Sinclair ZX80 – datorn som tog hem datorrevolutionen till vardagsrummet

I slutet av 1970-talet var datorer dyra, komplicerade och förbehållna experter. Men i januari 1980 förändrades allt. För under hundra pund kunde vem som helst plötsligt köpa en egen dator, koppla den till TV:n i vardagsrummet och börja programmera. Sinclair ZX80 var enkel, kompromissfylld och ibland frustrerande – men den satte igång en hemdatorrevolution som kom att prägla ett helt årtionde.

När Sinclair ZX80 lanserades den 29 januari 1980 förändrades den brittiska datorvärlden i grunden. För första gången kunde en privatperson köpa en riktig dator för under 100 pund – ett pris som gjorde datorer tillgängliga långt utanför universitet, företag och forskningslaboratorier. ZX80 blev startskottet för Storbritanniens starka ställning inom hemdatorer under 1980-talet och lade grunden för den berömda ZX81 och ZX Spectrum.

En dator för folket

Bakom ZX80 stod Science of Cambridge Ltd., lett av entreprenören Clive Sinclair. Visionen var enkel men radikal: en extremt billig, fullt programmerbar dator som kunde anslutas till hemmets TV och lagra program på vanliga kassettband.

ZX80 såldes i två varianter:

• Byggsats för £79,95 – köparen fick själv löda ihop datorn
• Färdigmonterad version för £99,95

Att tusentals människor valde byggsatsen säger något om tidens teknikentusiasm – och om hur stark lockelsen var att äga en egen dator.

Minimalistisk ingenjörskonst

ZX80 var ett mästerverk i kostnadsreducering. Den byggde på den populära Zilog Z80-processorn, som kördes i cirka 3,25 MHz, och hade endast:

• 1 KB RAM
• 4 KB ROM med Sinclair BASIC
• Ingen ljudkrets
• Ingen dedikerad grafikprocessor

Istället genererades TV-bilden nästan helt i mjukvara. Resultatet blev att skärmen släcktes varje gång processorn arbetade – till exempel när ett program kördes eller en tangent trycktes. Först när datorn väntade på input visades bilden stabilt igen.

Detta gjorde smidig grafik i princip omöjlig, men visade också hur långt man kunde komma med extremt begränsad hårdvara och smart programmering.

BASIC med personlighet

ZX80 använde en egen variant av Sinclair BASIC, där kommandon inte skrevs bokstav för bokstav. Istället representerade varje tangent flera kommandon, beroende på läge och sammanhang. Det sparade minne, men krävde inlärning.

För nybörjare var dokumentationen ovanligt pedagogisk, och flera samtida recensenter menade att ZX80 var billigare – och roligare – än att gå en BASIC-kurs.

Ett ömtåligt men älskat plastskal

Datorn levererades i ett litet vitt plastchassi med ett tunt blått membrantangentbord. Tangentbordet kritiserades hårt för dålig känsla och låg hållbarhet, och datorn hade även rykte om sig att bli varm vid längre användning. De svarta ränderna på baksidan såg ut som ventilationshål – men var i själva verket bara dekor.

Trots detta blev ZX80 mycket populär. Efterfrågan var så stor att väntetider på flera månader inte var ovanliga.

Expansion och uppgraderingar

På baksidan fanns en expansionsport som gjorde det möjligt att ansluta:

• Extra RAM-moduler
• Skrivare
• Diskettenheter (via tredjepart)

Med rätt minnesutbyggnad och mjukvara kunde ZX80 adressera upp till 48 KB RAM – en enorm mängd i sammanhanget.

Efter att ZX81 lanserats släpptes även ett 8 KB ROM-uppgraderingskit som gjorde ZX80 nästan identisk med sin efterföljare, bortsett från vissa hårdvarubegränsningar.

Mottagande och eftermäle

Samtida datortidningar var imponerade över priset och prestandan. Amerikanska BYTE kallade ZX80 för en ”remarkabel apparat” och noterade att den presterade bättre än vissa betydligt dyrare konkurrenter i syntetiska tester.

Kritiken handlade främst om:

• Skärmens blinkande
• Mycket begränsat minne
• Tangentbordets kvalitet

Trots detta såldes tiotusentals exemplar, och ZX80 bidrog starkt till att göra Storbritannien till ett av världens mest datorintensiva länder under 1980-talet.

En samlarikon i dag

På grund av enkel konstruktion, värmeproblem och byggsatser av varierande kvalitet är välbevarade ZX80-exemplar ovanliga i dag. Just därför är de eftertraktade bland samlare och kan nå höga priser.

ZX80 var kanske primitiv, ibland frustrerande och tekniskt kompromissad – men den bevisade att datorer inte behövde vara dyra för att vara revolutionerande.

Sammanfattning

Sinclair ZX80 var:

• Den första bredt tillgängliga hemdatorn under £100
• En teknisk kompromiss med stor historisk betydelse
• Startpunkten för en hel generation programmerare

Den var inte perfekt – men den förändrade allt.

Filmer på Youtube om ZX80