Etikett: kontorsdator

  • Luxor ABC 806

    År 1983 stod den på skrivbord i skolor, företag och myndigheter runt om i Sverige. Luxor ABC 806 var mer än en 8-bitarsdator – den var en symbol för en tid då svensk datorindustri konkurrerade på allvar. Med Z80-processor, färggrafik och inbyggd BASIC blev den ett kraftfullt arbetsverktyg i övergången mellan 1970-talets mikrodatorer och den framväxande PC-eran.

    När svenska företag och skolor datoriserades under 1980-talet stod ofta en maskin från Motala på skrivbordet. ABC 806 lanserades 1983 av Luxor Datorer AB och var en vidareutveckling av ABC 80 och ABC 800. Den representerar en tid då Sverige hade en egen konkurrenskraftig datorindustri och då 8-bitarsdatorn var ett seriöst arbetsredskap.

    En svensk arbetsmaskin

    ABC 806 var konstruerad som en separat systemenhet med externt tangentbord och bildskärm. Standardtangentbordet var ABC 77, även om vissa exemplar bestod av delade enheter som ABC22 och ABC55. Datorn vägde cirka 5 kg och mätte 500 × 350 × 70 mm. Den matades via bildskärmen genom en DC/DC-switchad kraftenhet, vilket minskade antalet separata nätaggregat.

    Maskinen var avsedd för kontorsarbete, skolundervisning, datakommunikation och tekniska applikationer. Den byggdes för kontinuerlig drift och specificerades till omkring 4 000 timmars MTBF, vilket visar att den sågs som professionell utrustning snarare än hobbydator.

    Hjärnan: Z80 och 3 MHz

    I centrum satt en Zilog Z80 A-processor med 8-bitars ordlängd och 3 MHz klockfrekvens. Z80 var en av 1980-talets mest spridda mikroprocessorer och användes i allt från hemdatorer till industriella system.

    ABC 806 kunde köra CP/M, vilket öppnade tillgång till ett brett programutbud för ordbehandling, databaser och programmering. Det gjorde modellen attraktiv i en tid när programvaruekosystemet började bli avgörande för en dators livslängd.

    Minnesarkitektur och flexibilitet

    Den totala minneskapaciteten uppgick till 196 kB. ROM bestod av 24 kB BASIC-interpretator, 4 kB DOS samt 4 kB skrivare- och terminalrutiner. RAM bestod av 32 kB användarminne.

    Utöver detta fanns 128 kB grafikminne. Det intressanta var att detta minne även kunde användas som datalagring, exempelvis som en RAM-disk eller för att ladda andra operativsystem. Man kunde alltså offra grafikprestanda för mer arbetsminne, en lösning som visar på kreativ ingenjörskonst inom 8-bitarsarkitekturens begränsningar.

    Grafik och text

    ABC 806 kunde arbeta i flera grafiklägen upp till 512 × 240 bildpunkter. I färgläge kunde åtta färger användas: rött, grönt, blått, gult, cyan, magenta, vitt och svart.

    Textläget var 80 tecken per rad och 24 rader, vilket var standard i professionella sammanhang. Teckengeneratorn stödde svenska tecken enligt standard och hade attribut som dubbel höjd, valfri för- och bakgrundsfärg samt blinkande markör. Grafik och text kunde kombineras på ett sätt som gjorde datorn användbar både för administrativa och tekniska uppgifter.

    Kommunikation och expansion

    Datorn var utrustad med två seriella kommunikationsinterface med programmerbar överföringshastighet mellan 50 och 19200 baud. Den kunde arbeta både synkront och asynkront och var avsedd för skrivare, modem och datakommunikation.

    Genom ABC-bussen kunde externa enheter som diskettstationer och expansionskort anslutas. Detta modulära tänkande gjorde systemet framtidssäkrare än många samtida hemdatorer.

    Inbyggd klocka och ljud

    ABC 806 hade en fast inbyggd kalender med batteribackup, något som inte var självklart 1983. Den hade också en programstyrd ljudgenerator, vilket möjliggjorde signaler och enklare ljudfunktioner i program.

    BASIC direkt vid start

    Precis som sina föregångare startade systemet direkt i BASIC II från ROM. Användaren kunde omedelbart börja programmera utan diskett eller extra programvara. Detta var särskilt viktigt i skolmiljö, där enkel tillgång till programmering främjade experimenterande och lärande.

    En brytpunkt i svensk datorhistoria

    ABC 806 följdes av Luxor ABC 16, som var Luxors försök att ta steget in i MS-DOS-världen. Men konkurrensen från internationella IBM-kompatibla datorer blev hård, och den svenska 8-bitarslinjen gick mot sitt slut.

    Idag är ABC 806 ett teknikhistoriskt dokument över en period då Sverige utvecklade egna datorplattformar. Den visar hur ingenjörer arbetade kreativt med begränsade resurser och hur en nationell datorindustri kunde blomstra – om än under en relativt kort men betydelsefull epok.

    Innehåll ifrån youtube om ABC 800 serien

    Tekniska fakta – Luxor ABC 806 (1983)
    • Processor: Zilog Z80A, 3 MHz (8-bit)
    • Totalt minne: 196 kB
    • ROM: 24 kB BASIC-interpretator, 4 kB DOS, 4 kB skrivare-/terminalrutin
    • RAM: 32 kB användarminne
    • Grafik-/videominne: 128 kB RAM (kan även användas som data-/RAM-disk/OS-laddning)
    • Bildminne: 2 kB teckenminne + 2 kB attributminne
    • Textläge: 80 tecken/rad, 24 rader + 1 systemrad
    • Teckenformat: teckencell 10×6, teckenmatris 9×5
    • Teckenuppsättning: 96 tecken (svensk standard) + 64 grafiska tecken (Teletext)
    • Grafiklägen: upp till 512×240 punkter (flera lägen, 4 eller 8 färger beroende på läge)
    • Färger: 8 (röd, grön, blå, gul, cyan, magenta, vit, svart)
    • Bildskärm: monokrom eller färg, 80 tecken/rad
    • Kommunikation: 2× seriella portar (50–19200 baud), synkron/asynkron (NRZI-modul som option)
    • Expansion: ABC-buss (64-polig Europakontakt) för diskettstationer och expansionskort
    • Anslutningar: bildskärm + kraft (15-polig D-sub), kommunikation A/B (9-polig D-sub)
    • Ljud: programstyrd ljudgenerator
    • Klocka: inbyggd kalender/klocka, batteribackup (ca 5 år)
    • Auto-släckning: efter 5 min utan kommando
    • Mått: 500 × 350 × 70 mm
    • Vikt: ca 5 kg

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • HP Compaq 6715b – en arbetsdator byggd för stabilitet, inte stil

    Under mitten av 2000-talet var den bärbara datorn i första hand ett arbetsredskap. HP Compaq 6715b är ett tydligt exempel på denna era – en robust och säker företagsdator där pålitlighet, ergonomi och funktion prioriterades långt före design, spelprestanda och multimedia.

    Under mitten av 2000-talet befann sig bärbara datorer i ett tydligt teknikskifte. De blev allt kraftfullare, men för företagsanvändare var det fortfarande driftsäkerhet, säkerhet och hållbarhet som stod högst på önskelistan. HP Compaq 6715b, framtagen av HP, är ett typexempel på hur dessa prioriteringar tog fysisk form.

    Diskret design för professionellt bruk

    Datorns grå-svarta färgsättning är sober och funktionell. Den saknar helt de visuella finesser som ofta lockar konsumenter, men passar desto bättre i kontorsmiljöer och företagsutrustning. Chassit är gediget byggt och konstruerat för att tåla daglig användning, transporter och ett liv utanför skrivbordets trygghet.

    Med en vikt på runt 2,7–2,9 kilo är den dock ingen lättviktare. Det gör den mindre lämpad för långvarigt resande, men fullt acceptabel för pendling och lokalt arbete.

    Tangentbordet – en av de starkaste sidorna

    Den större formfaktorn ger plats för ett fullstort tangentbord med god skrivkänsla. Tangenterna har tydlig respons och ett jämnt motstånd, vilket gör längre skrivpass bekväma och minskar risken för skrivfel. För yrkesgrupper som skriver mycket – administratörer, tekniker och konsulter – var detta en klar fördel.

    Tillräcklig prestanda för kontorsarbete

    Datorn drivs av en dubbelkärnig AMD Turion 64 X2-processor, som vid lanseringen erbjöd fullt tillräcklig prestanda för affärsapplikationer, webbläsare, e-post och presentationer. Den integrerade grafiken var däremot begränsad och lämpade sig främst för enklare grafikuppgifter. Detta var aldrig en dator för spel eller avancerad multimedia, utan för stabilt och förutsägbart arbete.

    Lagring och säkerhet i fokus

    Med upp till 120 eller 160 GB hårddisk erbjöd HP Compaq 6715b gott om utrymme för dokument, presentationer och andra arbetsfiler. En viktig detalj för företagsanvändare var den inbyggda fingeravtrycksläsaren, som ökade säkerheten och skyddade känslig information – något som fortfarande var relativt nytt i bärbara datorer vid den här tiden.

    En skärm anpassad för arbete

    Den 15,4 tum stora skärmen saknar blank ytbehandling, vilket innebär att färgerna inte är lika intensiva som på konsumentdatorer. I gengäld reduceras reflektioner kraftigt. Detta gör skärmen lättare att använda i starkt ljus, exempelvis på kontor med kraftig belysning eller vid arbete utomhus.

    Ett tydligt användningsområde

    HP Compaq 6715b var aldrig tänkt att imponera på hemmamarknaden. Den riktade sig till företag som behövde pålitliga arbetsverktyg med rimlig prestanda, god ergonomi och hög säkerhet. Batteritiden på strax över tre timmar speglar också tidens förväntningar – tillräckligt för möten och kortare resor, men inte för en hel arbetsdag utan laddning.

    Slutsats

    HP Compaq 6715b är ett tydligt exempel på hur bärbara datorer designades när funktion gick före form. Den representerar en epok där stabilitet, tangentbordskvalitet och säkerhet var viktigare än tunn design och multimediafunktioner. I dag fungerar den som ett teknikhistoriskt exempel på hur företagsdatorer en gång såg ut – och varför de, trots sitt diskreta yttre, var oumbärliga verktyg i det dagliga arbetet.

    Artikel hos linux på hur man installera Linux på denna maskin :

    Konsten att rädda en gamla dator undan skroten.

    Innehålle på youtube om HP Compaq 6715b

    Teknisk fakta – HP Compaq 6715b
    Modell: HP Compaq 6715b
    Formfaktor: Clamshell (bärbar dator)
    Processor: AMD Turion 64 X2 Mobile TL-56
    Kärnor / Frekvens: 2 / 1,8 GHz
    Skärm: 15,4" (39,1 cm)
    Grafik: AMD Radeon Xpress X1250
    RAM: 1 GB (2 × 0,5 GB)
    Lagring: 120 GB HDD (vissa konfigurationer 160 GB)
    Optisk enhet: DVD Super Multi DL
    Nätverk: Ethernet, Bluetooth
    Batteri: Li-Ion 55 Wh
    Nätadapter: 90 W
    Operativsystem: Windows Vista Business
    Färg: Svart
    Vikt: ca 2,7–2,9 kg
    Säkerhet: Fingeravtrycksläsare (på vissa modeller)
    Obs: Specifikationer kan variera mellan olika konfigurationer av 6715b.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • CBM 8032 – när “mikrodatorn” blev ett arbetsverktyg på riktigt

    CBM 8032 kom 1980 och visar tydligt när hemdatorn började bli ett seriöst arbetsverktyg. Med 80-kolumnsskärm, BASIC 4.0 och gott om expansionsmöjligheter var den byggd för text, tabeller och kontorsnytta snarare än spel – men samtidigt skapade den nya kompatibilitetsproblem för program skrivna för äldre 40-kolumnsmodeller.

    I början av 1980-talet hände något som i efterhand ser självklart ut, men som då var rätt omvälvande: datorn började lämna hobbyrummet och flytta in i klassrum och småföretag. Datorer hade funnits länge, men nu började de bli personliga på riktigt – tillräckligt billiga, tillräckligt små och tillräckligt användbara för att kunna stå på ett skrivbord och göra nytta varje dag.

    En av de maskiner som tydligast markerar den här övergången är Commodore CBM 8032 (släppt 1980). Den kan se lite märklig ut med dagens ögon: en tung “allt-i-ett”-låda med inbyggd skärm, ett robust tangentbord och en design som mer skriker kontor än spel. Men det är just poängen. 8032 var byggd för att vara ett seriöst arbetsredskap – och den visar väldigt tydligt hur snabbt datorvärlden mognade runt 1980.

    80 kolumner: ett osynligt men avgörande steg

    I datorhistorien är vissa framsteg lätta att förstå: färggrafik, ljud, hårddiskar. Andra är mer osynliga men minst lika viktiga. CBM 8032:s 80-kolumnsskärm är ett sådant exempel.

    Före 80 kolumner var många hemdatorer låsta till 40 tecken per rad. Det räckte för spel och enkla program, men i “riktig” text – rapporter, fakturor, listor – blir 40 kolumner snabbt trångt. 80 kolumner gav en mer papper-lik layout: fler ord per rad, färre radbrytningar, och framför allt ett tydligare arbetsflöde för ordbehandling och kalkyl.

    Det här är en av anledningarna till att 8032 kändes som en dator för verksamheter snarare än för vardagsrummet.

    Nästan grafiklöst – men ändå visuellt smart

    CBM 8032 brukar beskrivas som “utan grafik”. Det stämmer i modern mening: ingen bitmap-grafik i stil med Commodore 64. Men den hade något annat: PETSCII, en teckenuppsättning med rutor, linjer, pilar och symboler. Med PETSCII kunde man bygga menyer, tabeller och “gränssnitt” med rena texttecken.

    Det låter primitivt, men det är lätt att underskatta hur effektivt det var. I en tid då processorkraft och minne var dyrt gav PETSCII ett sätt att skapa strukturerade skärmbilder och användarvänliga program utan tung grafik.

    32 KB RAM: litet idag, stort då

    Standardmodellen hade 32 KB RAM. För att sätta det i perspektiv: en enda högupplöst bild från en modern mobilkamera är ofta flera miljoner bytes – långt mer än hela datorns arbetsminne.

    Ändå räckte 32 KB långt om man programmerade smart. Språket i ROM var Commodore BASIC 4.0, och hela datorn byggde på 6502-processorn runt 1 MHz. Det viktiga var inte rå kraft – utan att hårdvaran var förutsägbar, dokumenterad och stabil.

    Och här kommer en intressant detalj: Commodore erbjöd minnesexpansion som kunde ta maskinen upp till 96 KB. Att ens prata om 96 KB i en 8-bitarsmaskin visar hur man pressade arkitekturen till gränsen, just för att möta behovet från mer krävande affärsprogram.

    Kompatibilitetsproblemet: när “bättre” inte alltid är lättare

    När 8032 kom med 80 kolumner uppstod ett klassiskt teknikproblem som känns igen än idag: kompatibilitet.

    Massor av program och spel var skrivna för 40-kolumnsdatorer och förväntade sig en viss skärmlayout. När samma program kördes på en 80-kolumnsmaskin blev resultatet fel: text hamnade snett, skärmen användes “på fel sätt”, och i vissa fall kraschar program som direkt “petar” i skärmminnet.

    Lösningen blev emulering och anpassning – till exempel program som kunde få 80-kolumnsmaskinen att bete sig mer som en 40-kolumnare genom att ändra hur bildskärmen ritades upp. Det är en tidig försmak av samma idé som senare dyker upp överallt: kompatibilitetslägen, emulatorer och “legacy support”.

    Lagring och portar: mer kontor än spel

    CBM 8032 var byggd för att prata med kringutrustning. Den hade portar för bland annat IEEE-488, en standard som ofta dök upp i instrument och proffsutrustning. Den kunde använda bandstation (datasette), 5,25-tumsdisketter, 8-tumsdisketter och till och med hårddisklösningar (för den som hade budget).

    Det är lätt att glömma hur fysiskt datoranvändning var då: kablar, diskettstationer som lät, mekanik som behövde rengöras, och media som kunde åldras. Samtidigt var detta en del av charmen – och en del av hantverket. Att “ha en dator” betydde ofta att man också kunde lite elektronik och felsökning.

    Varför CBM 8032 fortfarande fascinerar

    Det finns datorer som blir historiskt viktiga för att de var populära. Och så finns datorer som blir viktiga för att de representerar ett skifte. CBM 8032 hör till den senare kategorin.

    Den står mitt i övergången från hobby till arbete, från lekfull hemdator till text, tabeller och produktivitet, från enkel skärm till mer professionell presentation, och från “kör program” till “bygg ett system med kringutrustning”.

    Dessutom är 8032 ett exempel på något som präglar teknik även idag: när man försöker göra en plattform mer kraftfull så skapar man också nya kompatibilitetsproblem och nya vanor. Framsteg är sällan gratis – men de formar framtiden.

    Innehåll på youtube om CBM 8032

    Faktaruta: Commodore CBM 8032

    • Modell: CBM 8032
    • Typ: Persondator
    • Tillverkare: Commodore
    • Lanserad: 1980
    • Utgången: 1982
    • CPU: MOS 6502 (~1 MHz)
    • RAM: 32 KB (utbyggbar till 96 KB)
    • ROM: 20 KB
    • Textläge: 80 × 25 (PETSCII)
    • Upplösning: 640 × 200
    • Grafik: Ingen bitmap-grafik (teckengrafik via PETSCII)
    • Färg: Monokrom
    • Ljud: Piezo-summer (ca 3 oktaver) + “bell”
    • I/O: Parallellport, 2× datasette, IEEE-488, expansionsplats, 2× ROM-socklar
    • Operativsystem/miljö: Commodore BASIC 4.0
    • Extern lagring: Band (datasette), 5,25″ diskett, 8″ diskett, hårddisk (via tillbehör)

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Wang 2200 – datorn som var föregångare till persondatorn

    Wang 2200 lanserades 1973, i en tid då datorer fortfarande var stora, dyra och svåråtkomliga. Ändå erbjöd denna relativt okända maskin något som i dag känns självklart: en komplett dator i ett enda skåp, redo att användas direkt. Med inbyggd skärm, tangentbord, lagring och ett programmeringsspråk som startade automatiskt bröt Wang 2200 mot tidens normer och gjorde avancerad datorkraft tillgänglig för företag och myndigheter utan egna datacenter. Den blev aldrig ett hushållsnamn – men dess idéer kom att prägla datorutvecklingen långt framöver.

    I början av 1970-talet var datorer fortfarande något mystiskt. De stod i särskilda rum, krävde specialutbildad personal och kostade mer än de flesta företag ens kunde överväga. Ändå fanns det en dator som bröt mönstret. Den hette Wang 2200 och byggdes av Wang Laboratories. I efterhand framstår den som ett av de tydligaste stegen mot den moderna persondatorn – trots att den lanserades flera år innan PC-revolutionen tog fart.

    En dator som inte behövde förklaras

    När man slog på en Wang 2200 hände något ovanligt för sin tid: datorn var redo att användas direkt. Ingen lång uppstart, inget operativsystem som skulle laddas, inga hålkort eller fjärrterminaler. Skärmen tändes och BASIC-prompten väntade.

    Det låter trivialt i dag, men då var det en radikal idé. Datorn var inte byggd för datatekniker – den var byggd för människor som behövde lösa problem.

    BASIC som satt i hårdvaran

    Hemligheten låg i hur Wang 2200 var konstruerad. Programmeringsspråket BASIC låg inte som ett program i minnet, utan var hårdvaruimplementerat i ROM. Det gjorde systemet både snabbare och stabilare än många konkurrenter.

    Men ännu viktigare var vad det betydde i praktiken: många användare kunde redan BASIC. Företag behövde inte anställa specialister eller lägga månader på utbildning. Programmering blev ett arbetsverktyg, inte ett hinder.

    Liten på utsidan, större inuti

    Trots sitt kompakta format var Wang 2200 långt ifrån begränsad. Den kunde byggas ut stegvis med mer minne, bättre lagring och ett stort antal kringutrustningar. Från enkla kassettband gick utvecklingen vidare till disketter och fasta diskar, skrivare, plottrar och kommunikationsutrustning.

    Detta gjorde systemet attraktivt för verksamheter som växte – banker, myndigheter, försäkringsbolag och industri. Man kunde börja smått och bygga vidare utan att byta hela datorplattformen.

    Dator eller terminal? Båda.

    En särskilt smart tanke bakom Wang 2200 var att den kunde fungera både som fristående dator och som intelligent terminal mot större system. Den kunde kopplas till andra Wang-system eller till stordatorer, men behöll samtidigt sin egen beräkningskraft.

    I marknadsföringen vände Wang detta till en poäng: man kunde motivera köpet som en kraftfull terminal – och samtidigt få en komplett dator på köpet. Det är ett resonemang som påminner starkt om senare klient-server-lösningar.

    En oväntad roll i kalla kriget

    Wang 2200 fick också en geopolitisk betydelse. Den användes av sovjetiska planeringsmyndigheter, bland annat Gosplan. Av rädsla för dolda funktioner i västerländsk hårdvara reverse-engineerades systemet, vilket resulterade i den sovjetiska klonen Iskra-226 – fullt programkompatibel med originalet.

    Att en amerikansk kontorsdator blev mall för ett sovjetiskt system säger något om hur praktisk och genomtänkt konstruktionen var.

    Ett ovanligt långt liv

    Wang 2200 var inte en tillfällig produkt. Serien utvecklades under nästan två decennier och gick från diskreta TTL-kretsar till VLSI-lösningar och till slut en version baserad på Intel 80386 i slutet av 1980-talet. Ändå kunde program skrivna på 1970-talet fortsätta att fungera, tack vare den konsekventa BASIC-miljön.

    Än i dag körs Wang 2200-program i emulatorer på moderna datorer – ofta snabbare än originalmaskinerna någonsin klarade.

    Varför Wang 2200 fortfarande spelar roll

    Wang 2200 var ingen hemmadator och ingen stordator. Den var något mitt emellan – och kanske just därför så viktig. Den visade att datorer kunde vara:

    • direkt användbara
    • begripliga för vanliga yrkesmänniskor
    • byggda för verkliga problem, inte bara teknik

    När persondatorn senare slog igenom hade många av idéerna redan testats i praktiken av Wang 2200.

    Den blev aldrig lika berömd som Apple II eller IBM PC. Men utan maskiner som Wang 2200 hade övergången från datorsalar till skrivbord sannolikt varit både långsammare och svårare.

    I efterhand framstår den som precis det som dess egen reklam påstod:
    en liten dator – med en mycket stor idé.

    Innehåll på youtube om Wang 2200

    Wang 2200 – faktaruta
    • Positionering: “Statistics and Number-Crunching Computer” (statistik- och beräkningsdator)
    • Startpris: $7 400 (listpris, USD)
    • Språk: 16K hardwired BASIC (BASIC hårdvaruimplementerat i ROM)
    • Standardminne: 4 KB RAM
    • Bildskärm: CRT, 16 rader × 64 tecken
    • Lagring (grundsystem): konsolkassettstation
    • Tangentbord: val mellan alfanumeriskt eller BASIC-tangentbord
    • Utbyggbarhet: minne i 4 KB-steg upp till 32 KB
    • Utlovat ekosystem: 28 större kringutrustningar
    Utbyggnad och tillbehör
    • RAM-pris : $1 600 per 4 KB (upp till 32 KB)
    • Skrivare: tre typer, sju prisklasser
    • Plotter: stegmotor för mycket exakt inkrementell plottning
    • Stor flatbäddsplotter : 31″ × 48″ (pris: $8 000)
    • Disketter (“floppy”): från $4 500 i enkel/dubbel/trippel konfiguration
    • Diskettkapacitet : 0,25 / 0,50 / 0,75 MB
    • Större disk : 1 / 2 / 5 MB fasta eller flyttbara diskar
    • I/O och media : hålkortsläsare, pappersremsläsare, online-terminaler, BCD- & ASCII-kontrollers
    Kommunikation, support och “mjuka” argument
    • Telekom/terminal-roll: kan uppgraderas för telekommunikation med andra 2200 eller stordator
    • Budskap: “motivera den som kraftfull terminal och få en ‘gratis’ fristående dator”
    • Service: 250+ fabriksutbildade tekniker i 105 städer (USA)
    • Utbildning: gratis programmeringskurser och operatörsskolor (Tewksbury, MA)
    • Programbibliotek: statistik- och matematik/vetenskap-applikationer
    • Användargrupp: SWAP (hjälper sänka programmeringskostnader)
    Extra kul teknikfakta
    • Lansering: 1973 (Wang 2200-serien)
    • Idé som kom tidigt: allt-i-ett med skärm + lagring + BASIC redo vid start – långt innan PC blev standard
    • Utveckling: serien växte senare till fleranvändarsystem (upp till 16 arbetsstationer i vissa konfigurationer)
    • Oväntad historia: systemet reverse-engineerades i Sovjet och inspirerade kompatibla kloner (Iskra-226)
    • Lång livslängd: fanns i drift i många år och kunde moderniseras med senare CPU-lösningar

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Sharp Font Writer FW-560 – när ordbehandling var en egen dator

    Sharp Font Writer FW-560 är ett exempel på en tid då ordbehandling var en egen teknikgren, skild från den allmänna persondatorn. Med avancerad typografi, inbyggd skrivare och stöd för både text och kalkylblad visar maskinen hur specialiserade datorer under 1990-talet kunde erbjuda hög funktionalitet, stabilitet och professionellt resultat i ett enda system.

    I mitten av 1990-talet, innan bärbara datorer blev vardagsföremål och långt innan molntjänster och pekskärmar, fanns en särskild kategori maskiner som fyllde ett mycket tydligt behov: fristående ordbehandlare. Ett av de mest avancerade exemplen var Sharp Font Writer FW-560, lanserad omkring 1995.

    FW-560 var varken en vanlig skrivmaskin eller en fullständig PC, utan något mitt emellan. Den var konstruerad för ett enda syfte: att producera text och dokument med hög kvalitet, snabbt och tillförlitligt.

    En specialiserad dator i ordets rätta bemärkelse

    Sharp FW-560 hade ett internt minne på 30 kilobyte, vilket kan låta obetydligt i dag, men var fullt tillräckligt för dess uppgift. Maskinen kompletterades med en 3,5-tums diskettstation som stödde både 720 kB och 1,44 MB MS-DOS-kompatibla disketter. Dokument kunde därmed sparas, arkiveras och flyttas mellan system, något som då var en avgörande funktion i kontorsmiljöer.

    Trots sin begränsade hårdvara erbjöd FW-560 funktioner som annars förknippades med betydligt kraftfullare datorer.

    WYSIWYG – vad du såg var vad du fick

    En av FW-560:s största styrkor var dess högupplösta LCD-skärm på 480×64 bildpunkter. Skärmen kunde justeras för bättre läsbarhet och visade dokumenten i WYSIWYG-läge (What You See Is What You Get). Det innebar att textens layout på skärmen i stort sett motsvarade det färdiga utskriftsresultatet, något som fortfarande inte var självklart vid den här tiden.

    Typografi som konkurrensmedel

    Sharp lade stor vikt vid presentation och typografi. FW-560 innehöll fem inbyggda typsnitt: Courier, Dutch, Swiss, Script och Futura. Användaren kunde välja mellan tjugo storlekar, från 8 till 48 punkter, inklusive kondenserade varianter. Därtill fanns flera textstilar, skuggmönster och understrykningstyper samt ett omfattande teckenset med över 700 tecken och symboler.

    Detta gjorde maskinen särskilt lämpad för brev, rapporter och presentationsdokument där utseendet var viktigt.

    Tyst, snabb och professionell utskrift

    Den inbyggda skrivaren klarade upp till 70 tecken per sekund i normalläge och 40 tecken per sekund i finläge. Den stödde papper med en bredd på upp till 11,7 tum och arbetade betydligt tystare än äldre skrivmaskiner, vilket gjorde den väl lämpad för kontorsmiljöer.

    Mer än bara ordbehandling

    Trots sitt fokus på text var FW-560 förvånansvärt mångsidig. Den hade inbyggd stavningskontroll med en ordlista på cirka 80 000 ord och en kraftfull tesaurus. Den kunde konvertera WordPerfect-filer, vilket förenklade samarbete med PC-användare.

    Maskinen innehöll även ett kalkylblad med kompatibilitet mot Lotus 1-2-3, inklusive autosumma, ett tjugotal funktioner och sortering. Därutöver fanns en adressbok med 32 fält samt stöd för etikettutskrift.

    Ett tidsdokument från den digitala övergångsperioden

    Sharp Font Writer FW-560 representerar en tid då datoriseringen ännu inte var helt standardiserad. Specialiserade maskiner kunde vara snabbare, stabilare och enklare att använda än tidens persondatorer. För många användare var en dedikerad ordbehandlare ett tryggare och mer effektivt alternativ än en PC med operativsystem, drivrutiner och risk för systemkrascher.

    Att detta exemplar är i utmärkt skick och komplett med originalförpackning, dokumentation, originalfaktura och prislista från oktober 1995 gör det till ett ovanligt välbevarat teknikföremål. Donationen från David Robertson ger dessutom en personlig historisk dimension.

    Från vardagsverktyg till kulturarv

    I dag är Sharp FW-560 inte längre ett arbetsredskap, utan ett teknikhistoriskt föremål. Den påminner oss om hur snabbt den digitala utvecklingen har gått och om en tid då ordbehandling var en egen disciplin, med maskiner byggda för ett enda ändamål men utförda med imponerande ingenjörskonst.

    Video på youtube om FW-560

    Teknisk faktaruta: Sharp Font Writer FW-560

    • Typ: Personlig ordbehandlare / “word processor” med kalkylblad
    • Tillverkare: Sharp
    • År: 1995
    • Internminne: 30 KB
    • Lagring: 3,5" diskettstation (MS-DOS-kompatibel), 720 KB och 1,44 MB format
    • Skärm: LCD, 480×64 punkter, justerbar, WYSIWYG-visning
    • Typsnitt: 5 inbyggda (Courier, Dutch, Swiss, Script, Futura)
    • Teckenstorlekar: 20 val (ca 8–48 punkt, inkl. kondenserat)
    • Tecken/symboler: 512 tecken + 216 symboler
    • Utskrift: 70 cps (Normal), 40 cps (Fine), pappersbredd upp till 11,7"
    • Ordbehandling: Stavningskontroll (80 000 ord) + tesaurus, klipp/klistra, sök/ersätt, ramar
    • Filkompatibilitet: WordPerfect-konvertering
    • Kalkylblad: Lotus 1-2-3-konvertering, autosumma, 27 funktioner, sortering
    • Övrigt: Adressbok/databas (32 fält), etikettutskrift

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Robotron A 5120 – DDR-datorn som skulle modernisera kontoren

    Robotron A 5120 var en av DDR:s mest framträdande kontorsdatorer – ett robust, tungt och dyrbart arbetsredskap som spelade en central roll i landets administrativa och vetenskapliga verksamheter under 1980-talet. Med sina integrerade diskettenheter, gröna skärm och egenutvecklade operativsystem blev A 5120 ett symboliskt exempel på östtysk ingenjörskonst: funktionellt, massivt och anpassat för planekonomins behov. Trots sina begränsningar saknade den stora delar av den grafik- och prestandautveckling som växte fram i väst, men kom ändå att användas i tusentals exemplar – och fick till och med en kraftfullare 16-bitars efterföljare innan murens fall.

    När den östtyska industrin i början av 1980-talet tog klivet in i den digitala eran, blev Robotron A 5120 en av dess mest ambitiösa satsningar. Den massiva kontorsdatorn, tillverkad från 1982 i Karl-Marx-Stadt, var inte avsedd för hemmaanvändare eller hobbyister – detta var ett arbetsverktyg designat för statliga institutioner, forskningsmiljöer och större företag i DDR. Med ett pris mellan 27 000 och 40 000 mark var det inget man spontanköpte. I stället var A 5120 tänkt att bli navet i landets text- och databehandling.

    Till utseendet påminde den om västerländska ”luggable computers”, med inbyggd skärm, diskettenheter och tung metallchassi. Men insidan bar tydligt Robotron-arv: en U880-processor, DDR:s egen variant av Zilog Z80, och ett modulärt K1520-bussystem som användes i många östtyska datorer.

    En teknikplattform i ständig utveckling

    De första modellerna förlitade sig på kassettstationer och stora 8-tums diskettenheter för lagring, men ganska snart ersattes dessa av modernare 5,25-tumsdrivare. Den gröna CRT-skärmen hade ingen grafikförmåga – endast text – men utvecklades från 64×16 till 80×25 tecken när tekniken förbättrades.

    År 1986 kom den mest avancerade varianten: A 5120.16, som utrustades med en 16-bitars U8000-processor, en DDR-tillverkad kopia av Zilog Z8000. Det innebar möjlighet att köra det mer kraftfulla Unix-derivatet MUTOS8000, samtidigt som originalsystemet fungerade som ett separat 8-bitars delsystem. Kombinationen gav en påtaglig prestandaökning och öppnade för mer avancerade tillämpningar.

    Att A-serien blev relativt framgångsrik märks i produktionssiffrorna: totalt tillverkades runt 17 000 exemplar, en hög siffra för DDR-datorer från denna period.

    Arbetsverktyget för DDR:s kontor

    Robotron A 5120 användes främst inom kontor och administration. Under operativsystem som SCP1526 eller BCU880 kunde användarna hantera text, kalkyler och databaser – DDR-varianter av västerländska program som WordStar, dBASE och Multiplan. Programmen hade östtyska motsvarigheter som REDABAS och TP, vilka blev standard i många myndigheter.

    Den robusta konstruktionen och det modulära bussystemet gjorde A 5120 både hållbar och relativt flexibel. Många institutioner byggde egna CP/M-avledda system, och en handfull speciallösningar utvecklades i industrin.

    Trots sin brist på grafikspänning och sitt höga pris blev A 5120 ett av de viktigaste datorverktygen i DDR fram till murens fall. Den visar hur en planekonomi försökte hänga med i en tekniskt snabbt föränderlig värld – med egna medel, egna kopior av västerländska kretsar och en stor dos ingenjörskreativitet.

    Robotron A 5120 – teknisk faktaruta

    Typ: Kontorsdator för text- och databehandling

    • Tillverkare: VEB Buchungsmaschinenwerk Karl-Marx-Stadt (Kombinat Robotron, DDR)
    • Modeller: A 5120 (8-bit), A 5120.16 (8+16-bit)
    • Introduktionsår: ca 1982 (A 5120), ca 1986 (A 5120.16)
    • Proces­sor (A 5120): U880 (Zilog Z80-klon, 8-bit)
    • Processor (A 5120.16): U8000 (Zilog Z8000-klon, 16-bit) + A 5120 som 8-bit-subsystem
    • Systembuss: K 1520-buss (modulärt kortsystem)
    • RAM-minne: upp till 64 KB (8-bit-del); A 5120.16 med extra 256 KB DRAM på 16-bit-kortet
    • Lagring (tidiga versioner): kassettband och 8-tums diskettenheter
    • Lagring (senare versioner): två till tre 5,25-tums diskettenheter
    • Skärm: inbyggd grön monokrommonitor, 64×16 tecken (tidigt) / 80×25 tecken (senare)
    • Grafik: ingen bitmappsgrafik – enbart teckenbaserad visning
    • Operativsystem (8-bit): SIOS1526, BCU880, SCP1526 (CP/M-liknande), UDOS1526 samt lokala varianter (t.ex. CP/A, DAC1526)
    • Operativsystem (16-bit): MUTOS8000 (Unix System III-derivat) på A 5120.16
    • Typiska program: REDABAS (databas, liknar dBASE), TP (textbehandling, liknar WordStar)
    • Gränssnitt: IFSS-portar för t.ex. skrivare, V.24-serieportar för dataöverföring
    • Målgrupp: företag, myndigheter och forskningsinstitutioner i DDR – ej riktad till privatpersoner
    • Prisnivå (DDR): A 5120 ca 27 000–40 000 Mark; A 5120.16 ca 32 000–48 000 Mark (beroende på utrustning)
    • Producerade enheter: totalt ca 17 000 (A 5120 + A 5120.16)

    Robotron A 5120 var en av DDR:s viktigaste kontorsdatorer och ett tydligt exempel på hur östtysk datateknik försökte hålla jämna steg med västvärlden.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • IBM 5120 – när storföretagsdatorn flyttade in på skrivbordet

    IBM 5120 lanserades 1980 som den mest prisvärda affärsdatorn från IBM dittills – ett kompakt och stationärt system som tog minidatorns beräkningskraft in i kontorsmiljön. Med inbyggd skärm, dubbla 8-tums diskettstationer och programmeringsspråk som BASIC och APL direkt i ROM, blev den ett attraktivt alternativ för småföretag som behövde kraftfull databehandling utan att investera i stora datorsystem. Dess ergonomiska design och fokus på användbarhet gjorde den unik för sin tid och bidrog till att datorn mottog flera designutmärkelser.

    IBM 5120 – när storföretagsdatorn flyttade in på skrivbordet

    När IBM 5120 lanserades i februari 1980 markerade det ett viktigt steg i datorhistorien: kraften hos minidatorer – tidigare reserverade för stora företag och tekniska institutioner – blev tillgänglig i ett format som fick plats på skrivbordet. Med integrerad skärm, inbyggda diskettenheter och både BASIC och APL inladdade direkt i ROM var IBM 5120 riktad till små och medelstora företag som ville digitalisera sin administration utan att investera i storskaliga datorsystem.

    Till skillnad från sin föregångare IBM 5110 var 5120 mer stationär och utformad för kontorsmiljön. Den hade en 9-tums monokrom bildskärm, två inbyggda 8-tums diskettenheter på 1,2 MB vardera och totalt 32 KB RAM – imponerande specifikationer för sin tid. Det som verkligen stack ut var att användaren kunde välja programmeringsspråk via en fysisk strömbrytare på fronten – BASIC för traditionell affärslogik eller APL, ett avancerat språk som gjorde det möjligt att köra program utvecklade för IBMs minidatorer.

    IBM marknadsförde 5120 som den billigaste affärsdatorn man någonsin släppt, men med ett prisintervall på 9 340 till 23 990 dollar var den fortfarande långt ifrån konsumentvänlig. Träffsäker ergonomi och modern formgivning gjorde den dock till en prisvinnare: den lyftes fram som både praktisk och elegant, med mindre skrivbordsåtgång och inbyggt handledsstöd i tangentbordet.

    Trots sin tekniska potential saknade 5120 både nätverksfunktioner och hårddisk – ett kraftigt hinder vid en tid då datadelning började bli allt viktigare. Lösningen kom från externa utvecklare: 1981 skapade Core International världens första hårddisk och lokala nätverk (CoreNet) för IBM 5110/5120. Senare, 1984, gjorde deras mjukvara PC51 det möjligt att köra IBM 5100-seriens BASIC-program direkt på IBM PC.

    IBM 5120 kanske inte blev en långlivad succé, men den banade väg för framtida kontorsdatorer och visade att avancerad datorkraft inte behövde vara större än en skrivmaskin. Den representerar övergången från specialiserade system till persondatorer – och blev en del av den resa som slutligen ledde till PC-eran.

    IBM 5120 – Teknisk specifikation

    Lanseringsår: 1980
    Processor: NEC D780C-1 (Z80A-kompatibel), 16-bit, 3,25 MHz
    RAM: 32 KB
    ROM: Språk i ROM – BASIC & APL (väljbara via fysisk brytare)
    Lagring: 2 × 8-tums floppy (1,2 MB vardera), stöd för extern IBM 5114 med ytterligare 2 enheter
    Skärm: Inbyggd 9” monokrom (textbaserad)
    Operativsystem / Programmering: BASIC, APL
    Anslutningar: Kassettport, expansionsport, seriella anslutningar (via extern utrustning)
    Nätverk: Inget LAN-stöd från IBM (senare möjligt via CoreNet från tredje part)
    Hårddisk: Ingen inbyggd – första hårddisksystemet utvecklades externt 1981
    Externt språkstöd: Program skrivet för IBM-minidatorer i APL kunde köras
    Mått: Stationärt desktop-system (storlek motsvarande skrivmaskin)
    Vikt: Ej exakt angiven, men betydligt tyngre än bärbara 5110
    Pris vid lansering: 9 340 – 23 990 USD beroende på konfiguration
    Kända användningsområden: Bokföring, inventering, lönehantering, affärssystem
    Särskilda funktioner: Ergonomiskt tangentbord med handledsstöd, minskat skrivbordsutrymme
    Utvecklad för: Mindre företag som behövde minidatorprestanda i kontorsmiljö

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare