Etikett: Spectravideo

  • Spectravideo SVI-728 – MSX-datorn som ville förena världen

    Spectravideo SVI-728 var en av 1980-talets många hemdatorer som försökte hitta sin plats i en snabbt växande och hårt konkurrensutsatt marknad. Den blev aldrig lika känd som Commodore 64 eller ZX Spectrum, men som MSX-kompatibel dator representerade den en viktig idé: att program, spel och kunskap skulle kunna delas mellan datorer från olika tillverkare. Med Z80-processor, färggrafik, ljudkrets och inbyggd BASIC blev SVI-728 både ett verktyg för lärande och en inkörsport till spel, programmering och digitalt skapande.

    När hemdatorerna slog igenom under början av 1980-talet var marknaden full av konkurrerande system. Commodore 64, Sinclair ZX Spectrum, Atari, Apple och Amstrad kämpade om uppmärksamheten i hem, skolor och datorbutiker. Mitt i denna tekniska guldålder dök Spectravideo SVI-728 upp – en 8-bitars hemdator som kanske aldrig blev lika känd som de största konkurrenterna, men som representerade något mycket viktigt: drömmen om en gemensam datorstandard.

    SVI-728 lanserades 1984 av Spectravideo, ett amerikanskt företag som tidigare gjort sig känt för datortillbehör och egna datorer som SVI-318 och SVI-328. Med SVI-728 tog företaget steget in i MSX-världen. MSX var en standard för hemdatorer som framför allt blev stark i Japan, men även fick spridning i Europa och delar av övriga världen. Tanken var enkel men kraftfull: program och spel skulle kunna fungera på flera olika datorer från olika tillverkare, så länge de följde MSX-standarden.

    Det gjorde SVI-728 intressant. Till skillnad från många andra datorer, där varje modell ofta hade sitt eget format och sin egen mjukvaruvärld, kunde en MSX-dator använda ett större gemensamt bibliotek av spel, utbildningsprogram och nyttoprogram. För användare i mindre marknader, exempelvis Finland och andra nordiska länder, var detta en tydlig fördel. Ett spel eller utbildningsprogram utvecklat för MSX i Japan kunde i teorin användas även på en Spectravideo SVI-728 i Europa.

    Tekniskt sett var SVI-728 en typisk men kompetent 8-bitarsdator för sin tid. Den byggde på den välkända Zilog Z80A-processorn, klockad till 3,58 MHz. Det var samma processorfamilj som användes i många andra klassiska datorer och spelmaskiner. Datorn hade 64 KB arbetsminne och 16 KB videominne, vilket räckte för de flesta hem-, spel- och utbildningsprogram under mitten av 1980-talet.

    Grafiken sköttes av Texas Instruments TMS9918A eller TMS9929A beroende på TV-system. Den kunde visa grafik i upplösningen 256 × 192 pixlar med 16 färger och hade stöd för upp till 32 sprites. Det gjorde maskinen lämpad för tidens färgglada arkadliknande spel, enkla animationer och pedagogiska program. Ljudet kom från AY-3-8910-kretsen, en klassisk ljudkrets med tre ljudkanaler och bruskanal. Den användes i flera datorer och spelmaskiner och gav SVI-728 ett ljud som lämpade sig både för spelmusik och enklare ljudexperiment.

    En viktig del av upplevelsen var MSX BASIC, utvecklat av Microsoft. När användaren startade datorn möttes man direkt av en programmeringsmiljö. Det var typiskt för hemdatorernas pionjärtid. Datorn var inte bara en maskin för att köra färdiga spel; den var också ett verktyg för att lära sig hur datorer fungerade. Många användare skrev sina första program i BASIC, experimenterade med grafik, ljud och enkla spel, och lärde sig grunderna i programmering direkt vid köksbordet eller i skolans datorsal.

    SVI-728 hade ett mer seriöst yttre än vissa billigare hemdatorer. Den hade ett riktigt tangentbord, kassettanslutning, joystickportar, skrivarkontakt, cartridgeplats och expansionsmöjligheter. Program kunde laddas från kassettband, men det fanns också möjlighet att använda diskettstation, bland annat 5,25-tumsdisketter. Genom cartridgeplatsen kunde spel och program startas snabbt utan långa laddningstider från band.

    Maskinen var också nära besläktad med Spectravideos tidigare SVI-328, men den viktiga skillnaden var att SVI-728 följde MSX-standarden fullt ut. Det gjorde den mer kompatibel med den bredare MSX-världen. Den bärbara SVI-738 kan ses som en närbesläktad modell i samma familj.

    Trots sina styrkor fick SVI-728 aldrig samma genomslag som Commodore 64 eller ZX Spectrum. Det berodde inte nödvändigtvis på att den var tekniskt sämre, utan på marknaden. Commodore hade stark distribution, låga priser och ett enormt spelutbud. Sinclair hade redan byggt upp en trogen användarbas, särskilt i Europa. I USA dominerade andra märken, och MSX slog aldrig igenom där på samma sätt som i Japan.

    I Norden kunde SVI-728 ändå hitta sin publik. För skolor, föreningar och teknikintresserade familjer var den ett intressant alternativ. Den erbjöd både spel, programmering och expansionsmöjligheter. För den som ville lära sig datorer på djupet var den mer än en spelmaskin. Den var en liten, komplett dator som kunde användas för utbildning, hobbyprojekt och enklare nyttoprogram.

    Den kommersiella livslängden blev relativt kort. Under andra halvan av 1980-talet gick utvecklingen snabbt vidare. MSX2-datorer, 16-bitarsmaskiner som Atari ST och Amiga, samt den växande PC-marknaden förändrade spelplanen. Spectravideo fortsatte visserligen med MSX-relaterade produkter, men SVI-728 hörde till den första vågen av MSX-maskiner och blev snart omsprungen av nyare teknik.

    I dag är Spectravideo SVI-728 framför allt en samlardator och ett stycke datorhistoria. Den påminner om en tid då hemdatorn fortfarande var något nytt och nästan magiskt. Varje maskin hade sin egen personlighet, sitt eget tangentbord, sina egna färger, ljud och möjligheter. Samtidigt visar SVI-728 också hur tidigt tanken om kompatibilitet och standardisering fanns. MSX var ett försök att skapa ordning i en splittrad datorvärld.

    Spectravideo SVI-728 blev aldrig den mest berömda hemdatorn från 1980-talet. Men den förtjänar sin plats i historien. Den förenade amerikansk datorambition med den japanska MSX-standarden och gav användare i flera länder tillgång till programmering, spel och digitalt skapande. För många som mötte den var den inte bara en teknisk apparat, utan en port in i den nya datorvärlden.

    Sammanfattning

    Spectravideo SVI-728 var en MSX-kompatibel hemdator från 1984. Den byggde på Z80-processorn, hade 64 KB RAM, färggrafik, ljudkretsen AY-3-8910 och stöd för både kassett, cartridge och diskettstation. Även om den aldrig blev lika känd som Commodore 64 eller ZX Spectrum visar den tydligt hur 1980-talets datorvärld försökte kombinera lek, lärande och standardiserad teknik. I dag är den en uppskattad retrodator bland samlare och entusiaster.

    Innehålle på youtube om Spectravideo SVI-728

    Faktaruta: Spectravideo SVI-728

    Typ: 8-bitars hemdator

    Lanserad: 1984

    Tillverkare: Spectravideo

    Standard: MSX

    Processor: Zilog Z80A på 3,58 MHz

    Minne: 64 KB RAM

    Videominne: 16 KB

    ROM: 32 KB

    Grafik: Texas Instruments TMS9918A/TMS9929A

    Upplösning: 256 × 192 pixlar

    Färger: 16 färger

    Ljud: AY-3-8910 med tre ljudkanaler

    Operativsystem: MSX BASIC, MSX-DOS och CP/M som tillval

    Lagring: Kassettband, cartridge och diskettstation som tillval

    Föregångare: Spectravideo SVI-328

    Närbesläktad modell: Spectravideo SVI-738

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Spectravideo SVI-738 – datorn som nästan blev framtiden

    I en tid då hemdatorer snabbt blev en del av vardagen försökte vissa tillverkare tänka större än bara prestanda och pris. Spectravideo SVI-738 X’Press var en sådan satsning – en dator som kombinerade spel, programmering och kontorsarbete i ett och samma system. Med sin blandning av innovation och kompromisser kom den att symbolisera både möjligheterna och utmaningarna i 1980-talets datorrevolution.

    I mitten av 1980-talet stod hemdatorn i centrum för en teknisk revolution. Bland färgglada skärmar, pipande ljud och blinkande markörer dök en särskilt intressant maskin upp: Spectravideo SVI-738 X’Press. Den var inte bara ännu en dator – den var ett ambitiöst försök att bygga en standardiserad framtid för persondatorer.

    Ett steg mellan två världar

    SVI-738 lanserades 1985 av Spectravideo och byggde på den internationella MSX-standarden – ett försök att skapa kompatibla datorer från olika tillverkare. Tanken var enkel men kraftfull: ett program som fungerade på en MSX-dator skulle fungera på alla.

    Men SVI-738 var något av en hybrid. Den marknadsfördes som en MSX1-dator, men innehöll teknik från nästa generation:

    • Processor: Zilog Z80 på 3,58 MHz
    • Grafikchip: Yamaha V9938 (egentligen avsedd för MSX2)
    • 64 KB RAM + 16 KB videominne
    • Inbyggd diskettstation och seriell port

    Resultatet? En maskin som ofta kallas “MSX 1.5” – för avancerad för att vara MSX1, men inte fullt ut MSX2.

    Portabel – på 80-talsvis

    SVI-738 kallades “X’Press” eftersom den sågs som portabel. Och ja – den hade bärväska.

    Men här krävs lite historiskt perspektiv:
    ingen inbyggd skärm, inget batteri. Du behövde fortfarande en TV.

    Ändå var detta ett steg mot dagens laptops – en dator du faktiskt kunde ta med dig.

    Två operativsystem i samma maskin

    En av SVI-738:s mest spännande egenskaper var dess flexibilitet. Den levererades med:

    • MSX-DOS
    • CP/M 2.2

    Detta var ovanligt kraftfullt. Med CP/M kunde användaren köra mer “seriösa” program som ordbehandling och databashantering – långt bortom spel.

    Det gjorde SVI-738 till en bro mellan:

    • hemdator (spel, BASIC-programmering)
    • arbetsverktyg (kontorsprogram)

    Konkurrensens skugga

    Trots sina tekniska styrkor levde SVI-738 i en tuff marknad. Den största rivalen var Commodore 64 – billigare, mer spridd och med ett enormt spelbibliotek.

    MSX-standarden hade en genial idé, men led av:

    • splittrad marknadsföring
    • många tillverkare → otydlig identitet
    • varierande hårdvara

    Det gjorde att konsumenter ofta valde enklare, mer etablerade alternativ.

    En oväntad succé i Europa

    Trots detta fick SVI-738 ett fäste i delar av Europa. Ett särskilt fascinerande exempel är Polen, där datorn såldes statligt – och kostade motsvarande 18 månadslöner.

    Den användes även i skolor i Norden, inklusive Finland, vilket gjorde den till en viktig del av många ungas första möte med programmering.

    Nästan en MSX2 – och ibland mer

    Under huven dolde sig en överraskning: hårdvaran var nära en full MSX2. Därför började entusiaster snabbt uppgradera sina maskiner.

    Med rätt modifieringar kunde man:

    • öka videominne
    • byta ROM
    • i vissa fall nå MSX2+ nivå

    Detta gjorde SVI-738 till en favorit bland hobbyister – en dator att bygga vidare på, inte bara använda.

    Arvet idag

    Idag är SVI-738 en kultklassiker inom retrodatorvärlden. Den representerar:

    • drömmen om en gemensam datorstandard
    • övergången från hobby till produktivitet
    • kreativiteten i 80-talets teknikvärld

    Den blev aldrig marknadsledande – men den visade vad som var möjligt.

    Slutsats

    Spectravideo SVI-738 var inte den mest kända datorn i sin tid. Men den var en av de mest visionära.

    Den försökte lösa ett problem vi fortfarande brottas med idag:
    hur man skapar kompatibla, öppna system i en konkurrensdriven teknikvärld.

    Och kanske är det just därför den fortfarande fascinerar.

    Youtube innehåll om SVI-738 Xpress

    Teknisk fakta

    Modell Spectravideo SVI-738 X’Press
    Lansering 1985
    Processor Zilog Z80A, 3,58 MHz
    Arbetsminne 64 KB RAM
    Videominne 16 KB VRAM
    Grafikchip Yamaha V9938
    Upplösning 256 × 192 pixlar
    Ljud AY-3-8910, 3 ljudkanaler
    Lagring 3,5-tums diskett, ROM-kassett, kassettband
    Operativsystem MSX BASIC, MSX-DOS, CP/M 2.2
    Särskilda funktioner Inbyggd diskettstation, RS-232, 80-kolumnsläge

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • När spelkonsolen ville bli dator – CompuMate och 1980-talets teknikdröm

    Tänk dig att din spelkonsol plötsligt kunde bli en dator. I början av 1980-talet var det en lockande idé, och CompuMate SV010 var ett av de mest ambitiösa försöken att förverkliga den. Med tangentbord, kassettlagring och programmering i BASIC förvandlade detta ovanliga tillbehör Atari 2600 från ren spelmaskin till ett kreativt experiment i hemdatorns barndom.

    I början av 1980-talet var gränsen tydlig mellan spelkonsoler och hemdatorer. Spelkonsoler var billiga och enkla, byggda för ett enda syfte: spel. Hemdatorer var dyrare men erbjöd något helt nytt – möjligheten att programmera själv. CompuMate SV010 var ett ovanligt och visionärt försök att förena dessa två världar.

    Tillbehöret utvecklades av Spectravideo och gjorde det möjligt att använda spelkonsolen Atari 2600 som en enkel hemdator. Lanseringen skedde i januari 1983, vid en tidpunkt då intresset för datorer i hemmet exploderade.

    Ett tangentbord till vardagsrummet

    CompuMate var ingen dator i traditionell mening. Den saknade egen processor och grafik och förlitade sig helt på Atari 2600:s befintliga hårdvara. Genom att anslutas till kassettplatsen och handkontrollportarna gav den konsolen ett membrantangentbord, extra minne och egna program lagrade i ROM.

    Plötsligt kunde samma apparat som dagen innan körde arkadspel också användas för att skriva text, rita bilder och komponera musik. Det var ett tydligt exempel på hur tillverkare försökte förlänga livslängden på spelkonsoler genom att ge dem nya roller i hemmet.

    Programmering för nybörjare

    I CompuMates inbyggda minne fanns tre program som alla var utformade för att vara lättillgängliga även för barn och nybörjare.

    Ett rit- och animationsprogram lät användaren skapa enkla bilder och korta bildsekvenser med låg upplösning men stor kreativ frihet. Ett musikprogram fungerade som en enkel synt och innehöll välkända melodier som exempel. Den mest ambitiösa delen var dock BASIC-tolken, som gjorde det möjligt att skriva egna program, spara dem på kassettband och ladda dem igen senare.

    För många användare blev detta den allra första kontakten med programmering.

    Olika namn, samma idé

    Internationellt såldes produkten som Spectravideo CompuMate, men i Västtyskland marknadsfördes den via postorderföretaget Quelle under namnet Universum Heimcomputer. Namnbytet visar hur starkt ordet ”dator” lockade konsumenter under denna period.

    I Brasilien gick utvecklingen ännu längre, där flera lokala kloner tillverkades. Det var vanligt under 1980-talet, särskilt i länder med importrestriktioner, och visar att idén bakom CompuMate uppfattades som värdefull även utanför huvudmarknaderna.

    Varför blev den ingen succé?

    Trots sitt nyskapande upplägg fick CompuMate ett begränsat genomslag. Atari 2600 var tekniskt sett redan ålderstigen och saknade den prestanda som krävdes för mer avancerade datorprogram. Samtidigt dök riktiga hemdatorer som Commodore 64 och ZX Spectrum upp till konkurrenskraftiga priser.

    Dessutom sammanföll lanseringen med den stora nordamerikanska spelkraschen 1983, vilket kraftigt minskade intresset för nya tillbehör till spelkonsoler.

    Ett viktigt steg i datorhistorien

    Även om CompuMate inte blev någon försäljningsframgång har den en självklar plats i datorhistorien. Den representerar ett tidigt försök att göra teknik kreativ och tillgänglig, snarare än passiv och konsumtionsinriktad.

    Idén att billiga enheter ska kunna användas för programmering och skapande lever vidare i moderna projekt som enkortsdatorer och utbildningsplattformar. CompuMate visar att även mycket begränsad hårdvara kan inspirera till nyfikenhet, lärande och kreativitet – något som fortfarande är lika relevant idag.

    Innehåll på youtube om CompuMate

    Fakta: CompuMate SV010
    Typ: Hemdatorstillägg (periferienhet) till Atari 2600
    Tillverkare: Spectravideo International
    Lansering: 6 januari 1983 (Winter CES, Las Vegas)
    Tangentbord: 42 tangenter (membran / “sensor touch”)
    CPU: Använder Atari 2600:s MOS 6507 (~1,19 MHz)
    Minne: 2 KB RAM, 16 KB ROM
    Bild: 10 rader × 12 tecken
    Grafik: 40×40 pixlar, 10 valbara färger
    Lagring: Kassettband via 3,5 mm ljudkontakt
    Program i ROM: Magic Easel (rit/animation), Music Composer, BASIC
    Regionala namn: “Universum Heimcomputer” (Tyskland)

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare

  • Spectravideo SV-318 – Den lilla datorn med stora ambitioner

    Spectravideo SV-318 – Den lilla datorn med stora ambitioner

    Trots sina begränsningar blev Spectravideo SV-318 en dator som väckte uppmärksamhet vid sin lansering 1983. Med sin ovanliga joysticklösning, sina starka grafiska möjligheter och ambitionen att konkurrera med större system representerar den ett fascinerande steg i hemdatorernas utveckling. Det var en liten maskin med stora visioner – och ett av de tidiga försöken att förena spel, produktivitet och teknisk innovation i ett kompakt format.

    När Spectravideo lanserade SV-318 1983 var det en kompakt dator med stora drömmar. Trots sin blygsamma mängd minne och något udda konstruktion blev den uppmärksammad för innovativa idéer och imponerande grafik. Den riktade sig främst till hemanvändare och spelentusiaster och kom att spela en viktig roll i övergången mot mer standardiserade hemdatorsystem, såsom MSX – även om den själv aldrig fullt ut nådde dit.

    Den mest iögonfallande delen av SV-318 var dess inbyggda styrsystem: en cirkelformad knapp som kunde användas både som joystick och som styrplatta. Genom att stoppa in en liten röd plastpinne förvandlades den till en joystick – tog man bort pinnen fungerade den som piltangent för textarbete. Designen var kreativ, men det platta chiclet-tangentbordet gjorde skrivupplevelsen allt annat än bekväm.

    Trots detta ansågs SV-318 vara en attraktiv dator för sin tid. Popular Mechanics beskrev den 1984 som ”värd att leta upp … en mycket trevlig liten maskin” och framhöll grafiken som ”slående”. Däremot avrådde man köpare från att förbise det begränsade utbudet av programvara.

    Tekniskt sett var SV-318 nära besläktad med storebror SV-328 – de delade både moderkort, expansionsmöjligheter och chassi. Skillnaden låg främst i minnesstorleken och tangentbordet. I grunden var datorn en kraftfull spelmaskin med potential: en Zilog Z80A-processor på 3,58 MHz, grafikchipet TMS9918 med stöd för 16 färger och upp till 32 sprites samt ljudkretsen AY-3-8910, vida känd från tidens spelkonsoler.

    Även om den inte var fullt kompatibel med MSX-standarden, spreds uppfattningen att den använde ”Microsoft Extended BASIC” – något som marknadsföringen skickligt utnyttjade. Dessutom gjorde Spectravideo den uppmärksammade speladaptern SV-603, som gjorde det möjligt att spela ColecoVision-spel direkt på SV-318.

    Över 130 spel lanserades totalt, vilket bidrog till att ge maskinen ett uppskattat liv bland spelintresserade innan den till sist hamnade i skuggan av mer kraftfulla system.

    Tekniska specifikationer (sammandrag)

    • Processor: Zilog Z80A, 3,58 MHz
    • ROM: 32 KB (16 KB BIOS + 16 KB BASIC)
    • RAM: 16 KB (expanderbar)
    • Videochip: Texas Instruments TMS9918
    • Upplösning: 256×192, 16 färger
    • Textlägen: 40×24 och 32×24 tecken
    • Sprites: 32 (1 färg, max 4 per linje)
    • VRAM: 16 KB
    • Ljud: General Instrument AY-3-8910
    • Expansionsport: Ja (extern expansionsbox möjlig)
    • Inmatning: Chiclet-tangentbord + joystick-/styrpadskombination
    • Media: MSX-kompatibla cartridges
    • Lanseringspris: ₩299 000 (Sydkorea, 1984)
    • Övrigt: Inbyggd högtalare med volymreglage, Hangul BASIC, demo-kassett medföljde

    SV-318 må ha varit begränsad – men den var också ovanligt djärv. En dator som kombinerade spelglädje med teknisk innovation och som lade grunden till ett större samarbete, vilket i slutändan banade väg för MSX-standarden och internationella satsningar från både Spectravideo och Samsung. En liten maskin med oväntat stort avtryck.

    Video på youtube om Spectravideo SV 318

    Exempel annonstext för SV 318

    Exempel annonstext för SV 318

    Översatt och formaterad annonstext (MSX & LOGO + funktioner)

    Medan priskrig och förvirring råder runt omkring oss, fortsätter Spectravideo sin verksamhet och sätter de standarder efter vilka alla andra persondatorer snart kommer att bedömas. MSX och LOGO är de två senaste exemplen på hur Spectravideo skakar om – och omformar – persondatabranschen.

    MSX och LOGO

    Det är nu historia att den 15 juni 1983 gick Spectravideo, Inc. samman med de flesta av Japans största elektronikföretag för att lansera MSX: den mest långtgående persondatastandarden i historien. MSX är namnet på en specifik hård- och mjukvarukonfiguration som gör produktutbytbarhet möjlig. Även om Spectravideo är stolta över att delta i MSX, är vi ännu stoltare över detta faktum: det var vår egen SV-318-dator som användes som prototyp för MSX-designen! Det finns två viktiga aspekter av detta.

    För det första kommer all framtida MSX-hårdvara – dvs. datorer, kringutrustning och apparater – att baseras på flera viktiga designelement från SV-318. Vad betyder detta för dig som konsument? Väldigt mycket, eftersom när du köper en SV-318 kommer du inte bara att kunna använda all Spectravideos egen mjuk- och hårdvara – du kommer också att kunna dra nytta av all den anmärkningsvärda nya utrustning som kommer från andra MSX-deltagare.

    Dessutom var mjukvaruaspekten av MSX till stor del inspirerad av den mjukvara som var inbyggd i SV-318. Redan från början erbjöd Spectravideo inbyggd Microsoft BASIC som resident tolk. Nu tillverkar Microsoft också ett LOGO-program som är kompatibelt med SV-318. Det var Spectravideos Microsoft BASIC/LOGO som bidrog till att göra MSX möjligt.

    En annan standard som Spectravideo kan ta åt sig är den inbyggda joystick-/markörkontrollen. Inbyggd direkt i SV-konsolen finns denna kontroll alltid nära till hands och är mycket enklare och snabbare att använda än externa joysticks eller konventionella redigeringskontroller.

    Vissa ingenjörsmässiga element som gjorde denna inbyggda kontroll möjlig har också införlivats i MSX.

    Andra standarder av excellens

    Även om detta är de datorstandardiseringar som Spectravideo hjälpte till att initiera, representerar de på intet sätt hela SV-318-historien. Denna anmärkningsvärda dator har också etablerat många kvalitetsstandarder som andra persondatorer nu strävar efter:

    • Inbyggd Super Extended Microsoft BASIC – gör SV-318 till den första verkligt programmerbara prisvärda datorn!
    • Enastående minne – 32K ROM, utbyggbart till 96K, och 32K RAM, utbyggbart (via bankswitchning) till fantastiska 256K.
    • Oöverträffad utbyggbarhet – ett komplett stödsystem med 14 tillbehör, inklusive vår nya Colecovision™-speladapter, 7-slots expansionsenhet, diskettenhet, datakassett, gränssnittskassetter m.m.
    • Mer tillgänglig programvara – inbyggd CP/M-kompatibilitet ger dig omedelbar tillgång till över 3000 befintliga program. Dessutom kan du använda Spectravideos eget utmärkta programbibliotek.
    • Avancerade grafikmöjligheter – SV-318 erbjuder 16 färger i hög upplösning och 32 programmerbara sprites som ger enorm kontroll över rörliga objekt på skärmen.
    • Många andra fina funktioner – såsom Z80A-mikroprocessor med snabb (3,6 MHz) intern klocka, toppmatad kassettplats, 10 användarprogrammerbara specialfunktionsknappar, 3 ljudkanaler (8 oktaver per kanal), låg profil och tilltalande design.

    Annons

    Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
    Digital Fixare