseringen skedde den 21 september 1972, då priset sänktes till 119,95 USD – fortfarande en stor investering för en privatperson på den tiden. Trots det sålde modellen väl, och blev snabbt populär både bland företagskunder och hemanvändare som ville ta del av framtiden.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Den första versionen av TI-2500 använde sex uppladdningsbara NiCd-batterier och var utrustad med LED-modulbaserad display med åtta siffror. Under huven satt den banbrytande TMS0119-kretsen – ett exempel på vad Texas Instruments kallade “Calculator-on-a-chip”. Funktionen CE/D-knappen gjorde det möjligt att återkalla siffror utan att aktivera hela displayen, vilket säkrade längre batteritid. För att spara energi släcktes delar av displayen automatiskt efter några sekunders inaktivitet.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Trots att kalkylatorn ur dagens perspektiv kan uppfattas som stor, var 139 x 76 x 42 mm synnerligen kompakt för tiden. Vikten låg på cirka 322 gram, vilket var avsevärt lättare än stationära modeller som ofta krävde nätström. TI-2500 saknade avancerade funktioner som fanns i senare vetenskapliga modeller, men kunde utföra de fyra grundläggande räknesätten och erbjöd snabbhet och tillförlitlighet.

    Föregångare till framtiden

    Datamath var inte bara en produkt – den var ett tekniksprång. Den visade att avancerad elektronik kunde paketeras kompakt och masstillverkas. På bara fem månader ersattes version 1 med version 2, och TI fortsatte utveckla kalkylatorer under hela 1970-talet. Modellen banade väg för senare ikoner inom både affärs- och vetenskapsinriktade kalkylatorer.

    Regionalt ursprung och global effekt

    Även om TI-2500 främst tillverkades i USA, producerades tidiga exemplar även i Europa. En ovanlig version tillverkad i Italien finns dokumenterad. Liknande modeller lanserades under andra namn, till exempel av Longines Symphonette.

    Ett samlarobjekt idag

    Den första versionen av TI-2500 är idag ett eftertraktat samlarobjekt och symboliserar ett av de viktigaste stegen inom portabel beräkningsteknik. Dess påverkan kan jämföras med övergången från skrivmaskin till laptop – ett fundamentalt teknikskifte.

    Innovation med lång effekt

    TI-2500 blev startskottet för den moderna elektroniska kalkylatorn och markerade att digital precision kunde ersätta mekanik och manuellt arbete. Från att endast ha funnits i laboratorier och kontor, blev avancerade beräkningar plötsligt tillgängliga för alla – i fickformat.

    Tekniska fakta – Texas Instruments TI-2500 “Datamath” (Version 1)

    Modell Texas Instruments TI-2500 “Datamath”, Version 1
    Tillverkare Texas Instruments
    Lanseringsdatum 21 september 1972
    Typ Fyra-funktions fickkalkylator (addition, subtraktion, multiplikation, division)
    Display LED-moduler, 8 siffror
    Huvudkrets TMS0119 “Calculator-on-a-chip”
    Strömförsörjning 6× AA NiCd (intern batteripack), extern nätdel AC9100
    Mått 5,5″ × 3,0″ × 1,7″ (ca 139 × 76 × 42 mm)
    Vikt Ca 11,4 oz (≈ 322 g)
    Introduktionspris 119,95 USD (SRP efter prissänkning från 149,95 USD)
    Ursprungsland USA (även tidiga serier tillverkade i Europa)

  • Texas Instruments TI-59 och TI-58 – fickräknare som blev små datorer

    När Texas Instruments lanserade TI-59 och TI-58 år 1977 suddades gränsen mellan miniräknare och dator ut. Med programmerbara funktioner, magnetkort och ROM-moduler kunde de lösa avancerade uppgifter som tidigare krävde en skrivbordsdator – i fickformat. De blev snabbt favoriter bland ingenjörer och studenter och lever vidare som klassiker i räknarhistorien.

    Introduktion

    Texas Instruments TI-59 och TI-58 lanserades 1977 och var mer än vanliga miniräknare – de fungerade som små fickdatorer. TI-59 var uppföljaren till SR-52 och fyrdubblade antalet programsteg, samtidigt som den introducerade magnetkortsläsare och ROM-moduler för färdiga program. Syskonmodellen TI-58 hade hälften så mycket minne och saknade kortläsare, men kunde liksom TI-59 köras med Master Library Module som innehöll nyttiga rutiner och till och med spel. TI-58C som kom 1979 lade till konstantminne.

    Design och system

    Designen var robust med ett tangentbord fullt av matematiska och programmeringsknappar, och på ovansidan kunde magnetkorten både läsas och förvaras med etiketter som fungerade som menyer för användarskrivna program. Till skillnad från Hewlett-Packards RPN-system använde TI-59 och TI-58 Algebraic Operating System (AOS), där beräkningar skrevs som på papper med upp till nio nivåer av parenteser. Programmeringen byggde på knapptryckningar, och man kunde skapa loopar, villkor och subrutiner – i teorin var TI-59 Turingkomplett.

    Minneskapacitet och lagring

    Minnet var flexibelt och kunde delas mellan programsteg och register, upp till 960 steg eller 100 register på TI-59 och 480 steg eller 60 register på TI-58. Magnetkortsläsaren i TI-59 gjorde det möjligt att spara och återanvända program snabbt, medan ROM-moduler utökade funktionaliteten för exempelvis statistik, investeringar och flygning.

    Tillbehör och skrivare

    Ett populärt tillbehör var PC-100-skrivaren som kunde skriva ut programlistor, resultat och enkel grafik, vilket gjorde kalkylatorn till en portabel minidator.

    Arv och betydelse

    TI-59 och TI-58 blev älskade bland ingenjörer och studenter som behövde mer än en vanlig räknare, och de betraktas idag som klassiska samlarobjekt.

    Fakta i korthet

    • Lansering: 1977 (TI-58/59), 1979 (TI-58C)
    • Programsteg: upp till 960 (TI-59), 480 (TI-58)
    • Register: upp till 100 (TI-59), 60 (TI-58)
    • Lagring: Magnetkort (endast TI-59), ROM-moduler
    • Display: LED, 10 siffror
    • Ström: NiCd-batteri + nätadapter
    • Tillbehör: PC-100 termisk skrivare
    • OS: AOS (Algebraic Operating System)
    • Status: Utgången, numera samlarobjekt

    Film på youtube om TI 59

    Videon är som standard inställd på tyska, men det går att välja engelskt ljudspår.

    Så programmerar man en Texas Instruments TI-59

    TI-59 är en programmerbar kalkylator från slutet av 1970-talet som blev populär bland bland annat tekniker och ingenjörer. Den använder så kallad ”keystroke-programmering”, vilket innebär att varje tangenttryckning sparas som ett programsteg. Kalkylatorn har omkring 100 programsteg internt (fler med magnetkort) och kan utföra loopar, dela upp program i sektioner och hantera relativt avancerade beräkningar.

    1. Aktivera programmeringsläge

    1. Slå på räknaren.
    2. Tryck på: 2nd → Op

    Nu befinner du dig i programmeringsläge och kalkylatorn börjar registrera tangenttryckningar som programsteg.

    Om du vill rensa programminnet innan du börjar:

    2nd  →  Clr  →  Pgm

    2. Exempelprogram: Enkel räkneslinga (addera 1, paus, upprepa)

    Detta är ett klassiskt exempel som ofta demonstrerades i varuhus: kalkylatorn ökar ett tal med 1, väntar och upprepar i en loop.

    Programsteg

    StegTangent(er)Funktion
    1+Addition
    21Talet 1
    3=Utför beräkning
    42nd PseLägg in paus
    5GTO 00Hoppa tillbaka till programstart

    Avsluta programmeringen genom att trycka:

    2nd  →  Pgm

    3. Köra programmet

    1. Nollställ räknaren (valfritt): CLR
    2. Kör programmet: R/S

    Räknaren kommer nu:

    • visa ett tal
    • öka det med 1
    • göra paus
    • upprepa kontinuerligt

    4. Loop med stoppvillkor (mer avancerat)

    Exempel: räkna upp från 1 till 100 och stoppa när värdet är uppnått.

    StegTangent(er)Funktion
    1LBL AStart under etikett A
    2+ 1 =Addera 1
    3STO 01Spara värde i register 01
    4RCL 01Hämta värde
    52nd Cmp 100Jämför med 100
    6GTO AÅtergå om värdet är under 100
    7R/SProgramstopp

    5. Spara program på magnetkort

    TI-59 har stöd för magnetkortslagring.

    Spara program:

    2nd  →  Wri  →  01  →  =

    Läsa tillbaka:

    2nd  →  Rea  →  01  →  =

    6. Vanliga programkommandon

    FunktionTangent
    Starta/stoppa programR/S
    EtikettLBL
    Gå till adress/etikettGTO
    Lagra i registerSTO
    Hämta värdeRCL
    Paus2nd + PSE
    Jämför2nd + CMP
    Programmeringsläge2nd + OP

    Exempelprogram att testa

    LBL A
+ 1 =
2nd PSE
GTO A

    Starta programmet genom:

    R/S

    Sammanfattning

    • TI-59 programmeras genom att spela in tangenttryckningar.
    • Program kan sparas lokalt eller på magnetkort.
    • Loopar skapas med GTO.
    • Etiketter (LBL) ger struktur åt programmet.
    • Pauser, register och villkor kan användas för mer avancerade funktioner.

  • Ericsson GH172 – en av de första GSM-telefonerna

    Ericsson GH172 var en av de allra första GSM-telefonerna när den lanserades 1992. Tung som en tegelsten, med bara en timmes taltid och en skärm som visade några rader text – men den markerade starten på den digitala mobiltelefonin och blev en milstolpe i Ericssons historia.

    När GSM-nätet började byggas ut i början av 1990-talet behövdes nya telefoner som kunde utnyttja den digitala tekniken. En av pionjärerna var Ericsson GH172, lanserad 1992. Det var en av de allra första kommersiella GSM-telefonerna – tung, klumpig och med begränsade funktioner, men också en symbol för en ny era i mobiltelefoni.

    Design och formfaktor

    GH172 var en klassisk ”bar phone” med fast antenn. Den vägde hela 440 gram och mätte 173 × 65 × 33 mm, och med antennen monterad nådde höjden nästan 30 cm. Jämfört med dagens mobiler var den ett riktigt tegel, men på den tiden var storleken standard för GSM-pionjärerna.

    Skärm och gränssnitt

    Telefonen hade en enkel monokrom LCD-skärm som visade grundläggande information: nummer, batteristatus och mottagning. Den rymde ingen grafik, inga ikoner – bara rena tecken.

    Funktioner

    Ericsson GH172 var i grunden en samtalstelefon. Den hade telefonbok med plats för 99 nummer och stöd för snabbval. SMS fanns – men bara för mottagning, inte för att skicka.

    Funktionerna i övrigt var minimala:

    • 4 olika ringsignaler
    • Stum-/mute-funktion
    • Samtal väntar
    • Snabbval

    Inga spel, inga appar, ingen kalender – det här var en mobil som gjorde en sak: ringa och ta emot samtal.

    Batteri och uthållighet

    Telefonen använde ett NiCd-batteri, med en taltid på upp till 1 timme och standby på bara 13 timmar. Det betydde att användaren ofta behövde ha en laddare nära till hands – en stark kontrast till de senare GSM-telefonerna som kunde hålla i dagar.

    NMT och GSM

    GH172 kunde användas i både NMT 900- och GSM 900-näten, vilket gjorde den till en övergångsmodell för de som gick från det analoga systemet till den nya digitala standarden. Det var en viktig detalj i en tid när GSM ännu inte var fullt utbyggt.

    Arvet efter GH172

    Ericsson GH172 var ingen massuccé – men den blev en historisk milstolpe. Den markerade starten på den digitala eran för Ericsson, och visade vägen för kommande modeller som blev allt mindre, lättare och mer funktionsrika.

    Idag är GH172 ett samlingsobjekt, en påminnelse om den tid då en mobiltelefon var en lyxprodukt för affärsmän och tekniskt intresserade – och då 1 timmes taltid ansågs vara helt acceptabelt.

    Fakta: Ericsson GH172

    • Lansering: 4:e kvartalet 1992
    • Typ: GSM-mobiltelefon (bar formfaktor)
    • Mått: 173 × 65 × 33 mm (med antenn: 286 mm)
    • Vikt: 440 g
    • Nät: GSM 900, NMT 900
    • Skärm: Monokrom LCD, textbaserad (101 × 33 px)
    • Telefonbok: 99 poster
    • SMS: Endast mottagning
    • Batteri: NiCd, avtagbart
    • Standby: upp till 13 h
    • Samtalstid: upp till 1 h
    • Funktioner:
    • 4 ringsignaler
    • Stumfunktion
    • Snabbval
    • Samtal väntar
    • Övrigt: Ingen vibration, inga spel, ingen kalender, ingen Bluetooth, ingen dataöverföring