Tiki-100 – Norges egna skoldator som ville mer än BASIC

I början av 1980-talet, när datorer fortfarande var något nytt och splittrat i den norska skolvärlden, tog staten och industrin sikte på ett gemensamt mål: en nationell skoldator anpassad för undervisning snarare än hobbybruk. Resultatet blev Tiki-100 – en tekniskt djärv, grafiskt avancerad och uttalat pedagogisk dator som kom att prägla en hel generation norska elever, trots att den aldrig vann den kommersiella kampen mot IBM-kompatibla PC-maskiner.

I början av 1980-talet stod Norge inför ett oväntat problem: det fanns för många olika datorer i skolorna. Varje skola hade sin egen modell, ofta inkompatibel med grannskolans. Program kunde inte delas, erfarenheter gick förlorade och kostnaderna skenade. Staten började därför efterfråga en gemensam, framtidssäker skolplattform. Resultatet blev Tiki-100 – en dator som var lika mycket utbildningspolitik som teknikprodukt.

En dator byggd för undervisning

Tiki-100 utvecklades av norska Tiki Data och lanserades våren 1984, först under namnet Kontiki-100. Till skillnad från många samtida hemdatorer var den inte främst tänkt för spel och hobbyprogrammering, utan som ett seriöst arbetsredskap i klassrummet.

De statliga kraven var tydliga: datorn skulle vara flexibel, utbyggbar och kunna köra etablerad programvara. Därför beslutades att skolornas datorer initialt skulle baseras på operativsystemet CP/M, vilket i sin tur styrde valet av processor till den då mycket spridda Zilog Z80.

Grafik före text – ett ovanligt designval

En av de mest särpräglade egenskaperna hos Tiki-100 var att den helt saknade traditionellt textläge. All visning, även text, renderades som bitmappsgrafik. Det var ett ovanligt och djärvt val 1984.

Nackdelen var högre minneskrav, men fördelarna var betydande i undervisningssammanhang: flexibel grafik, hårdvaruscroll och möjlighet till flera upplösningar och färgdjup. För utbildningsprogram, visualiseringar och interaktiva övningar var detta ett stort steg framåt jämfört med många konkurrerande system.

Mer än bara BASIC

Medan många skoldatorer reducerades till enkla BASIC-miljöer levererades Tiki-100 med flera avancerade mjukvarukomponenter. Operativsystemet TIKO var kompatibelt med CP/M 2.2 och kunde köra en stor mängd existerande program. Dessutom ingick både BBC BASIC och COMAL, vilket gjorde datorn användbar både för programmeringsundervisning och mer strukturerade kursmoment.

Ambitionen var tydlig: eleverna skulle använda datorn som ett praktiskt verktyg i flera ämnen, inte bara lära sig programmering för programmeringens egen skull.

8/16-uppgraderingen – två processorer i samma dator

När IBM PC-kompatibla datorer började dominera marknaden försökte Tiki Data möta utvecklingen med den så kallade 8/16-uppgraderingen. Den bestod av ett extra CPU-kort med en Intel 8088-processor, samma som användes i de tidiga IBM-PC-maskinerna.

Resultatet blev en tekniskt ovanlig konstruktion där Z80-processorn fortsatte att hantera in- och utmatning, grafik och diskar, medan 8088 körde MS-DOS. Lösningen var ingen fullständig PC-kompatibel, men gjorde det möjligt att köra vissa DOS-program parallellt med det ursprungliga Tiki-systemet.

För avancerad – och för dyr

Trots teknisk kreativitet blev Tiki-100:s senare varianter allt svårare att sälja. När Rev. D till slut erbjöd CGA-kompatibel grafik och kunde köra större PC-program var priset högt, samtidigt som billigare och snabbare PC-kloner översvämmade marknaden.

Det som varit Tiki-100:s styrka – speciallösningar, egen arkitektur och pedagogiskt fokus – blev nu en nackdel i en värld som snabbt standardiserades kring IBM-PC.

Ett viktigt kapitel i norsk datorhistoria

Även om Tiki-100 aldrig blev någon kommersiell succé internationellt, fick den stor betydelse i Norge. Under slutet av 1980-talet användes över 15 000 Tiki-maskiner inom skola och högre utbildning. För en hel generation elever var detta den första dator de mötte.

Tiki-100 representerar idag något mer än bara hårdvara. Den är ett exempel på en tid då datorer kunde vara nationella projekt, där utbildning, självständighet och långsiktig samhällsnytta vägde tyngre än ren marknadsanpassning.

Det är därför Tiki-100 fortfarande fascinerar: inte för att den vann marknaden, utan för att den vågade gå sin egen väg.

Innehåll på youtube om Tiki 100