Grundy NewBrain var en brittisk mikrodator som lanserades 1982 och som på flera sätt låg före sin tid. Med avancerad grafik, ovanligt kraftfulla beräkningar och ett portabelt arbetssätt var den tänkt att bli en professionell allt-i-ett-dator för utbildning och näringsliv. Trots sina tekniska styrkor kom den dock i kläm mellan politiska beslut, förseningar och hård konkurrens – och blev därmed ett av 1980-talets mest underskattade datorprojekt.
När man talar om den brittiska datorrevolutionen i början av 1980-talet nämns ofta namn som ZX Spectrum, BBC Micro och Acorn. Men i skuggan av dessa fanns en tekniskt avancerad – och i många avseenden före sin tid – dator som aldrig riktigt fick den uppmärksamhet den förtjänade: Grundy NewBrain.
Lanserad 1982 var NewBrain både en stationär mikrodator och något som närmade sig en bärbar dator, långt innan begreppet laptop blivit vardagsmat.
Ett barn av politiska beslut och tekniska visioner
NewBrains historia börjar redan på 1970-talet hos Sinclair Radionics, där den utvecklades som ett ambitiöst projekt för nästa generations persondator. När företaget hamnade under statlig kontroll via den brittiska National Enterprise Board förändrades dock spelplanen.
Missnöjd med byråkratin lämnade Clive Sinclair bolaget och gick vidare till enklare, billigare konstruktioner – vilket så småningom ledde till ZX80 och ZX81. NewBrain däremot blev kvar i ett statligt ingenjörslandskap, där den tekniska ambitionsnivån var hög men beslutsvägarna långsamma.
När datorn till slut var färdig hade marknaden förändrats drastiskt.
Tekniskt före sin tid
Trots sin något olyckliga timing var NewBrain en imponerande maskin. Den byggde på en Zilog Z80A-processor på 4 MHz och kunde, med bankväxlat minne, adressera upp till 2 MB RAM – extremt mycket för en 8-bitarsdator.
Den erbjöd flera textlägen upp till 80×30 tecken, högupplöst grafik upp till 640×256 pixlar och stöd för CP/M 2.2, vilket öppnade dörren till professionell affärs- och utvecklingsmjukvara.
Särskilt anmärkningsvärt var datorns flyttalsberäkningar. Med 12 signifikanta siffror och ett enormt talomfång överträffade NewBrain de flesta samtida hemdatorer – och i vissa beräkningar var den snabbare än betydligt dyrare maskiner.
BASIC som kompilerade i realtid
NewBrain använde en egen version av BASIC som inte bara tolkade program utan också kompilerade dem i realtid. Detta gav ovanligt hög prestanda för ett högnivåspråk på en 8-bitarsplattform.
Grafiken styrdes med så kallade turtle-kommandon, där programmeraren gav instruktioner som att förflytta en markör, svänga och rita linjer. Det gjorde grafisk programmering både flexibel och pedagogisk, något som uppskattades inom utbildning och forskning.
En dator som kunde bäras – nästan
Modellen NewBrain AD var utrustad med ett inbyggt vakuumfluorescerande enradigt teckenfönster med 16 tecken. Även om detta låter blygsamt i dag gjorde det möjligt att använda datorn utan TV eller extern bildskärm, till exempel för programmering, felsökning och enklare drift.
Tillsammans med sitt kompakta format och karakteristiska chicklet-tangentbord var NewBrain en av de tidigaste datorerna som på allvar närmade sig idén om portabelt datorarbete.
Affärsvärlden tog den till sig
Till skillnad från många hemdatorer fick NewBrain tidigt genomslag i professionella miljöer. Den användes inom banker, småföretag, universitet, forskningsinstitutioner och läkemedelsindustrin.
Den kom även till användning i statlig administration, bland annat i Angola, där den användes för central ekonomisk planering under tidigt 1980-tal. Totalt såldes omkring 50 000 exemplar, vilket var respektabelt men otillräckligt för långsiktig överlevnad på en snabbt växande och hårdnande marknad.
BBC Micro – den förlorade chansen
Ironiskt nog var NewBrain ursprungligen en viktig referens när BBC tog fram sin kravspecifikation för det som skulle bli BBC Micro-projektet. Problemet var att NewBrain inte var redo för serieproduktion när BBC behövde en färdig maskin.
I stället gick kontraktet till Acorn, vars dator blev en institution i brittisk utbildning. För NewBrain innebar detta ett avgörande bakslag som den aldrig riktigt återhämtade sig från.
Ett stilla slut – och ett digitalt efterliv
Efter att Grundy Business Systems köpts upp 1983 ebbade utvecklingen ut. Planer på nyproduktion i Indien blev aldrig verklighet och datorn försvann snabbt från marknaden.
I dag lever NewBrain vidare bland entusiaster. Emulatorer, inskannade manualer och bevarade programbibliotek gör det möjligt att fortfarande uppleva systemet, och användargrupper – särskilt i Nederländerna – håller kunskapen levande.
Ett teknikhistoriskt ”vad hade hänt om?”
Grundy NewBrain är ett tydligt exempel på hur teknisk briljans inte alltid räcker. Den var kraftfull, flexibel och genomtänkt, men lanserades för sent, till ett relativt högt pris och utan den marknadsposition som krävdes.
I dag är den ett fascinerande stycke brittisk datorhistoria – ett system som mycket väl hade kunnat bli lika ikoniskt som BBC Micro eller ZX Spectrum, men som i stället blev ett älskat samlarobjekt och ett teknikhistoriskt tankeexperiment.