Etikett: subnotebook

  • IBM ThinkPad 701 – den lilla datorn som vecklade ut sina vingar

    När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och gav modellen smeknamnet Butterfly. Trots sin korta tid på marknaden blev den en designikon och en av datorhistoriens mest minnesvärda bärbara datorer.

    När IBM presenterade ThinkPad 701 våren 1995 såg den vid första anblicken ut som ännu en kompakt bärbar dator. Men när locket öppnades hände något oväntat: tangentbordet delades i två delar, gled ut över datorns kanter och fogades samman till ett fullstort arbetsredskap.

    Den ovanliga konstruktionen gav datorn smeknamnet Butterfly, fjärilen. Trots att modellen bara tillverkades under en kort period blev den en av datorhistoriens mest kända och uppskattade bärbara datorer.

    Problemet med små bärbara datorer

    Under början av 1990-talet började bärbara datorer bli mindre och lättare. Tillverkarna ställdes dock inför ett grundläggande problem: människans händer blev inte mindre bara för att datorerna krympte.

    En bildskärm kunde göras relativt smal, men ett vanligt tangentbord behövde en viss bredd för att tangenterna skulle kunna användas bekvämt. Många tillverkare löste problemet genom att minska tangenterna eller placera dem tätt tillsammans. Resultatet blev ofta datorer som var smidiga att bära men besvärliga att skriva på.

    IBM:s ingenjör John Karidis valde en helt annan lösning. I stället för att göra tangentbordet mindre skapade han ett tangentbord som kunde ändra storlek.

    Tangentbordet som växte

    Det officiella namnet på konstruktionen var TrackWrite, men den blev snart mer känd som fjärilstangentbordet.

    Tangentbordet bestod av två ungefär triangelformade delar. När datorns lock öppnades gled delarna åt varsitt håll. Därefter försköts den ena delen något nedåt så att de båda halvorna kunde haka i varandra.

    Den stängda datorn var ungefär 24,6 centimeter bred. När tangentbordet vecklades ut blev det omkring 29,2 centimeter brett och stack därmed ut över datorns sidor.

    Hela rörelsen styrdes mekaniskt genom gångjärnet till bildskärmen. Användaren behövde inte trycka på någon knapp eller dra ut tangentbordet för hand. Det räckte att öppna locket.

    När datorn stängdes skedde processen i omvänd ordning. Tangentbordets delar gled isär, drogs in och placerades åter innanför datorns skal.

    Konstruktionen var ett elegant exempel på mekanisk ingenjörskonst. IBM lyckades kombinera en liten transportstorlek med ett tangentbord som nästan hade samma mått som på en betydligt större dator.

    En idé som började med papper och plexiglas

    Arbetet med ThinkPad 701 inleddes 1993. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan IBM:s anläggning i Research Triangle Park i North Carolina och företagets utvecklingscenter i Yamato i Japan.

    Den första modellen av tangentbordet var inte särskilt avancerad. Ingenjörerna började med en fotokopia av ett vanligt tangentbord. Genom att klippa och flytta delarna kunde de undersöka hur tangentbordet skulle kunna delas och ändå få plats i ett mindre hölje.

    Senare byggdes en prototyp i plexiglas. IBM beslutade under hösten 1993 att finansiera projektet, och målet var att lansera datorn ungefär ett år senare.

    Utvecklingen drog dock ut på tiden. När ThinkPad 701 slutligen kom ut på marknaden hade konkurrenterna börjat använda Intels nyare Pentium-processorer. IBM:s nya prestigeprodukt fick i stället nöja sig med processorer ur den äldre 486-familjen.

    Det gjorde att datorn redan vid lanseringen låg efter den snabbaste tekniska utvecklingen, trots att den mekaniska konstruktionen var långt före sin tid.

    Kompakt men välutrustad

    ThinkPad 701 lanserades den 6 mars 1995 och såldes i flera versioner med modellbeteckningarna 701C och 701Cs.

    Datorerna använde Intel 486-processorer. De enklare modellerna hade en DX2-processor på 50 megahertz, medan de snabbare versionerna använde en DX4 på 75 megahertz.

    I dag låter dessa siffror närmast obetydliga, men i mitten av 1990-talet räckte prestandan för ordbehandling, kalkylprogram, enklare grafik, kommunikation och tidens vanliga kontorsprogram.

    Arbetsminnet kunde byggas ut från 4 till 40 megabyte. Hårddiskarna rymde mellan 360 och 720 megabyte. Det var tillräckligt för operativsystem, program och många dokument, men bara en bråkdel av lagringsutrymmet i en modern mobiltelefon.

    Bildskärmen var 10,4 tum stor och hade upplösningen 640 × 480 bildpunkter. Modellen 701Cs använde en billigare DSTN-skärm, medan 701C hade en skarpare TFT-skärm med bättre kontrast och snabbare bildåtergivning.

    Grafiken hanterades av kretsen Chips and Technologies CT-65545 med en megabyte grafikminne. Datorn kunde även anslutas till en extern bildskärm och visa upplösningen 1 024 × 768 i 256 färger.

    För ljudet användes bland annat en ESS 688-krets och Yamaha OPL3, en välkänd ljudkrets som förekom i många datorer under perioden.

    Windows, DOS och OS/2

    De flesta ThinkPad 701 levererades med IBM DOS 6.3 och Windows 3.11. De kraftigare modellerna med DX4-processor kunde även levereras med IBM:s eget operativsystem OS/2 Warp 3.0.

    Användaren kunde då välja vilket operativsystem som skulle startas. En sådan lösning kallas dubbelstart, eller dual boot.

    Datorn levererades också med flera populära program och onlinetjänster. Bland dessa fanns Lotus Organizer, cc:Mail, Prodigy och America Online. På den tiden var internet ännu inte en självklar del av vardagen, och många användare anslöt till särskilda onlinetjänster via modem och det vanliga telefonnätet.

    ThinkPad 701 vägde omkring 2,25 kilo. Med dagens mått var den ganska tung, men under 1995 betraktades den som en kompakt och mycket portabel arbetsdator.

    En fjäril i reklamen

    IBM använde en ovanlig reklamkampanj inför lanseringen. Till en början publicerades endast en bild av en fjäril i tidningar, utan närmare förklaring. Senare lades IBM:s logotyp till och därefter texten ”Watch for the announcement”.

    Namnet Butterfly användes internt under utvecklingen. IBM:s juridiska avdelning ville däremot inte använda namn på levande varelser som officiella produktnamn. Dessutom fanns det en annan datortillverkare som använde namnet Butterfly för en superdator.

    IBM valde därför den mer traditionella modellbeteckningen ThinkPad 701. Fjärilsnamnet levde ändå vidare bland användare, journalister och samlare.

    Marknadsföringen lyckades skapa stor uppmärksamhet. Efter lanseringen hade IBM till och med svårt att leverera tillräckligt många datorer för att möta efterfrågan.

    En försäljningsframgång med kort livslängd

    ThinkPad 701 blev enligt flera källor den mest sålda bärbara datorn under 1995. Den belönades också med ett stort antal designpriser – sammanlagt omkring 27 utmärkelser.

    Recensenter uppskattade framför allt det fullstora tangentbordet, den relativt stora skärmen och datorns multimediefunktioner. Konstruktionen uppfattades som både praktisk och spektakulär.

    Trots framgången blev modellens liv kort. IBM meddelade redan i november 1995 att ThinkPad 701 skulle tas ur produktion, och försäljningen avslutades i december samma år.

    Det berodde inte på att tangentbordet fungerade dåligt. Tvärtom var mekanismen väl genomtänkt. Problemet var att utvecklingen av bildskärmar gick snabbt. När större skärmar kunde monteras i bärbara datorer blev datorernas chassin också bredare.

    Plötsligt fanns det plats för vanliga tangentbord utan någon komplicerad mekanik. Samtidigt började Pentium-processorer bli standard i dyrare bärbara datorer. ThinkPad 701:s 486-processor gjorde att modellen snabbt uppfattades som tekniskt föråldrad.

    Den innovativa lösningen hade alltså utvecklats för ett problem som snart höll på att försvinna.

    Från arbetsdator till museiföremål

    ThinkPad 701 blev med tiden mer berömd för sin design än för sin datorkraft. Den finns representerad i samlingarna hos bland annat Museum of Modern Art i New York, Die Neue Sammlung i München och Computer History Museum i Kalifornien.

    Datorn förekom även i flera filmer, däribland GoldenEye, Mission: Impossible och Blood Diamond. Den karakteristiska öppningsmekanismen gjorde den till en idealisk rekvisita i filmer där teknik skulle framstå som avancerad och exklusiv.

    För många samlare är ThinkPad 701 i dag en av de mest eftertraktade bärbara datorerna från 1990-talet. Fungerande exemplar är ovanliga, eftersom den komplicerade mekaniken, bildskärmen och de gamla batterierna kan vara svåra att reparera.

    IBM tillverkade senare en mindre modell av datorn i skala 65 procent för att uppmärksamma ThinkPad-seriens tioårsjubileum.

    Nya försök att väcka fjärilen till liv

    Idén bakom det utfällbara tangentbordet har aldrig helt försvunnit. IBM och senare Lenovo har vid flera tillfällen undersökt om konstruktionen skulle kunna återanvändas.

    År 2021 lämnade Lenovo in en patentansökan för en tangentbordslösning som påminde om den i ThinkPad 701. Moderna vikbara bildskärmar och nya typer av bärbara datorer har gjort frågan aktuell igen: hur kan en liten dator erbjuda ett stort och bekvämt tangentbord?

    Entusiaster har också moderniserat gamla exemplar. År 2023 byggde hackaren Karl Buchka in ett modernt moderkort från Framework Laptop i skalet från en ThinkPad 701. Det ursprungliga tangentbordet kopplades till modern elektronik med hjälp av öppen programvara.

    Resultatet blev en dator som på utsidan såg ut som en modell från 1995 men som på insidan hade betydligt modernare prestanda.

    Redan tidigare hade entusiaster bytt ut originalprocessorn mot snabbare modeller ur AMD:s Am5x86-serie. Sådana ingrepp kräver avancerad lödning och stora kunskaper om gammal elektronik.

    En lösning på ett tillfälligt problem

    ThinkPad 701 är ett tydligt exempel på hur tekniska uppfinningar formas av sin tid.

    IBM:s ingenjörer försökte lösa ett mycket konkret problem: hur man fick plats med ett bekvämt tangentbord i en dator som var smalare än tangentbordet självt. Lösningen blev genialisk, men samtidigt kortlivad.

    När skärmarna blev större och datorerna bredare försvann behovet av den avancerade mekanismen. Den tekniska utvecklingen hade hunnit ifatt och gjort uppfinningen överflödig.

    Ändå är ThinkPad 701 fortfarande fascinerande. Den visar att utvecklingen av datorer inte bara handlar om snabbare processorer, större hårddiskar och mer minne. Den handlar också om mekanik, ergonomi och om hur människan faktiskt använder maskinen.

    När locket på en ThinkPad 701 öppnas och tangentbordet sakta glider ut över sidorna är det lätt att förstå varför datorn fortfarande väcker uppmärksamhet. Den var inte bara ett verktyg. Den var en liten mekanisk föreställning – en dator som bokstavligen vecklade ut sina vingar.

    Youtube innehåll om ThinkPad 701

    Fakta: IBM ThinkPad 701

    Modell: IBM ThinkPad 701C och 701Cs

    Smeknamn: Butterfly

    Lansering: 6 mars 1995

    Tillverkare: IBM

    Datortyp: Subnotebook

    Processor: Intel 486 DX2 eller DX4, 50–75 MHz

    Arbetsminne: 4–40 MB

    Lagring: Hårddisk på 360–720 MB

    Bildskärm: 10,4 tum, 640 × 480 bildpunkter

    Skärmtyp: DSTN i 701Cs och TFT i 701C

    Grafik: Chips and Technologies CT-65545 med 1 MB grafikminne

    Ljud: ESS 688 och Yamaha OPL3

    Operativsystem: IBM DOS 6.3, Windows 3.11 och på vissa modeller OS/2 Warp 3.0

    Vikt: Cirka 2,25 kilogram

    Tangentbord: Utfällbart TrackWrite-tangentbord, känt som fjärilstangentbordet

    Pris vid lanseringen: Cirka 1 499–3 299 dollar beroende på modell

    Tillverkning avslutad: December 1995

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Acer Aspire one – en symbol för sin tid.

    Acer Aspire One blev en av de tydligaste symbolerna för netbook-eran – den korta men intensiva period då datorbranschen trodde att framtidens vardagsdator skulle vara liten, billig och ständigt uppkopplad. När modellen lanserades 2008 fyllde den ett tomrum mellan den vanliga bärbara datorn och den snabbt växande mobilvärlden. I dag framstår den som en historisk tidskapsel: en maskin från åren innan surfplattor, ultrabooks och smarttelefoner förändrade hur vi använder internet.

    När netbooken blev en symbol för sin tid

    Acer Aspire One hör hemma i en kort men mycket intressant period i datorhistorien. I slutet av 2000-talet fanns en stark tro på den lilla, billiga och uppkopplade datorn. Den skulle inte ersätta den stora arbetsdatorn, utan fungera som ett enkelt fönster mot internet: e-post, webbsidor, chatt, enklare dokument och kanske lite musik eller video.

    När Acer Aspire One lanserades 2008 var den en del av den så kallade netbook-vågen. En netbook var mindre än en vanlig bärbar dator, billigare att köpa och enklare i sin konstruktion. Den var byggd kring idén att många användare egentligen inte behövde en kraftfull dator – de behövde en lätt maskin som snabbt kunde koppla upp sig mot nätet. Aspire One-serien beskrevs som en liten subnotebook/netbook och fanns med Linux, Windows XP, Windows Vista, Windows 7 och senare även Windows 8 i olika varianter.

    Det här säger mycket om tiden. Internet hade blivit vardag, men smarttelefonen hade ännu inte tagit över allt. Surfplattorna hade inte heller slagit igenom på allvar. Mellan den stora laptopen och mobilen fanns därför ett utrymme för en ny typ av dator: liten, billig, portabel och tillräckligt bra.

    Acer Aspire One blev en av de mest synliga modellerna i denna kategori. De tidiga modellerna byggde på Intel Atom-plattformen med Atom-processor, Intel 945GSE-chipset och ICH7M-styrenhet. Det var inte hårdvara för tunga program, men den var strömsnål och billig att producera. Den passade den idé som netbooken byggde på: att datorn skulle vara ett enkelt redskap för nätet, inte en fullskalig arbetsstation.

    AOA-150-modellen är ett bra exempel på detta. Den hade en Intel Atom N270-processor på 1,60 GHz, 1 GB DDR2-minne, 8,9-tumsskärm och 160 GB hårddisk. I dag låter specifikationerna mycket blygsamma, men omkring 2008–2009 var detta en rimlig nivå för en billig internetdator. Maskinen var inte tänkt för avancerad bildbehandling, spel eller tung multitasking. Den var tänkt för det enkla digitala vardagslivet.

    En viktig detalj är att Aspire One också visar Linux roll under netbook-eran. Flera modeller levererades med Linpus Linux Lite, ett Fedora-baserat system med förenklat gränssnitt. Tanken var att användaren inte skulle behöva förstå hela skrivbordsmiljön. Program som webbläsare, kontorsprogram, e-post och meddelanden låg direkt på startskärmen. Det var ett försök att göra datorn mer apparatlik: slå på, klicka, använd.

    Det här var historiskt intressant. Innan Android-surfplattor och Chromebooks blev vanliga experimenterade tillverkarna med hur en billig internetmaskin skulle se ut. Skulle den köra Windows XP? Ett förenklat Linux? Ett nästan låst gränssnitt? Aspire One-serien hamnade mitt i den utvecklingen.

    Netbooken blev också en produkt av lågkonjunkturens och prispressens tid. Många ville ha en billig dator. Skolor, studenter, resande användare och privatpersoner lockades av en maskin som kostade mindre än en vanlig laptop. Samtidigt var kompromisserna tydliga: liten skärm, litet tangentbord, svag processor och ofta begränsat minne.

    Konkurrensen var hård. Acer Aspire One hade Asus Eee PC som en av sina viktigaste rivaler. Asus hade varit tidigt ute och blev nästan synonymt med netbook-begreppet, men Acer lyckades snabbt bli en stor aktör. Under några år såg det ut som att netbooken skulle bli en permanent datorkategori.

    Men historien tog en annan riktning. När surfplattorna slog igenom förändrades marknaden snabbt. Samtidigt blev vanliga bärbara datorer tunnare, lättare och bättre. Ultrabooks tog över rollen som den smidiga premiumdatorn, medan surfplattor och smarttelefoner tog över mycket av den enkla konsumtionen av internet. Netbooken hamnade i kläm.

    År 2013 avslutade Acer produktionen av Aspire One-serien. Enligt den historiska sammanställningen berodde det på vikande försäljning när konsumenterna i stället valde surfplattor och ultrabooks. Det markerade i praktiken slutet på netbook-eran som massmarknad.

    I efterhand framstår Acer Aspire One som en tidskapsel. Den visar hur datorindustrin försökte svara på frågan: “Hur billig och liten kan en användbar internetdator vara?” Svaret blev netbooken – en produktkategori som brann starkt men kort.

    Det är lätt att döma dessa datorer med dagens måttstock. En modern webbsida kan vara tyngre än hela den användarmiljö som Aspire One en gång byggdes för. Men historiskt bör den förstås utifrån sin egen tid. Den kom före dagens billiga Chromebooks, före surfplattans breda genombrott och före den moderna smarttelefonens totala dominans över vardagens internetanvändning.

    Acer Aspire One blev därför mer än bara en liten dator. Den blev en symbol för övergången mellan två epoker. På ena sidan fanns den traditionella PC-världen, där även enkla uppgifter gjordes på en dator med tangentbord och skärm. På andra sidan fanns den mobila eran, där appar, pekskärmar och molntjänster tog över mycket av det som netbooken var byggd för.

    Netbooken försvann som stor produktkategori, men idén levde vidare. Billiga, lätta och molnorienterade datorer finns fortfarande – men i andra former. Chromebooken är kanske den tydligaste arvtagaren. Den bygger på samma grundidé: användaren behöver inte alltid en kraftfull dator, utan en enkel, uppkopplad maskin för vardagens digitala uppgifter.

    Sett ur det perspektivet är Acer Aspire One inte bara gammal elektronik. Den är ett historiskt dokument över en kort period då datorbranschen trodde att framtiden skulle ligga i den lilla billiga internetdatorn. Den framtiden kom – men inte riktigt i den form som netbook-tillverkarna hade tänkt sig.

    Youtube innehåll om Aspire One

    Tekniska fakta: Acer Aspire One AOA-150

    Datortyp: Netbook / liten bärbar dator

    Lanseringsperiod: Netbook-eran från slutet av 2000-talet

    Processor: Intel Atom N270, 1,60 GHz

    Chipset: Intel 945GSE

    Internminne: 1 GB DDR2

    Skärm: 8,9 tum, 1024 × 600 pixlar

    Lagring: 160 GB hårddisk

    Nätverk: Ethernet och trådlöst nätverk

    Anslutningar: USB, VGA, ljudutgång och minneskortläsare

    Operativsystem: Levererades i olika versioner med bland annat Linux och Windows XP

    Historisk betydelse: Ett tydligt exempel på den kortlivade men viktiga netbook-vågen, innan surfplattor och ultrabooks tog över marknaden.

    Artiklar på Linux.se som tar upp vad man kan göra med en gammal dator som Acer Aspire One.

    En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en cirka 15 år gammal Acer Aspire One får nytt liv som resurssnål webbradio – med automatisk inloggning, avstängd skärmblankning, fungerande ljud och Wi-Fi.

    Bygg en internetradio med en gamla dator.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare