Etikett: Texas Instruments

  • TMS9900 – Mikrochippet som nästan förändrade allt

    Den 16-bitars mikroprocessorn TMS9900 från Texas Instruments var på många sätt före sin tid – ett helt minidatorsystem nedpressat i ett enda chip redan 1976. Med smarta lösningar som register i RAM och extremt snabb kontextväxling var den tekniskt briljant, men hamnade ändå i skuggan av enklare konkurrenter som Intel 8086 och Zilog Z80. TMS9900 blev aldrig någon storsäljare, men dess idéer levde vidare i senare specialprocessorer och gör den till en av datorhistoriens mest underskattade pionjärer.

    När vi tänker på de tidiga mikroprocessorerna som formade datorhistorien, går tankarna ofta till Intel 8086 eller Motorola 68000. Men mitt i denna tekniska kapprustning fanns ett chip som var före sin tid – ett som förde en hel minidator-arkitektur in i ett enda integrerat kretskort. Det hette TMS9900, och det lanserades av Texas Instruments redan 1976. Trots att det sällan lyfts fram i historieböckerna var det en av världens första kommersiellt tillgängliga 16-bitars mikroprocessorer.

    Det här är berättelsen om den briljanta idén som aldrig riktigt fick blomma ut.

    Ett minidatorsystem i ett enda chip

    Under mitten av 1970-talet hade hemdatorrevolutionen knappt hunnit börja. De flesta datorer var stora, dyra minidatorer som stod i laboratorier eller företag. Men Texas Instruments hade en annan vision: att ta sin framgångsrika TI-990-minidator, plocka isär dess arkitektur och pressa in allt i en enda silikonkrets.

    Resultatet blev TMS9900 – ett chip som inte bara var tekniskt imponerande, utan också radikalt annorlunda. Medan konkurrenter som Intel använde små interna register, placerade TI sina register direkt i RAM-minnet. Det gjorde det möjligt att byta programkontext oerhört snabbt, något som annars bara fanns i dyrare fleranvändarsystem. För realtidsstyrning och multitasking var chipet en dröm.

    Men det fanns en hake.

    För smart för sitt eget bästa?

    Det som gjorde TMS9900 unikt blev också dess svaghet. Register i RAM gav snabb kontextväxling — men bara om RAM-minnet var riktigt snabbt. Hemdatorer använde däremot långsammare och billigare DRAM, och där försvann mycket av prestandan i praktiken.

    Texas Instruments egna hemdator TI-99/4A är ett berömt exempel. Trots att den hade en avancerad 16-bitars CPU satt nästan all viktig programkod i långsam 8-bitars RAM som bara kunde nås via grafikprocessorn. Det blev som att sätta en sportbil i första växeln och låsa fast spaken.

    Teknik som låg steget före

    Trots sina begränsningar var TMS9900 på många sätt före sin tid:

    • Den var 16-bitars i en tid då de flesta hemdatorer fortfarande körde på 8-bitars processorer.
    • Den hade ett mycket ortogonalt instruktionsset, vilket gjorde programmeringen smidigare.
    • Den saknade traditionell stack och använde istället smarta ”workspaces”, vilket inspirerande senare CPU-designers.
    • Den hade ett flexibelt XOP-system, en tidig form av systemanrop långt innan moderna operativsystem standardiserade sådant.

    Ironiskt nog var chipet kanske för avancerat för sin marknad. Programvaruutvecklare och hobbyister hade ofta lättare att hantera de enklare och mer förlåtande 8080-, Z80- och 6502-processorerna.

    När 1980-talet kom – och tåget gick

    När persondatorrevolutionen tog fart hoppade ett företag upp som skulle definiera spelplanen: IBM. När de letade efter en CPU till sin första PC, visade Texas Instruments stolt upp en vidareutveckling av TMS9900. Men IBM valde Intel 8088 istället — ett beslut som förändrade historien.

    TMS9900-familjen fortsatte leva i specialiserade system, nätverkskretsar och industriella styrsystem, men den stora kommersiella PC-framgången uteblev.

    Ett arv som lever vidare

    Trots att TMS9900 inte vann processorkriget har dess idéer överlevt. Dess registermodeller påverkade realtidsprocessorer. Dess designprinciper återfinns i specialiserade TI-chips som TMS320 DSP-serien – en av världens mest framgångsrika signalprocessorfamiljer.

    Och kanske viktigast av allt: den påminde världen om att teknisk innovation inte alltid handlar om att vinna marknaden. Ibland handlar den om att våga tänka annorlunda.

    Ett tekniskt under – men inte en kommersiell triumf

    TMS9900 är ett fascinerande exempel på hur teknik kan vara både genial och oturlig på samma gång. Det var en mikroprocessor som kom före sin tid, med en unik arkitektur som kunde ha format persondatorhistorien på ett helt annat sätt — om världen bara hade varit redo.

    Kanske är det just därför historien om TMS9900 fortsätter att fängsla teknikentusiaster. Det är berättelsen om “vad som kunde ha varit”, om en dold pionjär som än idag inspirerar ingenjörer och retrofantaster.

    TMS9900 – Teknisk fakta

    Lansering: 1976
    Tillverkare: Texas Instruments
    Arkitektur: 16-bit CISC
    Klockfrekvens: Upp till 3 MHz
    Adressrymd: 64 KB
    Endianness: Big-endian
    Registermodell: 3 interna register + 16 arbetsregister i RAM
    Paket: 64-pin DIP
    Speciella funktioner: XOP-anrop, snabb kontextväxling, CRU-I/O
    Kända användningar: TI-99/4A, Tomy Tutor, TM990-system

  • TI-92-serien – när grafräknaren tog steget mot datorvärlden

    När Texas Instruments släppte TI-92 i mitten av 1990-talet suddades gränsen mellan grafräknare och dator ut. Plötsligt kunde en handhållen maskin göra symbolisk algebra, rita 3D-grafer, köra program och styras med ett QWERTY-tangentbord – driven av samma typ av processor som satt i Amiga, Atari ST och tidiga Sun-arbetsstationer. TI-92-serien blev snabbt ett favoritverktyg för ingenjörer, studenter och matematiknördar som behövde ”riktig” datorkraft i väskan, långt innan dagens laptopar och surfplattor var självklara.

    När Texas Instruments lanserade TI-92 år 1995 var det inte längre bara en avancerad grafräknare – det var ett bärbart matematiklaboratorium. Med funktioner som symbolhantering, 3D-grafik, programmering och ett QWERTY-tangentbord utmanade den gränsen mellan kalkylator och dator. TI-92-serien blev snabbt ett favoritverktyg bland ingenjörer, matematiker och teknikelever som behövde kraftfulla verktyg i fickformat, även om storleken var märkbart större än andra grafräknare.

    Till skillnad från tidigare modeller kunde TI-92 hantera algebraiska uttryck exakt, lösa ekvationer symboliskt och plotta parametriska samt tredimensionella grafer. Den hade ett operativsystem inspirerat av den professionella matematikmjukvaran Derive, och tack vare möjligheten att skriva egna program i TI-BASIC blev den även ett verktyg för utvecklare.

    I hjärtat satt en Motorola MC68000-processor, samma typ av CPU som användes i Amiga och Atari ST, samt i tidiga Sun-arbetsstationer. Detta innebar att TI-92 hade en beräkningskapacitet som låg nära små datorer från samma tid, vilket gjorde den ovanligt kraftfull för en handhållen enhet.

    Ett QWERTY-tangentbord gav dessutom snabbare inmatning, men innebar att TI-92 klassades som dator i många länder och därför förbjöds vid prov som SAT och AP-examinationer, till skillnad från exempelvis TI-89 som erbjöd liknande funktioner men utan fullständigt tangentbord.

    Med efterföljaren TI-92 Plus introducerades flashminne och förbättrad skärm, medan Voyage 200 från 2002 vidareutvecklade serien med ännu mer lagringskapacitet i ett mer ergonomiskt chassi. Trots att serien inte längre tillverkas lever den vidare i form av emulatorer och entusiastgrupper och ses idag som en ikon inom avancerade beräkningsverktyg.

    TI-92-serien markerade en vändpunkt – den visade att en grafräknare kunde vara mer än bara ett räkneverktyg. Den blev ett mobilt forskningsinstrument och en förebild för framtidens tekniska hjälpmedel.

    Faktaruta: TI-92-serien

    Modeller: TI-92 (1995), TI-92 II (1996), TI-92 Plus (1998/1999), Voyage 200 (2002)

    Typ: Programmerbar grafräknare med inbyggt algebra­system (CAS)

    Målgrupp: Universitetsstudenter, ingenjörer, avancerad matematik och tekniska utbildningar

    Processor: Motorola MC68000 (68k-familjen), 10–12 MHz beroende på modell

    Minne: Upp till 256 kB RAM, upp till 4 MB flash (ca 2,7 MB användarminne i Voyage 200)

    Skärm: Monokrom LCD, 240 × 128 punkter, stöd för 2D/3D-grafer

    Tangentbord: Fullt QWERTY-tangentbord + funktions- och piltangenter

    Strömförsörjning: 4 × AA eller AAA-batterier (modellberoende) + knappcellsbatteri för minne/klocka

    Anslutningar: 2,5 mm I/O-port för kabelanslutning och filöverföring mellan räknare

    Smarta funktioner: Symbolisk algebra och kalkyl, ekvationslösning, matriser, statistik, regression, differentialekvationer, 3D-grafik och geometri

    Programmering: TI-BASIC samt stöd för tredjepartsprogram och spel

    Testbegränsningar: Ofta ej godkänd på standardiserade prov (t.ex. SAT/AP) på grund av QWERTY-tangentbordet

    Film på youtbue om TI 92

  • Texas Instruments Silent 700 – när tystnaden blev en teknisk revolution

    Silent 700 från Texas Instruments markerade ett teknikhistoriskt genombrott – en portabel och nästintill ljudlös dataterminal som gjorde det möjligt att kommunicera med fjärrdatorer långt innan bärbara datorer existerade. Med termisk utskrift, akustisk kopplare och stöd för tidiga modemhastigheter blev den ett viktigt verktyg för tekniker och ingenjörer under 1970-talet. I en tid då datorer vägde ton visade Silent 700 att mobil datakommunikation var möjlig.

    På 1970-talet var datorterminaler stora, bullriga och krävde specialmiljöer för att användas. Men när Texas Instruments lanserade Silent 700-serien förändrades spelplanen radikalt. Med sin termopappersskrivare och nästan ljudlösa drift blev dessa portabla terminaler en tidig föregångare till mobila dataenheter. Att kunna ansluta till fjärrdatorer via telefonlinje och få allt utskrivet direkt på papper var på sin tid lika innovativt som bärbara datorer skulle komma att bli ett decennium senare.

    Silent 700 var inte en dator i sig, utan en kommunikationskanal. En terminal som med akustisk kopplare kunde anslutas via vanlig telefonlur, ringa upp fjärrsystem och skriva ut all interaktion på termopapper. Den blev särskilt populär bland tekniker, ingenjörer och tidiga distansarbetare som behövde logga in i minidatorer eller timesharing-system direkt från fältet. Med modeller som 743 och 745 tog Texas Instruments portabiliteten ännu längre – en del modeller vägde bara drygt 10 kilo, vilket på den tiden ansågs extremt lätt.

    Portabel design med fokus på tysthet och enkelhet

    Till skillnad från dåtidens mekaniska skrivare använde Silent 700 termisk utskriftsteknik. Det innebar inte bara att terminalen var tyst, utan att den också var driftsäker och krävde nästan inget underhåll. Tekniken byggde på ett 5 × 7-punktsmatrisystem som brände fram tecknen på värmekänsligt papper. Utskriften var enkel men fullt läsbar, och minst 50 tidigare rader fanns synliga vid drift, vilket gav en naturlig ”skärm”-känsla trots att terminalen saknade display.

    Tekniska innovationer från broschyren för modellerna 743 och 745

    Den svenska översättningen av Silent 700-broschyren visar hur genomtänkt tekniken var för sin tid. Här är centrala punkter från dokumentationen (infogad i artikelns löpande text istället för som faktaruta):

    Silent 700-terminalerna använde USASCII-kod och genererade 97 tecken via ett komplett tangentbord med numerisk del. Tangentbordet gav 64 tryckta tecken och 33 kontrollkommandon. Skrivaren använde termopapper med 0,125 × 0,080 tum stora tecken och klarade 80 tecken per rad. Radmatningen var 0,156 tum per steg och pappersrullen kunde vara 10 tum bred och 100 fot lång.

    Både Modell 743 och 745 hade samma mått, 14,5 × 16,8 × 4,25 tum. Modell 743 vägde 9,4 kg och modell 745 vägde 11,2 kg inklusive skrivare. Utskriftshastigheten var 10 tecken per sekund, vilket motsvarade tidens standardmodemhastighet på 300 bit/s.

    När terminalen nådde kolumn 81 utfördes automatisk radmatning och carrier return utan teckenöverföring. CR tog 196 ms, vilket innebar att inga fördröjningstecken behövdes. Line Feed tog 38 ms.

    Kommunikationen skedde asynkront, seriellt, bit-vis och tecken-för-tecken med möjlighet till halv- eller fullduplexläge. Buffring skedde upp till 30 tecken per sekund.

    Modell 743 hade RS-232-C, 20 mA likströmsloop (TTY) och Bell 103/113-kompatibelt modem. Modell 745 hade istället en inbyggd akustisk kopplare, även den kompatibel med Bell 103 och 113 (frekvensskiftning).

    Strömförsörjningen krävde 115 V RMS, 95 W max, och driftmiljön tillät temperaturer mellan 10 och 40 °C samt luftfuktighet upp till 90 % utan kondensation.

    Praktisk användning och fältarbete

    Silent 700-modeller med bandstation (ASR-versioner) gjorde det möjligt att spara data lokalt, redigera innan anslutning, och sedan skicka allt i ett svep. Detta sparade både tid och telefonkostnad vid fjärruppkoppling.

    Terminalen användes också ofta som systemkonsol på minisystem och stordatorer, där varje händelse automatiskt skrevs ut som historik. Tack vare sin robusthet kunde Silent 700 enkelt flyttas mellan olika miljöer – exempelvis från labb till kontrollrum eller ut i fält.

    En tidig förebild till mobil kommunikation

    Idag betraktas Silent 700 som ett ikoniskt teknikhistoriskt steg mot bärbar elektronik. Den var tyst, pålitlig och framför allt portabel, vilket var revolutionerande i en tid då datorer ofta vägde hundratals kilo.

    Utan dessa terminaler hade övergången till mobildatorer och bärbara kommunikationslösningar sannolikt dröjt. Silent 700 var inte bara ett verktyg – den var en vägvisare.

    Texas Instruments Silent 700 – teknisk översikt

    Modeller: Silent 700, modeller 743 och 745

    Typ: Bärbar elektronisk dataterminal med inbyggd skrivare

    Tangentbord: USASCII, 97 genererade tecken; 64 tryckta tecken + 33 kontrolltecken; inbyggt numeriskt ”kalkylator”-tangentbord

    Skrivare: Termoimprint (värmepapper), 5×7 dot-matrix, ca 80 tecken per rad på 6,5″ skrivbredd

    Teckenstorlek: ca 0,125" × 0,080" per tecken

    Papper: Termopapper, 10" bredd, upp till ca 6" rull-diameter (≈100 ft), självhäftande baksida på vissa rullar

    Hastighet (skriv/överföring): Typiskt 10 tecken/sekund (110–300 bit/s beroende på modem/gränssnitt)

    Dataformat: Asynkron seriell överföring, USASCII 7-bitars kod, halv- eller fullduplex, udda/jämn/ingen paritet (ställs in vid installation)

    Kommunikationsgränssnitt: RS-232-C (modell 743 standard, 745 som tillval), 20 mA strömslinga (TTY, modell 743), akustisk kopplare/modem Bell 103/113-kompatibelt (modell 745, originate-läge)

    Buffert: Mottagna tecken buffras, upp till ca 30 tecken/sekund i drift

    Operatörskontroller: Hastighet, duplex (halv/full), sändnivå (ljus/mörk), kontrast, papperstransport, NUM-lås och statusindikering

    Indikatorer: Carrier (bärvåg detekterad), bell (ca 250 ms hörbar ton)

    Strömförsörjning: 115 V RMS (+10 % / −15 %), 47–63 Hz, upp till ca 95 W

    Mått (743/745): Bredd ca 14,5" · Djup ca 16,8" · Höjd ca 4,25"

    Vikt: Modell 743 ca 21,6 lbs (≈9,4 kg); modell 745 ca 24,8 lbs (≈11,2 kg) inklusive skrivare

    Miljö (drift): 10–40 °C, 10–90 % RH (ingen kondensation)

    Miljö (förvaring): −30–70 °C utan papper; 10–40 °C med papper; upp till 95 % RH utan kondensation

  • TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments lanserade TI-2500 Datamath 1972 förändrades allt. För första gången kunde man ersätta den klassiska räknestickan med en elektronisk kalkylator som fick plats i handen. Med sin röda LED-display, uppladdningsbara batterier och futuristiska design blev Datamath inte bara ett tekniskt genombrott – den blev startskottet för den moderna fickräknaren och ett av 1970-talets mest banbrytande elektroniksteg.

    TI-2500 Datamath – räknaren som tog matematik från skrivbordet till handen

    När Texas Instruments år 1972 lanserade TI-2500, även kallad Datamath, markerade det början på en ny era inom vardaglig elektronik. På en tid då kalkylatorer främst var stora och stationära lyckades TI skapa något revolutionerande: en elektronisk miniräknare som fick plats i handen. Med LED-display, uppladdningsbart batteri och ett pris som trots sin exklusivitet lockade teknikentusiaster, blev Datamath snabbt en symbol för övergången från mekanisk till digital beräkning.

    Genombrottet i fickformat

    Datamath presenterades ursprungligen i april 1972 till ett rekommenderat pris på 149,95 USD och började levereras under sommaren i exklusiva varuhus som Neiman-Marcus i Dallas. Den officiella lanseringen skedde den 21 september 1972, då priset sänktes till 119,95 USD – fortfarande en stor investering för en privatperson på den tiden. Trots det sålde modellen väl, och blev snabbt populär både bland företagskunder och hemanvändare som ville ta del av framtiden.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Den första versionen av TI-2500 använde sex uppladdningsbara NiCd-batterier och var utrustad med LED-modulbaserad display med åtta siffror. Under huven satt den banbrytande TMS0119-kretsen – ett exempel på vad Texas Instruments kallade “Calculator-on-a-chip”. Funktionen CE/D-knappen gjorde det möjligt att återkalla siffror utan att aktivera hela displayen, vilket säkrade längre batteritid. För att spara energi släcktes delar av displayen automatiskt efter några sekunders inaktivitet.

    Design före funktion – eller tvärtom?

    Trots att kalkylatorn ur dagens perspektiv kan uppfattas som stor, var 139 x 76 x 42 mm synnerligen kompakt för tiden. Vikten låg på cirka 322 gram, vilket var avsevärt lättare än stationära modeller som ofta krävde nätström. TI-2500 saknade avancerade funktioner som fanns i senare vetenskapliga modeller, men kunde utföra de fyra grundläggande räknesätten och erbjöd snabbhet och tillförlitlighet.

    Föregångare till framtiden

    Datamath var inte bara en produkt – den var ett tekniksprång. Den visade att avancerad elektronik kunde paketeras kompakt och masstillverkas. På bara fem månader ersattes version 1 med version 2, och TI fortsatte utveckla kalkylatorer under hela 1970-talet. Modellen banade väg för senare ikoner inom både affärs- och vetenskapsinriktade kalkylatorer.

    Regionalt ursprung och global effekt

    Även om TI-2500 främst tillverkades i USA, producerades tidiga exemplar även i Europa. En ovanlig version tillverkad i Italien finns dokumenterad. Liknande modeller lanserades under andra namn, till exempel av Longines Symphonette.

    Ett samlarobjekt idag

    Den första versionen av TI-2500 är idag ett eftertraktat samlarobjekt och symboliserar ett av de viktigaste stegen inom portabel beräkningsteknik. Dess påverkan kan jämföras med övergången från skrivmaskin till laptop – ett fundamentalt teknikskifte.

    Innovation med lång effekt

    TI-2500 blev startskottet för den moderna elektroniska kalkylatorn och markerade att digital precision kunde ersätta mekanik och manuellt arbete. Från att endast ha funnits i laboratorier och kontor, blev avancerade beräkningar plötsligt tillgängliga för alla – i fickformat.

    Tekniska fakta – Texas Instruments TI-2500 “Datamath” (Version 1)

    Modell Texas Instruments TI-2500 “Datamath”, Version 1
    Tillverkare Texas Instruments
    Lanseringsdatum 21 september 1972
    Typ Fyra-funktions fickkalkylator (addition, subtraktion, multiplikation, division)
    Display LED-moduler, 8 siffror
    Huvudkrets TMS0119 “Calculator-on-a-chip”
    Strömförsörjning 6× AA NiCd (intern batteripack), extern nätdel AC9100
    Mått 5,5″ × 3,0″ × 1,7″ (ca 139 × 76 × 42 mm)
    Vikt Ca 11,4 oz (≈ 322 g)
    Introduktionspris 119,95 USD (SRP efter prissänkning från 149,95 USD)
    Ursprungsland USA (även tidiga serier tillverkade i Europa)

  • Texas Instruments TI-59 och TI-58 – fickräknare som blev små datorer

    När Texas Instruments lanserade TI-59 och TI-58 år 1977 suddades gränsen mellan miniräknare och dator ut. Med programmerbara funktioner, magnetkort och ROM-moduler kunde de lösa avancerade uppgifter som tidigare krävde en skrivbordsdator – i fickformat. De blev snabbt favoriter bland ingenjörer och studenter och lever vidare som klassiker i räknarhistorien.

    Introduktion

    Texas Instruments TI-59 och TI-58 lanserades 1977 och var mer än vanliga miniräknare – de fungerade som små fickdatorer. TI-59 var uppföljaren till SR-52 och fyrdubblade antalet programsteg, samtidigt som den introducerade magnetkortsläsare och ROM-moduler för färdiga program. Syskonmodellen TI-58 hade hälften så mycket minne och saknade kortläsare, men kunde liksom TI-59 köras med Master Library Module som innehöll nyttiga rutiner och till och med spel. TI-58C som kom 1979 lade till konstantminne.

    Design och system

    Designen var robust med ett tangentbord fullt av matematiska och programmeringsknappar, och på ovansidan kunde magnetkorten både läsas och förvaras med etiketter som fungerade som menyer för användarskrivna program. Till skillnad från Hewlett-Packards RPN-system använde TI-59 och TI-58 Algebraic Operating System (AOS), där beräkningar skrevs som på papper med upp till nio nivåer av parenteser. Programmeringen byggde på knapptryckningar, och man kunde skapa loopar, villkor och subrutiner – i teorin var TI-59 Turingkomplett.

    Minneskapacitet och lagring

    Minnet var flexibelt och kunde delas mellan programsteg och register, upp till 960 steg eller 100 register på TI-59 och 480 steg eller 60 register på TI-58. Magnetkortsläsaren i TI-59 gjorde det möjligt att spara och återanvända program snabbt, medan ROM-moduler utökade funktionaliteten för exempelvis statistik, investeringar och flygning.

    Tillbehör och skrivare

    Ett populärt tillbehör var PC-100-skrivaren som kunde skriva ut programlistor, resultat och enkel grafik, vilket gjorde kalkylatorn till en portabel minidator.

    Arv och betydelse

    TI-59 och TI-58 blev älskade bland ingenjörer och studenter som behövde mer än en vanlig räknare, och de betraktas idag som klassiska samlarobjekt.

    Fakta i korthet

    • Lansering: 1977 (TI-58/59), 1979 (TI-58C)
    • Programsteg: upp till 960 (TI-59), 480 (TI-58)
    • Register: upp till 100 (TI-59), 60 (TI-58)
    • Lagring: Magnetkort (endast TI-59), ROM-moduler
    • Display: LED, 10 siffror
    • Ström: NiCd-batteri + nätadapter
    • Tillbehör: PC-100 termisk skrivare
    • OS: AOS (Algebraic Operating System)
    • Status: Utgången, numera samlarobjekt

    Film på youtube om TI 59

    Videon är som standard inställd på tyska, men det går att välja engelskt ljudspår.

    Så programmerar man en Texas Instruments TI-59

    TI-59 är en programmerbar kalkylator från slutet av 1970-talet som blev populär bland bland annat tekniker och ingenjörer. Den använder så kallad ”keystroke-programmering”, vilket innebär att varje tangenttryckning sparas som ett programsteg. Kalkylatorn har omkring 100 programsteg internt (fler med magnetkort) och kan utföra loopar, dela upp program i sektioner och hantera relativt avancerade beräkningar.

    1. Aktivera programmeringsläge

    1. Slå på räknaren.
    2. Tryck på: 2nd → Op

    Nu befinner du dig i programmeringsläge och kalkylatorn börjar registrera tangenttryckningar som programsteg.

    Om du vill rensa programminnet innan du börjar:

    2nd  →  Clr  →  Pgm

    2. Exempelprogram: Enkel räkneslinga (addera 1, paus, upprepa)

    Detta är ett klassiskt exempel som ofta demonstrerades i varuhus: kalkylatorn ökar ett tal med 1, väntar och upprepar i en loop.

    Programsteg

    StegTangent(er)Funktion
    1+Addition
    21Talet 1
    3=Utför beräkning
    42nd PseLägg in paus
    5GTO 00Hoppa tillbaka till programstart

    Avsluta programmeringen genom att trycka:

    2nd  →  Pgm

    3. Köra programmet

    1. Nollställ räknaren (valfritt): CLR
    2. Kör programmet: R/S

    Räknaren kommer nu:

    • visa ett tal
    • öka det med 1
    • göra paus
    • upprepa kontinuerligt

    4. Loop med stoppvillkor (mer avancerat)

    Exempel: räkna upp från 1 till 100 och stoppa när värdet är uppnått.

    StegTangent(er)Funktion
    1LBL AStart under etikett A
    2+ 1 =Addera 1
    3STO 01Spara värde i register 01
    4RCL 01Hämta värde
    52nd Cmp 100Jämför med 100
    6GTO AÅtergå om värdet är under 100
    7R/SProgramstopp

    5. Spara program på magnetkort

    TI-59 har stöd för magnetkortslagring.

    Spara program:

    2nd  →  Wri  →  01  →  =

    Läsa tillbaka:

    2nd  →  Rea  →  01  →  =

    6. Vanliga programkommandon

    FunktionTangent
    Starta/stoppa programR/S
    EtikettLBL
    Gå till adress/etikettGTO
    Lagra i registerSTO
    Hämta värdeRCL
    Paus2nd + PSE
    Jämför2nd + CMP
    Programmeringsläge2nd + OP

    Exempelprogram att testa

    LBL A
+ 1 =
2nd PSE
GTO A

    Starta programmet genom:

    R/S

    Sammanfattning

    • TI-59 programmeras genom att spela in tangenttryckningar.
    • Program kan sparas lokalt eller på magnetkort.
    • Loopar skapas med GTO.
    • Etiketter (LBL) ger struktur åt programmet.
    • Pauser, register och villkor kan användas för mer avancerade funktioner.